Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Resor

Äventyrliga Costa Rica på två sätt

Lugnet på stranden och full fart i regnskogen – Costa Rica är ett resmål som erbjuder båda delarna. Hur mycket spänning man vill ha avgör man dock själv. Vill man resa bekvämt och go-with-the-flow i en paketresa, eller upptäcka landet i hyrbil och hitta egna ställen?

Vi hade bestämt oss för att åka till Costa Rica. Valet stod mellan att åka på en organiserad rundresa eller kuska runt på egen hand. Det blir det senare. Min väninna Anna med familj åker i stället på en paketresa, och vi inser att det så klart finns både fördelar och nackdelar med båda ressätten.

Vi landar i huvudstaden San José och hyr omgående en bil och åker mot vulkanen Arenal och byn La Fortuna. La Fortuna ligger i den nordvästra delen av landet, 90 kilometer nordväst om huvudstaden San José.

Att köra bil här är inte lätt, många vägar är dåligt skyltade och vi åker vilse. Efter flera timmar, när mörkret lagt sig över regnskogen, kommer vi fram till hotell Fuego Arenal.

Våra vänner åker buss i lugn och ro, förstås utan att köra fel.

Vårt hotell är inte lyxigt, men personligt och ligger mellan Tabacons varma källor och byn La Fortuna. Nästa morgon får vi skjuts till en äventyrspark i regnskogen och här väntar en av de saker som länge stått på vår att-göra-lista: Zipline.

Svisch! Jag kastar mig ut från ett träd högt över marken och efter några minuter landar jag i några trygga, tjocka trädgrenar och ja, närmare känslan av att vara Tarzan eller Jane kommer jag nog inte.

Himlen är blå, aporna tjattrar och jag förundras över den subtropiska regnskogen och synen av 13-åriga sonen som flyger som en vante mellan trädtopparna. En zipline-tur är ett perfekt sätt att starta resan i Costa Rica, tänker jag när vi landar vid Arenalfloden.

Plötsligt stannar vi och stirrar. Det ser ut som om en massa bladbitar är ute och går för sig själva. Costa Rica vimlar av mer eller mindre blodtörstiga bestar som hoppar, krälar, flyger och slingrar sig genom djunglerna, men vad vi upptäckt är ett gäng små, små bladskärarmyror som strävsamt släpar på stora bitar av blad.

La Fortuna är omgiven av geologiska underverk men är annars en ganska trist by. Men runt om väntar äventyren.

Efter en ridtur vid vulkanen Arenals fot checkar vi in på det flottare hotellet Hotel Linda Vista med pooler och utsikt över vulkanen och sjön Arenal, som är landets största sötvattensjö.

Ja, det finns fördelar och nackdelar med att resa organiserat respektive på egen hand. Våra vänner Anna och Peter med två barn är inbokade på hotell Arenal Observatory Lodge & Spa och där är det fullbokat. Det är snäppet tjusigare än vårt och ligger inne i nationalparken och närmare vulkanen än något annat hotell. De får också en guidad vandring i parken där det bland annat finns 850 fågelarter.

– När vi vandrar ser jag plötsligt den gula ormen yellow viper. Jättegiftig, säger guiden, och vi får inte fotografera med blixt eftersom det kan reta ormen att attackera. Men ingen verkar lyssna, berättar Anna.

Costa Rica är familjevänligt, kanske framför allt om man åker på en paketresa.

– Allt är välarrangerat. Här finns guider, breda naturstigar i nationalparkerna, tydlig information, och gör man som man blir tillsagd känns det väldigt lugnt att ta med barnen, fortsätter Anna.

Men en av de saker som barnen tycker är det mysigaste med resan är att vi också får lugn familjetid – vi spelar till exempel kort efter middagarna. Ett plus för vår resform, det blir ju svårare när man reser i grupp och måste anpassa sig till ett på förhand uppgjort resprogram.

Våra paketresande vänner avslutar sin dag med bad på spa-liknande anläggningen Eco Termales Hot Springs. Där är det också fullbokat. De får en lyxig upplevelse där de badar sig skrynkliga samtidigt som de sippar på roliga randiga drinkar.

Men vi får trots allt en av de bästa dagarna på vår resa. I stället gör vi en utflykt till bergsbyn El Castillo och äter lunch hos Kelly på hans lilla krog La Ventanita. Hans tips är:

– Åk till källorna i Tabacón där alla andra badar, mycket mer genuint och naturnära.

