Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Resor

Tuffa Calcutta

Två små systrar i vimlet vid Kalighat i södra Calcutta.
Två små systrar i vimlet vid Kalighat i södra Calcutta. Foto: Marianne Ahrne

Indiska Calcutta är en av världens mest utmanande städer. För en rikshaförare, men också för turisten. Författaren Marianne Ahrne guidar till ett äventyr du minns resten av livet.

"Calcutta är på många sätt den mest indiska av alla indiska städer. Förutom att korna har försvunnit från gatorna i centrum och ersatts av en flod av gula taxibilar har ganska lite förändrats på de sjutton år som gått sedan jag senast var här."

"Aldrig en tråkig stund" skulle kunna stå som motto för Calcutta. Men för den som önskar en vilsam semester, klar luft och låg ljudnivå är det en stad att sky som pesten. Att röra sig i Calcutta är att i varje sekund bli bombarderad av intryck som tar alla ens sinnen i anspråk. Kontrasterna är brutala. Här ses elegans, rikedom och förfining sida vid sida med förfall och bottenlöst elände. Allt är uppenbarat, och man möter människan i hela hennes storhet och misär.

Calcutta är på många sätt den mest indiska av alla indiska städer. Förutom att korna har försvunnit från gatorna i centrum och ersatts av en flod av gula taxibilar har ganska lite förändrats på de sjutton år som gått sedan jag senast var här. Oräkneliga mängder fattiga sover på gatan eller sitter och tvättar sig i vatten som sprutar från läckande gatubrunnar, medan de uråldriga bussarna spyr ut sin svarta rök över deras löddriga kroppar. Rikshaförarna springer barfota på brännhet asfalt med sina handdragna kärror, där deras något rikare bröder och systrar tronar på röd galon. Överallt trängsel, överallt kommers. Barberare, öronrensare och skomakare jobbar på trottoarerna. Sockerrör manglas till saft, isblock släpas över gatan till närmsta restaurang, fyra bauleanhängare samlar pengar i ett skynke som de bär i var sitt hörn, herrelösa hundar letar i rännstenen, en ung man rider förbi, barbacka på en ädel häst. I Calcutta finns många sevärdheter, men störst av dem alla är gatan: när som helst, var som helst.

Ändå, några tips. För den som vill bo billigt är området runt Sudder Street som Khao San Road i Bangkok. Sovsalar från 1015 kronor natten, rum runt hundralappen. YMCA på 25, Jawaharlal Nehru Road har de luftigaste rummen men madrasser hårda som sten och en överambitiös personal som bankar på dörren klockan sex på morgonen.

Tea Madam! ropar de glatt hur mycket man än skriker tillbaka att man gärna vill sova.

Ett charmigt medelklasshotell är Fairlawn, också på Sudder Street. Det sköttes länge av två excentriska engelska damer av vilka den ena fortfarande är i livet. I trädgården kan man inta eftermiddagste och njuta av atmosfären: grönska och tingeltangel. En dag tjuvlyssnar jag till två amerikanska sektmedlemmar som försöker värva en distingerad, äldre indier.

Men tror ni inte att Jesus dog för era synder? utropar en av amerikanerna.

"Ive certainly committed a great number of sins", svarar indiern artigt, "but I do believe Jesus passed away long before I had the occasion."

Det är också Calcutta: humorn, artigheten, bildningen. I många av Asiens länder är människor vänligt leende men samtidigt ganska distanserade. I Indien får man kontakt. I stans äldsta bokhandel på 54/3 College Street stannar hela personalen kvar en timme efter stängningsdags bara för att jag frågat efter böcker om Calcutta. Samtalet blir livligt: litteratur, film, politik. Ägaren berättar sin familjs och bokhandelns historia, han känner alla i intelligentian och ringer upp en välkänd filmkritiker som han tycker jag måste träffa. I de här kvarteren runt universitetet finns över 10.000 bokhandlar sida vid sida. Och när man tröttnat på böcker kan man vallfärda till Coffee House på Chatterjee Road ett osannolikt ställe i två plan, stort som en fabrikshall, fullsmockat med intensivt diskuterande intellektuella som serveras kaffe av vitklädda kypare med tuppkamsformade hattar.

