Enkelt, familjärt – och väldigt gott

Om du trodde att det är svårt att få bord på lyxkrogen Frantzén bör du veta att det är en andeviskning jämfört med att boka plats på Café Facile.

Internetbokningar? Det kan du glömma. Det svaras sällan i telefon, aldrig på e-post och när KK till slut går till den lilla, ilsket rödbelysta lokalen för att göra en reservation ombeds vi vänta i tio minuter eftersom köket har för många tallrikar att bära.

Inte så konstigt att den intimt brutala, folkligt personliga, mosterligt raka och obrutet trevliga servispersonalen möter gästerna med ett gladbuttert bröl:

– Bokat?!

För hungriga Vasastansbor har hittat till adressen. Café Facile är fylld till bristningsgränsen vid våra besök. Många tvingas vända i dörren.

Krogen har franska bistroambitioner och stämningen är, tja – fransk? Eller kanske bara rörig? Det är en smakfråga. Klart är att den som är ute efter sober fine dining har kommit fel.

Servispersonalens bistra charm är en krydda till maten som KK gillar. Och det något tumultartade upplägget är ganska förtjusande.

Matsedeln, drygt tio rätter, kritas på en välsuddad griffeltavla; här byts det meny ofta. Maten beställs i kassa mer eller mindre direkt i köket. Den som under måltiden upptäcker att det är tomt i glaset eller vill komplettera beställningen får vackert masa sig tillbaka.

Detta skulle kunna bli bricklunchstrist. Men KK gillar hur det sätter tonen för en familjär restaurang. I den trånga lokalen ryms barnfamiljer, kusiner inkluderade, utan att Vasastansbor med digert privat pensionssparande tycker illa vara.

Och eftersom en zinkbänk är det enda som skiljer gästen från kockarna blir frågor om maten, eller önskemål, väldigt enkla att kommunicera.

Så blir det bra på tallriken också. Sett till priset är det rentav riktigt, riktigt bra.
Faktum är att två personer får in tre vällagade rätter var och en flaska prisvärt vin för under tusenlappen. Se här bara:

För 85 kronor äter vi en lerpottasill som hävdar sig väl mot konkurrenters versioner. Plat du jour för 138 kronor (ja!) är vid ett av våra besök en boeuf bourguignon som är smäktande perfekt. För 148 kronor får man en rejäl portion anklever som smälter i munnen.

Faciles steak frites kommer med pommes som inte lämnar något bestående intryck och en ljuvligt god bearnaise som dock är kall (KK gillar den så, men var det avsikten?). Köttet, som varken bestyckas med stamtavla, ursprungsland eller eko-prefix, är underbart blodigt och mört. Vi kan inte erinra oss att vi ätit en bättre steak frites till priset 150 kronor.

Även de lite dyrare rätterna är habila. Blinier med forellrom (175 kr) är en rejäl leverans. En halv fransk hummer för 188 kronor, utan spår av den seghet som hittas hos de nordamerikanska motsvarigheterna som går på en dryg hundralapp i mataffären, är också ett bra val. Samma med fiskgrytan (185 kr) som är precis lagom rund och generös.

Choucrouten, den Alsacetypiska surkålen, gör oss heller inte besvikna (165 kr). Den flankeras av en mör griskind, ett trådigt fläsklägg, en spänstig fänkålskorv och ett mind­re spännande rökt sidfläsk. Men portionen är så väl tilltagen att vi ändå inte hade mäktat med att få i oss allt.

Desserterna, då? Chokladmousse med kanderade nötter (64 kr) är len och mild för dyrkare av mjölkchoklad och vinkokt vitpersika med glass (145 kr) är insmickrande god, men bägge är lite väl stora för KK:s smak. Den lite mindre, inte söta havtornssorbeten (40 kr) passar oss bättre, för Faciles styrka är för- och varmrätterna.

Så till slutet, då till och med kaffet – som är gratis och hämtas ur pumptermos! – överraskar positivt. Hur går det till?

Facile visar att facilt inte är samma sak som simpelt. Maten är väl genomförd över hela linjen och helheten är ett leende från beställning till kvittoskrivning. Detta är en utmärkt krog för dejt direkt efter jobbet, familjemiddag, restaurang-inskolning av barn – eller möte i Krogkommissionen.