Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-19 10:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vi-i-sverige-ater-for-mycket-animaliska-produkter/

Nyheter

”Vi i Sverige äter för mycket animaliska produkter”

Mindre kött och mer från växtriket krävs om klimatförändringen ska hejdas.
Mindre kött och mer från växtriket krävs om klimatförändringen ska hejdas. Foto: Janerik Henriksson/TT

Ska klimatförändringen hejdas måste vi ändra matvanor. Mindre rött kött och mejerivaror, mer från växtriket och sluta släng ätbar mat krävs om vi ska minska utsläppen från vår mat till en hållbar nivå. 

I dag äter vi i Sverige dubbelt så mycket kött som det globala genomsnittet. 

Jannike Kihlberg
Rätta artikel

Vår mat står för en stor del av de globala utsläppen av växthusgaser. Så mycket som 20 - 30 procent släpps ut från livsmedelsproduktionen. Allra mest kommer från produktionen av kött- och mejeriprodukter som står för cirka 15 procent av världens utsläpp

Ska vi hejda klimatförändringen måste västvärlden ändra sina matvanor har bland annat FN:s klimatpanel IPCC slagit fast. Om det ska gå att nå ambitionen från Parisavtalet att den globala uppvärmningen ska hållas väl under 2 grader måste de globala nettoutsläppen av koldioxid vara noll år 2050.

I Sverige kommer ungefär två ton växthusgaser per person och år från maten vi äter. 

– Problemet i Sverige är att vi äter mycket animaliska produkter och de har mycket högre klimatpåverkan än vegetabilier. Mer vegetabilisk kost skulle vara bra både för hälsan och miljön, säger Elin Röös, biträdande lektor inom miljösystemanalys av livsmedelssystem på Sveriges lantbruksuniversitet. 

– I ett första steg kan man halvera köttkonsumtionen, då hamnar man på världsgenomsnittet, i dag ligger vi på det dubbla. Att äta hälften så mycket kött är inget som riskerar folkhälsan, det skulle tvärtom vara bra.

I dag äter vi 70 procent mer kött än vi gjorde på 1960-talet enligt Elin Röös.

Svenskarna äter dubbelt så mycket kött som det globala genomsnittet.
Svenskarna äter dubbelt så mycket kött som det globala genomsnittet. Foto: Henrik Montgomery/TT

Köttet står för den största delen av utsläppen från vår mat, ungefär en tredjedel eller 0,6 ton. Odlingen av foder till djuren orsakar utsläpp och det går åt mycket foder för att få färdigt kött. För ett kilo griskött krävs till exempel sju kilo foder.

De riktiga klimatvärstingarna är nötkött och lammkött, de släpper ut 27 respektive 21 kilo koldioxidekvivalenter per kilo kött, enligt information om livsmedels klimatavtryck från forskningsinstitutet RISE. Anledningen är att kor och får är idisslare och släpper ut metangas, en kraftig växthusgas, när de rapar och fiser.

Det innebär att även mejerivaror orsakar höga utsläpp, ett kilo ost släpper ut 9 kilo koldioxidekvivalenter, smör släpper ut 7 kilo.

För gris är utsläppen 6 kilo och fågel 2,4 kilo.

Att byta ut nötköttet till ett klimatsmartare alternativ är inte en stor förändring för den enskilde måltidsgästen men den ger väldigt stor klimatvinst

Ett enkelt sätt att minska utsläppen från mat är att minska andelen kött och byta ut det mot något annat. En hamburgare på 100 gram nötkött släpper ut cirka 2,7 kilo koldioxidekvivalenter från sin produktion, om det byts till kyckling, lax eller sej skulle det släppa ut en tiondel så mycket, cirka 0,24 kilo. Quorn ligger på ungefär samma nivå. Görs burgaren på kikärtor eller linser blir utsläppen riktigt låga, cirka ett hekto om man använder ägg som bindemedel.

Läs mer: Fem tips för att äta mer klimatsmart

Rise klimatdatabas för livsmedel är tänkt att minska klimatpåverkan från konsumtionen genom att hjälpa kommuner och företag att tillverka och servera mer klimatsmart mat. 

– Att byta ut nötköttet till ett klimatsmartare alternativ är inte en stor förändring för den enskilde måltidsgästen men den ger väldigt stor klimatvinst när en kommun förändrar ett recept som serveras i tusentals måltider, säger Britta Florén, expert på livscykelanalyser av livsmedel på forskningsinstitutet RISE. 