Dit åker vi och badar med de som bor i närheten i häftiga, heta källor. Vattnet är badkarsvarmt och det går att bara ligga och plaska eller åka rutschkana i det forsande vattnet. Bassängerna med olika temperaturer och omgivna av vattenfall och tropiska trädgårdar, allt helt gratis!

Nästa dag går våra vänner upp 05.00 för en bussutflykt till Monteverde. Naturreservatet är känt för sin unika molnregnskog, en skog som ständigt har sina toppar i ett molnbälte som parkerat över området.

Vi tar det lugnare med bilen och passerar banan-, mango- och ananasodlingar och stannar längs vägen på serveringar med färska smoothies och kaffe bryggt på närodlade bönor. Fågelvägen är det inte så långt men på grund av bergen tar resan drygt tre timmar.

Det är nyårsafton och vi hamnar på det mest minnesvärda boendet på hela resan – Casa Batsú i Monteverde. Det som gör detta bed & breakfast så speciellt är värden, Carlos, som lagar den godaste frukosten.

Vi hakar på middagen med våra paketresande vänner som resebolaget bokat på kvällen på krogen Restaurante de Lucia. Det blir långbord med hela resgruppen men maten håller inte direkt världsklass.

Men till tolvslaget återvänder vi till vårt lilla hotell och firar tillsammans med Carlos och en annan familj med dans och champagne – och det är världsklass.

Våra vänner bor på det betydligt mer anonyma, och dyrare, Hotel Poco A Poco. Vi testar även detta men det saknar det hemtrevliga hos vår vän Carlos.

Den höga luftfuktigheten och de varma vindarna från både Stilla havet och Atlanten gör reservaten Santa Elena och Monteverde till de mest artrika molnskogarna i Costa Rica. En molnskog är en speciell typ av bergsregnskog som nästan alltid befinner sig i molndimma. Ett spännande sätt att uppleva denna på är i natur- och äventyrsparken Selvatura Park. Här svischar vi fastspända i selar i 15 zipline-kablar som löper mellan 18 plattformar i trädtopparna.

Jag tappar nästan andan i den så kallade Tarzangungan, läskigt, men missa den inte. Det är verkligen starkt att se dessa dimhöljda skogar flygande i fågelperspektiv. Vill man inte flyga kan man vandra på de hängande broarna eller bara strosa runt i fjärils- och kolibriparken.

I Santa Elena är det lite kallt. Det är jacka på när vi susar mellan träden så nu längtar vi efter värmen och Stillahavskusten. Vi lämnar bergen och tar oss ytterligare västerut i cirka tre timmar.

Till slut är vi framme i den lilla fiskebyn Sámara där det finns milsvida stränder som pryds av kokosnötter. Här är våra vänner bokade på ett gigantiskt, men igen ganska anonymt hotell, en bit från stranden Playa Carrillo. Vi som reser obokat måste vi slå i våra guideböcker, ringa, köra omkring med bilen i hettan och leta flera timmar efter någonstans att bo.

Till slut hittar vi det lilla hotellet Casa del Mar bara 20 meter från stranden. När vi väl beställt vår drink på strandhaket La Dolce Vita har våra vänner säkert slappat vid poolen ett par timmar och gått vilse i sitt enorma hotellrum på hotell Nammbú Beachfront Bungalows. Men ja, vi känner att vi hamnat rätt.

Underbart är kort. Tyvärr var hotellet Casa del Mar bara ledigt en natt så vi åker vidare söderut mot Santa Teresa. Det känns lite hattigt, så klart, men vi är nyfikna på nästa strandort. Det tar fyra timmar för att det inte går att åka längst med kusten, men så småningom kommer vi fram till surforten som ser ut som sinnebilden av ett semesterparadis.

Det är inte bara vi som hittat hit – här har även stjärnor som Alicia Vikander och Lady Gaga semestrat. Och Mel Gibson har ett jättehus med egen helikopterplatta på en palmtäckt höjd i närheten.

Det finns en skön kontrast mellan de många lyxiga hotellen, de ekologiska krogarna, chica små surfbutikerna och den dammiga grusvägen hit som är allt annat än påkostad.

– Men det är bara bra att vägen är så undermålig för nu vill vi inte ha fler turister hit, säger svenska Anna Wachtmeister leende.

Anna Wachtmeister bor här året runt och hyr ut fyra villor – alla med utsikt mot vågorna och det glittrande havet.

Byn på Nicoya-halvöns södra spets är framför allt för dem som vill ha en aktiv semester. Hit åker så klart surfarna, men även de som vill yoga på drömlika stränder eller rida i regnskogen.

