Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Vi har verktygen för att rädda planeten

Foto: Alamy

Omställningen har börjat. Effekterna av klimatförändringarna syns redan tydligt över hela planeten, men om vi agerar snabbt kan vi fortfarande begränsa temperaturökningen.

– Vetenskapen har talat. Det finns inga tvetydigheter. Världens ledare måste agera, och tiden är inte på vår sida, sa FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon för snart ett år sedan i Köpenhamn när klimatpanelen IPCC presenterade sin stora rapport om läget för klimatet.

Rapporten är glasklar och forskarna är eniga: det är vi människor som har orsakat merparten av klimatförändringarna sedan 1950. IPCC säger att det är ytterst sannolikt, eller minst 95 procent säkert, att våra utsläpp av växthusgaser är boven. Tydligare än så går det inte att få forskare att uttala sig om så komplexa system som världens klimat.

I december ska världens ledare träffas i Paris för att förhandla fram ett nytt klimatavtal. Inför toppmötet kommer nu nya vetenskapliga studier om klimatet varje vecka.

– Vi sätter scenen för förhandlingarna, så att regeringarna vet vad de har att förhålla sig till, säger Nicholas Golledge vid Antarctic Research Centre vid Victoriauniversitetet i Wellington på Nya Zeeland.

I veckans nummer av tidskriften Nature presenterar han och hans medarbetare nya beräkningar av vad som kommer att hända med isen på Antarktis.

– Den viktigaste slutsatsen är att istäcket är mycket med sårbart än vi trodde. Om vi inte kan begränsa uppvärmningen till två grader vid seklets slut kommer stora delar av isen att gå förlorad, och havsnivåerna stiga kraftigt, säger Nicholas Golledge.

För att rädda isen och haven menar han att vi måste skära ned utsläppen av växthusgaser rejält redan detta decennium eller möjligen nästa.

– Stiger medeltemperaturen med mer än två grader sätts en kedjereaktion som inte går att hejda i gång. Då kommer vi helt att förlora kontrollen, säger han.

Koldioxid finns kvar länge i atmosfären, och fortsätter att påverka klimatet i hundratals år. Därför är det bråttom att få fram ett avtal. Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har nu nått nivåer som är högre än de varit på minst 800 000 år. Om ingen drastisk förändring sker kommer medeltemperaturen vid slutet av seklet att vara mellan tre och mer än fem grader högre än 1850, enligt IPCC:s rapport från förra året.

Fler än 830 forskare från många olika vetenskapsliga fält i mer än 80 länder har arbetat med IPCC:s rapport under flera års tid, och den bygger på fler än 30 000 vetenskapliga artiklar. Den har granskats av fler än 2 000 experter och godkänts av i stort sett alla världens länder. Det är alltså ett gediget dokument om läget för klimatet som förhandlarna i Paris har att utgå ifrån.

Växthusgaserna håller kvar en del av värmen från solen som annars skulle ha strålats ut i rymden. Jordens klimat påverkas också av saker som vi människor inte styr över, som solens aktivitet och vulkanutbrott. Men många av de klimatförändringar vi har sett de senaste 50 åren liknar ingenting som har hänt under de senaste miljontals åren i jordens historia, och går inte att förklara med naturliga orsaker. Solens aktivitet har varit lägre än den var i början av 1900-talet, och flera stora vulkanutbrott borde ha lett till en avkylning av klimatet, men trots det har planetens medeltemperatur ökat. De senaste tre senaste decennierna har alla haft en högre medeltemperatur än något tidigare decennium sedan 1850. Åren 1983 till 2012 var förmodligen den varmaste trettioårsperioden på åtminstone 1400 år på norra halvklotet.

Mellan år 1901 och 2010 steg havsnivån med 19 centimeter. Under andra halvan av förra seklet steg vattnet snabbare än på 2 000 år, och havsytan kommer att fortsätta att stiga allt snabbare.

Haven har också blivit varmare. Sedan början av 1970-talet har vattentemperaturen nära ytan och stigit med 0,11 grader per decennium. Dessutom har utsläppen av koldioxid lett till att havsvattnet blivit 26 procent surare sedan industrialiseringen började.

Grönland och Antarktis förlorar is, och glaciärer i hela världen krymper. På norra halvklotet har snösmältningen börjat tidigare och snötäcket på våren minskat under fem decennier. Mellan 1979 och 2012 minskade isen vid Arktis med mellan 3,5 och 4,1 procent per decennium.

Extrem kyla har blivit mer sällsynt medan värmeböljor, högt vattenstånd och kraftiga regnoväder har blivit vanligare i många delar av världen.

Den största delen av utsläppen kommer från energiproduktion, och det är också de utsläppen som ökat mest sedan millennieskiftet. Historiskt har världens rikaste länder släppt ut mest växthusgaser, men utsläppen ökar snabbast i länder som Kina som har haft stor ekonomisk tillväxt.

Samtidigt är det fattiga och redan utsatta människor som drabbas värst av värme, torka, översvämningar, sjukdomar och brist på rent vatten.

På vissa håll i världen har jordbruket gynnats av klimatförändringarna enligt IPCC:s rapport, men de negativa konsekvenserna överväger, och de kommer att bli värre. Värmeböljor blir vanligare, längre och intensivare, och det drabbar livsmedelsförsörjningen, människors hälsa, växter och djur.

Forskarna bakom IPCC-rapporten har räknat ut hur mycket koldioxid vi har råd att släppa ut för att hålla uppvärmningen på nivåer vi kan hantera. Ska vi kunna begränsa uppvärmningen till två grader vid slutet av seklet har vi redan använt mer än hälften av vår koldioxidbudget, och utsläppen måste minska kraftigt till 2050 och gå ned till noll före år 2100. Ökar temperaturen i stället med fyra grader kommer delar av världens kontinenter att bli obeboeliga under den varma årstiden, och hundratals miljoner människor vid kustområden kommer att drabbas av översvämningar och stormfloder.

IPCC pekar framför allt ut fyra saker som krävs för att klara tvågradersmålet: att avskaffa subventionerna för fossila bränslen, införa utsläppsrätter eller skatt på koldioxid, ge stöd och bra villkor för förnybar energi och förhandla fram internationella avtal så att alla länder inför samma åtgärder.

Det skulle också ge andra vinster: minskad fattigdom, bättre luft, bättre hälsa och ökad livsmedelssäkerhet.

Som Ban Ki-Moon sa vid mötet i Köpenhamn:

– Människans påverkan på klimatet är tydligt, och den ökar. Men vi har verktygen för att hejda klimatförändringarna.

Bakgrund. Klimat

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.