Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Yannie eller Laurel? Ljudfilen fascinerar hela världen

01:00. Laurel eller Yanny? Ljudklippet som snabbt blivit viralt har den senaste veckan fascinerat människor över hela världen. Hör logopeden och forskaren Sofia Strömbergsson om varför vi alla hör olika.

Säger rösten Yannie eller Laurel? Det är frågan som fascinerat hela världen under den senaste veckan, efter att ett kort videoklipp kommit att bli viralt. Klippet är på flera sätt en fascinerande illustration av hur samma ljud kan tolkas annorlunda av olika personer.

Den 11 maj i år kollar studenten Katie Hetzel i amerikanska Georgia som en del av en litteraturläxa upp ordet ”Laurel” på nätordboken vocabulary.com. Till sin förvåning hör hon inte ”Laurel” utan ”Yannie” när ordet läses upp. Katie Hetzel lägger upp ett klipp med ljudet på bilddelningstjänsten Instagram, vilket tidskriften Wired rapporterat. Klippet får stor spridning på hennes skola Flowery Branch High School, och läggs senare upp som en informell opinionsundersökning på Instagram av en annan student, Fernando Castro.

Klippet laddas den 13 maj upp på internetforumet Reddit av en vän till Castro, som enligt Wired först såg klippet på Castros Instagram och sedan av en kompis fick det datorinspelade klipp som nu sprids.

”Vad hör ni?”, skriver användaren RolandCamry i samband med att inlägget läggs upp på underforumet, eller subredditen, ”blackmagicfuckery”, tillägnat saker som ”inte har någon annan förklaring än farlig vodoosmart-magi”.

Videon har i skrivande stund fått knappt 3.000 röster, men det är först när klippet delas på Twitter den 15 maj som videon blir viral. Personen som delade tweeten, som hittills setts 23,9 miljoner gånger, har till och med börjat sälja kläder på temat.


Många spekulerade snabbt i vad det var som gjorde att vissa som lyssnade på klippet hörde ”Laurel” och vissa ”Yannie”. Flera undrade om videon på något sätt slumpmässigt spelade olika ljudklipp, och om rösten var datorskapad. Videoklippet blev så viralt att till och med Donald Trump uttalade sig i frågan. Enligt Donald Trump var det varken ”Yannie” eller ”Laurel” som sades i videon, utan ”Covfefe”.

Läs mer: Så hånas Donald Trump i sociala medier efter Twitter-misstaget: ”Covfefe” 

Faktum är att ljudet ursprungligen spelades in i New York i december 2007 av en operasångare, som anlitats av vocabulary.com för att läsa in ord för sajten. Till Wired säger sajtens medgrundare Marc Tinkler att man i samband med att sajten lanserades letade efter personer med tydligt uttal och som kunde läsa det internationella fonetiska alfabetet, någonting operasångare ofta kan göra eftersom de ibland sjunger på språk de själva inte förstår.

En serie operasångare anlitades för att läsa in totalt 200.000 ord, och enligt Marc Tinkler ska den anonyma operasångaren som läst in ”Laurel” läst in över 36.000 ord, bland annat ”audacity”. Sångarens identitet har ännu inte avslöjats, eftersom Marc Tinkler inte vet om mannen är bekväm med att bli en viral kändis.

”Det är en otrolig historia. Det är en person som var en av sångarna i originaluppsättningen av 'Cats' på Broadway”, säger Marc Tinkler till Wired. 

Så, vad är det egentligen som gör ljudfilen så speciell och får olika personer att höra olika ord? Enligt Sofia Strömbergsson, logoped och forskare vid Karolinska institutet, är ljudfilen fascinerande.

– Det är flera saker som gör att vi hör det vi gör – å ena sidan vilka akustiska egenskaper ljudet har, å andra sidan egenskaper hos oss som lyssnar. Akustiska egenskaper som är viktiga för att uppfatta talat språk brukar ligga på de lägre frekvenserna. Det skumma med det här ljudexemplet är att det finns information på jättehöga frekvenser som alla personer inte hör, eller som inte kan spelas upp på alla apparater eller som inte kommer med när filen överförs till ett annat format.

Öppnar du ljudfilen i ett ljudredigeringsprogram och väljer att ta bort de höga frekvenserna kommer fler personer att höra ”Laurel”, tar du i stället bort de låga frekvenserna kommer fler personer att höra ”Yannie”.

– Har man ung normal hörsel har man antagligen kapaciteten att höra de där höga frekvenserna och då kan man höra antingen ”Laurel” eller ”Yannie”. Men hör man inte de där övre frekvenserna har man ingen möjlighet att höra ”Yannie”. Men tar man bort de lägre frekvenserna är det enda som finns kvar det som finns på de högre frekvenserna, och då kan man höra det, säger Sofia Strömbergsson.


Det är också den förklaringen som de flesta experter har kommit med. New York Times har gjort en interaktiv grafik där du kan justera tonhöjden i ljudklippen och se exakt var du börjar höra ”Yannie” och ”Laurel”. Bidragande faktorer är också att det spridda ljudklippet egentligen är en dåligt inspelad inspelning av en inspelning, vilket bidragit till mer bakgrundsbrus och ett större fokus på de högre frekvenserna, enligt Vox.

Det finns alltså i grunden en objektiv sanning om vad det är som sägs i ljudklippet, ”Laurel”, men rent akustiskt luckras den grunden upp när ljudklippet spelas upp.

– Det är oerhört fascinerande, och det finns inget direkt fysiologiskt facit. Den fysiologiska informationen kräver en tolkning, och den tolkningen kommer att vara olika beroende på vem som lyssnar och hur vi lyssnar, säger  Sofia Strömbergsson.

Även ett annat förvirrande ljudklipp har kommit att bli viralt i kölvattnet av ”Laurel/Yannie”-diskussionen. Ett videoklipp med en lampa som tänds tyckts ge sig ifrån ljuden ”Brainstorm” eller ”Green Needle”, beroende på vilket ord du som lyssnare föreställer dig att du ska få höra. Enligt Sofia Strömbergsson är det korta klippet ett bra exempel på hur förväntningar styr vad vi hör.


– Det är ett bra exempel på hur lyssnarförväntningar styr vad vi ”hör”, det vill säga hur vi tolkar det vi hör. Våra förväntningar är ofta till hjälp för oss – det gör att vi förstår vad som sägs även om själva talsignalen inte är optimal eller följer våra förväntningar, till exempel i en bullrig miljö, eller när vi ska förstå någon som talar med en brytning eller dialekt vi inte är så vana vid. Det här exemplet är roligt eftersom det gör det möjligt för oss som lyssnar att laborera med olika förväntningar, vilket styr vad vi ”hör”.

Det här är inte  första gången en illusion blivit viral. I februari 2015 blev en bild på en klänning spridd över hela världen, eftersom människor inte kunde komma överens om huruvida klänningen var vit- och guldfärgad eller blå- och brunfärgad. Över 10 miljoner Twitter-inlägg nämnde klänningen, och i dag har ”The dress” till och med en egen Wikipedia-sida. Snabbt kunde det bekräftas, precis som i fallen med ”Laurel” och ”Yannie”, hur klänningen faktiskt såg ut: den var blå- och svartfärgad.

Läs mer: Vilken färg har egentligen klänningen?

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.