Calcutta eller Kolkata som det också kan skrivas har sitt namn efter Kali, och ett besök i hennes tempel vid Kalighat hör till nödvändigheten. Det första jag ser där nu är ett vildsint slagsmål mellan två enbenta tiggare. De rullar runt på marken och pucklar på varandra med knytnävarna, medan människor står i ring omkring dem och hejar. Slutligen kommer en man i brandgula kläder och slår dem skoningslöst med en bambukäpp tills de kravlar upp på sina fordon: var sin planka på hjul. Den ene tar sig fram med hjälp av två antika strykjärn, den andre med ett par nerslitna rotborstar.

Inne i Kalitemplet halshuggs offergetter i en gammal giljotin. Lyckligtvis slipper jag se det och följer i stället strömmen av människor genom stånd med hibiskusblommor och rökelse in i det mörka rum där gudinnan regerar.

Kali är naken och grönsvart med tre rödsprängda, stirrande ögon och med kraftiga, utstående tänder. Hennes hår flyger vilt över axlar och rygg, hennes bröst är blodbestänkta och fasta som spjutspetsar, och hennes fot vilar på den liggande Shivas hjärta. Runt halsen hänger dödskallar i rad. I sina två vänsterhänder håller hon ett svärd och en demons avhuggna, ännu bloddrypande huvud, medan den övre högerhanden formar en "mudra" som betyder: "Var inte orolig! Jag tar hand om det här!" Hennes undre högerhand är utsträckt i en välsignelse. I Kalis motsägelser ligger hela hennes kraft. För att döda demoner får man inte vara född till lamm. Och i Calcutta behöver man Kali.

Till templet kommer också kvinnor som ber om fruktsamhet. Om de då välsignas med ett barn måste de komma tillbaka när barnet överlevt sitt första år och låta braminerna raka av dess hår och offra det till Kali. En liten flicka som utsätts för behandlingen skriker i högan sky.

Alldeles intill Kalitemplet finns Moder Teresas hem för sjuka och döende. Patienterna ligger på enkla men rena galonbritsar och sköts om av sjuksystrar och volontärer. En ung man, skelettmager och utan ett hårstrå, fångar min blick och ger mig ett leende som skakar mig in i märgen. Kanske det vackraste leende jag sett. Men från tröskeln till döden. Var hämtar han ett sådant lugn, en sådan innerlig värme?

När jag kommer ut från Moder Teresas sjuksal sänker sig skymningen över templet, och hela området fylls av prostituerade: män, kvinnor, transvestiter. En annan man, en hijra transvestit eller transsexuell sminkad och klädd i praktfulla kvinnokläder suger tag i min blick och släpper den inte. Med häpnad och fascination ser jag hans ansikte tona över i det ena förföriskt kvinnliga uttrycket efter det andra. Som om han vore transparent och besatt, som om hans ansikte vore en filmduk där gudinnor, divor och skökor avlöste varandra. Det är på samma gång skamlöst och vackert, och jag står som förtrollad. Så är ögonblicket över, och han skrattar med sin mörka mansröst, vill gärna ha lite pengar.

Det går inte att på några korta rader beskriva Calcutta. Det är en stad man måste sjunka in i, utsätta sig för. Calcutta är som en hijra: förförisk och förfärande, en upplevelse man aldrig kan glömma.

Resa dit: En flygbiljett t o r

Resa dit: En flygbiljett t o r Calcutta kostar från 8 .000 kr och uppåt
Bo: I Calcutta går det att bo extremt billigt, från 50-lappen. Fairlawn hotel tar 350 kr för ett dubbelrum.
Klimatpåverkan: Kalkylatorn på dn.se/kollaresan visar att en flygresa Stockholm-Calcutta t/r orsakar utsläpp av 1,89 ton koldioxid som kostar 202 kr att kompensera. DN Resor kompenserar för alla sina flygutsläpp.

Bild

Fairlawn hotell

Kvinnor plockar löss...

Victoria memorial.

Marianne Ahrne

Calcutta.

En stund av öm tillgivenhet mellan en tiggare och en gathund utanför Kalitemplet.

Två enbenta tiggare i vilt slagsmål utanför Kalitemplet.

En blomsterförsäljerska vid Kalitemplet där berg av blommor offras varje dag.