Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Värmeböljor slår mot fattiga

I dag börjar klimatpanelen IPCC:s möte i Yokohama i Japan. Panelen ska godkänna sin rapport om vilka effekter klimatförändringarna får för miljö och samhälle, vår sårbarhet och hur vi måste anpassa oss till en framtid med smältande polaris, värmeböljor och översvämningar, mindre skördar och ökande befolkning.

Det är som passiv rökning. Vi röker och våra barnbarn dör.

Orden är Nobelpristagaren Steven Chus, professor i fysik vid Stanforduniversitetet och USA:s förre energiminister, och han pratar om våra utsläpp av växthusgaser, och hur de påverkar hela planeten i många generationer framåt.

Just om det – hur klimatförändringarna drabbar oss –handlar rapporten som klimatpanelen IPCC nu ska gå igenom vid sitt möte i Yokohama i Japan. Från och med i dag och fram till en presskonferens klockan 02 på måndag ska de granska och godkänna varenda formulering i en sammanfattning för beslutsfattare.

Rapporten ger en bister framtidsbild, som kan vara svår att ta till sig.

Vi människor är ju så bra på att vänja oss. Det som var onormalt för tjugo år sedan tycker vi är normalt i dag, eftersom klimatförändringarna kommer smygande gradvis, och inte sätter in från en dag till nästa.

Men forskarna bakom IPCC:s rapport är överens: förändringarna är redan här. Och vi människor i den rika delen av världen, som släpper ut mest växthusgaser, är de som än så länge drabbas minst.

Vi bor inte på Maldiverna eller någon annan önation i Stilla havet eller Indiska oceanen, och ser inte hela vårt land bokstavligen hålla på att sjunka i havet.

Och de av oss som bor i välbyggda hus och jobbar i luftkonditionerade kontor kommer att klara framtidens hetare och längre värmeböljor och värre extrem­väder bättre än andra.

Om värmeböljorna använde klimatpanelen sitt starkaste ordval i den första delrapporten som presenterades i Stockholm i september förra året: det är 99 till 100 procent säkert att de kommer att bli vanligare, längre och intensivare.

Det är klimatpanelens femte stora sammanställning av all klimatforskning. Delrapporten från i höstas handlade om hur klimatsystemet fungerar, och byggde på mätningar och klimatmodeller. Den andra delen, den som nu diskuteras i Yokohama, talar om hur klimatförändringarna påverkar ekosystem och samhälle, hur sårbara vi är och vad vi kan göra för att anpassa oss.

Det är den mest omfattande utredningen av klimatförändringarnas konsekvenser någonsin. Och den visar att det är de fattigaste och redan utsatta som drabbas värst, oavsett om de bor i rika eller fattiga länder. För dem kommer värmeböljor och översvämningar att vara en fråga om liv eller död.

De bor och arbetar utan möjlighet att söka skydd mot värmen, och deras bostäder kan inte stå emot naturkatastrofer.

Lidandet är svårt att kvantifiera i pengar. Som Lennart Olsson, professor i geografi vid Lunds universitet och en av författarna till rapporten, uttrycker det: om en fattig människa förlorar hela grunden för sin existens i en översvämning värderas det mindre än när någon i Västeuropa eller USA mister en sommarstuga.

Men vi kommer alla att drabbas på något sätt, av minskad tillgång på mat och rent vatten och stigande matpriser, och av flyktingströmmar, inbördeskrig och väpnade konflikter till följd av det förändrade klimatet.

För att citera Steven Chu igen: det är dåliga nyheter, och män­niskor vill inte tro på dem om vi inte visar dem en väg framåt som kan lösa problemen.

Det får vi hoppas på mer i nästa delrapport, som presenteras i Berlin i april och handlar om hur vi kan och måste minska utsläppen. För, som Steven Chu säger: om vi inte byter riktning kommer vi att hamna där, dit vi är på väg.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.