Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Världens främsta datavetare Donald Knuth firade 80-årsdagen i Piteå

03:02. Donald Knuth är central för utvecklingen av datorer det senaste halvseklet. Världens främsta matematiker firade hans 80-årsdag i Piteå, med uruppförandet av hans en och en halv timme långa verk Fantasia Apocalyptica, för orgel och tre bildskärmar. Foto: Daniel Costantini

Donald Knuth är central för utvecklingen av datorer det senaste halvseklet. Världens främsta matematiker firade sin 80-årsdag i Piteå, med uruppförandet av sitt en och en halv timme långa verk Fantasia Apocalyptica, för orgel och tre bildskärmar.

– Jag valde mellan att studera musik och fysik. Jag älskade verkligen musik. Men jag bestämde mig för fysik. Folk på musikhögskolan betonade hur lätt det skulle vara för mig. På fysikutbildningen sa de att det skulle bli riktigt svårt. Jag antar att jag tyckte att det var värt att utmana mig själv. Och nu kan jag ägna mig åt musik för nöjes skull, utan att behöva försörja mig på det, säger Donald Knuth. 

Han sitter nedsjunken i en fåtölj i Piteå Stadshotell. Det är andra veckan i januari, och i går fyllde den pensionerade Stanfordprofessorn 80 år. Många av de bästa matematikerna i världen reste hela vägen hit till Norrbotten för att fira födelsedagen med honom, delta i en konferens till hans ära och lyssna på uruppförandet av Fantasia Apocalyptica, en en och en halv timme lång tolkning av Uppenbarelseboken som Donald Knuth har komponerat för orgel och tre bildskärmar.

– Jag är så lycklig nu. Det var så mycket som kunde ha gått fel, på så många nivåer. 150 personer reste hit, och det kunde ha varit olyckor och förseningar. Det kunde ha blivit problem med musiken. Vi hade specialutrustning från Finland, och ett team på fyra personer från Google med avancerad spjutspetsteknologi. Många människor har jobbat med detta, inte för att de måste utan för att de ville. Mest upplevde jag hur mycket kärlek som flödade, säger han.

Donald Knuth är en legend inom matematiken.
Donald Knuth är en legend inom matematiken. Foto: Daniel Costantini

Donald Knuth är ett okänt namn för många, men han har haft enorm betydelse för utvecklingen av datorer.

– Datorerna har förändrat allt under de senaste 50 åren. Och Donald Knuth är världens främsta datavetare. Det är ingen som ifrågasätter det. Han är centralfiguren, säger Persi Diaconis, professor i statistik och matematik vid Stanforduniversitetet i Kalifornien.

Framför allt har Donald Knuth skapat en matematisk grund för programmering.

– Hur gör en dator när den ska söka efter något, som när du googlar? Hur går den igenom all data så effektivt och snabbt som möjligt? Det finns några magiska knep som den använder. Och han är killen som uppfinner de här magiska knepen. Men inte bara det. Sedan undersöker han om det finns andra sätt att göra det på, och om det ena sättet är bättre än det andra. Och så gör han vetenskap av det, och förklarar allting. Och i den här utvecklingen, när datorerna har gått från att vara ingenting till att sköta allting, har Don varit den absolut mest centrala intellektuella figuren, säger Persi Diaconis.

I skolan älskade Donald Knuth grammatik och matematik, och när han började studera fysik på 1950-talet råkade han för första gången på en dator.

– Jag fick en väldigt stark känsla för den. Människors hjärnor är organiserade på olika sätt. Vissa passar för att vara advokater, biologer eller fysiker. Jag är född med min hjärna, och det klickade på en gång. Jag förstod exakt hur den här maskinen fungerade, säger han.

År 1968 blev Donald Knuth klar med första delen av standardverket "The Art of Computer Programming", där han går igenom programmeringsalgoritmer och analyserar dem. 

– Jag organiserar saker, så att människor som är födda till att bli programmerare och datavetare har en bra guide, säger han.

Tanken var att det skulle bli totalt sju band. Men när den tredje delen hade kommit ut 1973 började han på ett annat projekt som skulle uppsluka honom i många år.

– Problemet var att mina böcker inte såg bra ut. Min sekreterare kunde göra underverk med matematiska formler. Men det var mycket svårt, och jag ville skapa ett system som hon kunde använda och vara nöjd med, säger Donald Knuth.

Foto: Daniel Costantini

Lösningen blev TeX, ett datorverktyg som gör det enkelt att skriva texter med formler i, och ger sidor med hög typografisk kvalitet utan att användaren behöver anstränga sig. Dessutom är programmet gratis att använda, och ger samma resultat på alla datorer. I databasen arXiv, där framför allt fysiker, matematiker och astronomer lägger upp sina vetenskapliga arbeten, är 92 procent av artiklarna skrivna i TeX. 

Nu skriver Donald Knuth på del 4B av "The Art of Computer Programming". Att göra musik av Uppenbarelseboken han han drömt om sedan början av 1960-talet.

– Alla dessa symboler och mystiska saker. Vad betydde de för människorna som levde när den skrevs? Krig, blod, kronor, änglar och odjur - där finns alla möjliga symboler. Framför allt är det alla tal och nummer som tilltalar mig. Och hela boken är sammanvävd som en musikalisk komposition, säger han.

För fem år sedan började han komponera verket.

– Jag var 75 år gammal, så det var bäst att sätta igång om jag skulle hinna, säger han.

När han sedan fick höra talas om orgeln Organ Acusticum i Piteå visste han att det var här han ville att verket skulle uppföras.

– Jag kan inte föreställa mig en annan orgel i världen som skulle passa bättre till mitt verk. Den är otroligt mångsidig, och står i en fantastisk sal. Jag drogs dit som en till en magnet. Det var som om ödet kallade mig hit, säger Donald Knuth.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.