Om Sveriges samtliga tre miljoner offentliga måltider i skolor, på äldreboende och liknande en dag skulle servera fiskburgare istället för hamburgare på nötkött skulle det innebära att utsläppen minskar lika mycket som om medelsvenssonbilen kör 1215 varv runt jorden. 

Potatis är bra ur klimatsynpunkt och orsakar mindre utsläpp än ris, 0,1 kilo koldioxidekvivalenter jämfört med 3,1 kilo. Sill är också en riktig lågutsläppare med sina 0,6 kilo utsläpp. Så maten som åker fram alla storhelger, sill och potatis är riktigt klimatsmart. Grönkål, rödkål och rödbetssalladen är också några av klimatvinnarna på julbordet. En gammal tradition som har framtiden för sig.

Skulle de offentliga måltiderna bestå av fisk istället för kött skulle utsläppen minska.
Skulle de offentliga måltiderna bestå av fisk istället för kött skulle utsläppen minska. Foto: Jessica Gow/TT

Men det är inte alltid riktigt så enkelt med mat att det bara är att byta ut en ingrediens och det är inte heller bara klimatutsläpp som spelar roll. Fiskbestånd är hotade så det gäller att välja fisk som kommer från hållbart fiske eller odling. 

Kyckling föds på många håll upp under så dåliga förhållanden att de måste få mängder med antibiotika vilket bidrar till att öka förekomsten av resistenta bakterier.

– Internationellt är det ett jätteproblem eftersom antibiotika skapar nya risker. Dessutom föds kyckling främst upp på spannmål så de äter det som vi kan äta själva medan nötdjur kan beta på marker som vi inte kan odla på, även om de inte alltid gör det i dagens produktionssystem, så kyckling konkurrerar om samma föda ur ett markanvändningsperspektiv, säger Line Gordon, docent vid Stockholms Resilience Center.

Nyligen publicerade hon tillsammans med andra forskare en studie i den vetenskapliga tidskriften Nature en rapport om hur maten på ett hållbart sätt ska räcka till närmare 10 miljarder människor år 2050. Enligt deras slutsatser går det men det måste till stora förändringar som de delar upp i tre steg.

– Ett steg handlar om att ställa om kosten, det andra steget är minskat matsvinn med cirka 50 - 75 procent jämfört med i dag, den sista delen är teknikutveckling och hållbar intensifiering av lantbruket, så att vi producerar mer hållbart, och minskar miljöpåverkan per produkt, säger Line Gordon.

Mycket mer grönsaker skulle krävas vid ändrade måltidsvanor i Sverige.
Mycket mer grönsaker skulle krävas vid ändrade måltidsvanor i Sverige. Foto: Jimmy Croona

Till 2050 måste köttätandet minska rejält.

– Det scenario som gjorde att vi fick det att fungera så att maten räcker till alla innebar 100 gram nötkött i veckan, väldigt mycket mer grönsaker, rotfrukter, mer baljväxter, en del fisk och kyckling, säger Line Gordon.

Läs mer: Svenska köttråd räcker inte för klimatet 

Samtidigt som mer än 800 miljoner människor svälter förstörs runt 30 procent av alla livsmedel som produceras. I Sverige försvinner det mesta nära konsumenten medan i Afrika sker det mesta svinnet i kedjan innan konsumenten.

– Där finns dålig lagringskapacitet, dålig infrastruktur. När de har höga skördar får ofta många höga skördar samtidigt så de får inte produkterna sålda eller kan inte lagra dem.  Men här står hushållen för en stor del och de kan spara pengar genom att inte kasta ätbar mat, säger Line Gordon.

Vi märker ett jättestort intresse från många håll där livsmedelsföretag och handlare vill hjälpa sina kunder till att göra klimatsmarta val

De senaste åren har faktiskt tendensen gått åt rätt håll, om än långsamt. Företag och appar som arbetar för att ta hand om mat som skulle kastas har dykt upp. Köttätandet har de senaste två åren minskat något efter att under decennier har ökat. 

Vissa restauranger, en hamburgerkedja och butikskedjor redovisar hur mycket utsläpp som kommer från maten.

– Det är väldigt mycket som händer nu. Vi ser ett allt större utbud av växtbaserade proteiner i butikshyllorna. Och vi märker ett jättestort intresse från många håll där livsmedelsföretag och handlare vill hjälpa sina kunder till att göra klimatsmarta val. Världsnaturfonden, WWF, har använt vår databas för att ta fram en guide för att äta hållbart och de har startat ett projekt där OS-medaljörer lägger om sin kost till mer vegetarisk, säger Britta Florén.