Himlen går från blå, till gul och till slut orangeröd vid stranden Santa Teresa Beach, dit vi skyndat för att se solnedgången. På baren Banana Beach Restaurant lyssnar vi på kvällens DJ ”Nashika World Music Acostic” med en Mango Jalapeno i handen och så knaprar vi på tacos med guacamole.

Självklart testar vi att vågsurfa med instruktör. Nu gäller det att från en liggande ställning på brädan med en armhävning snabbt häva sig upp på fötterna med överkroppen först, likt en kobra. Jag hoppar upp och försöker balansera på vågorna utan att ramla. Jo, man ska hoppa upp explosivt också – och inte långsamt och instabilt ...

Jag faller ofta för vågorna är inte lätta att tämja men det är vansinnigt roligt, det här skulle jag kunna bli beroende av, som så många andra här.

När det inte längre finns lediga hotellrum i Santa Teresa åker vi vidare mot Montezuma för en sista natt i Costa Rica.

Nu kör vi från västra till östra kusten längst ner på Nicoyahalvöns spets och det tar bara 45 minuter. Mest berömt är vattenfallet, men häftigast är Proyecto Montezuma – ett volontärprogram för att rädda havssköldpaddor och hjälpa dem att komma ut i havet efter kläckning. Vi blir kvar länge för det är några svaga små sköldpaddsungar som måste kämpa hårt. När den sista lilla stackaren äntligen kommit fram blir det applåder.

Besöket i Santa Teresa och Montezuma missar våra paketresande vänner. Å andra sidan får inte vi vara med om det som de tycker är bäst – nationalparken Tortuguero på östkusten vid Karibiska havet.

– Vi vaknade tidigt på morgonen för att glida fram i kanoter i den tropiska djungeln och fick se fågellivet vakna och solen gå upp medan dimman lättade över vattendragen.

Slutsatsen då? Ja, båda ressätten har sin fördelar och beror nog på hur resvan man är, men ett plus för att resa på egen hand är priset – det kostar ungefär hälften av paketresan.

Fakta

Bo

Casa Batsú, Monteverde

Ett hemtrevliga bed & breakfast. Det bästa är värden Carlos som lagar frukostar som äts i hotellets tropiska trädgård.

www.casabatsu.org

Los Mangos Hotell I Montezuma

Hotell med bungalows bland mangoträd och med en fin pool väldigt nära Stilla havet. Här erbjuds du också yoga.

www.hotellosmangos.com

Äta och dricka

Kappa Sushi, La Fortuna

Kanske inte det första man tänker på i La Fortuna men detta är värt ett besök.

Calle 468, Provincia de Alajuela

Facebook: Kappa-Sushi-Fortuna

La Ventanita, El Castillo

Kelly från Kalifornien serverar burritos, smoothies, batidos och är dessutom en outsinlig informationskälla.

Calle Real el Castillo, El Castillo

Facebook: La-Ventanita-Cafe

Orchid Cafe, Monteverde

Kafé som serverar pannkakor, smoothies. Ett typiskt Costa Rica-hak där allt är ekologiskt och hemtrevligt.

Puntarenas, Monteverde

www.orchidcoffeecr.com

The Bakery, Santa Teresa

Färskt, färskt, färskt. Här får man kakor, bröd, croissanter, sallader och mackor. New York-inspirerat i denna lilla tropiska surfhåla.

Las Piedras road, Santa Teresa.

Habanero Beachfront

Ett kvällshak vid stranden Playa Cielo – perfekt att med fötterna i sanden njuta av mexikanska öl och quesadillas.

Playa Cielo, Santa Teresa

Facebook: HabaneroBeachfrontMexican

Playa de los Artistas

Romantisk fiskrestaurang direkt på stranden i Montezuma.

www. montezumabeach.com/playa-delos-artistas

Se och göra

La Fortuna

Tack vare vulkanen Arenal kan man virvla runt i varma källor i Tabacón. Man ligger i små pooler i vattendraget -eller åker rutschkana med strömmen mitt i regnskogen.

Selvatura Park

Äventyrsparken i molnskogen har landets längsta ziplinebana. Här kan man fastspänd i selar susa mellan 18 plattformar i trädtopparna.

www.selvatura.com

Hacienda Ario

Turen startar vid ranchen Hacienda Ario som ligger nära fiskestaden Manzanillo, strax norr om stranden Santa Teresa. Man rider längs orörda stränder och mangroveskogar.

www.ariotours.com