Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Resor

Naturkrafterna möts vid Hållö fyr

En kvarts båtfärd från Smögen kan man prova på att bo på klipporna. På den vindpinade röda graniten med dramatisk historia finns plats för både fågelliv och gemytligt umgänge.

Havet glittrar i solen, motorn puttrar, måsar och trutar skränar. I fonden en rödvit fyr på kala klippor. Hållö fyr, det är dit vi är på väg. Båtfärden från bohuslänska Smögen tar inte mer än en kvart i makligt tempo men närheten till fastlandet gör inte riskerna mindre i dessa farvatten.

Det var här vid Hållöskären som briggen ”Bluebird” av Hull gick under med den unge svensken surrad vid rodret i Evert Taubes ballad. Balladen är en konstnärlig tolkning av en strandning i Smögen, men Evert Taubes band till Hållö är verkliga och dramatiska. Hans morbror Edvin Jacobsson var fyrmästare här när Everts äldre bror Gerhard Fredrik omkom den 7 december 1906. Under en fisketur med fyrvaktaren och fyrbiträdet blåste det upp till storm och båten gick under, kropparna återfanns aldrig.

Kanske är det alla dramatiska historier som gör att fyrplatser har så stor dragningskraft. Den sista utposten, fria horisonter, människans litenhet – något är det, fyrars lockelse är nästan magisk. Min kollega på DN, bildredaktören Britt-Marie Schrammel, är fyrmästardotter, född och uppvuxen på Brämön söder om Sundsvall och har även bott på Kullens fyr och Ölands norra udde med pappa fyrmästaren. I dag har hon fritidshus i Brämöns fyrplats och håller med om att det är något speciellt med fyrar.

– Det är något speciellt med att vara utlämnad till naturen, att man inte kan göra upp ett bestämt schema om när man ska göra det ena eller andra. Man måste anpassa sig till väder och vind, säger Britt-Marie.

Men hon gillar inte att man romantiserar fyrarna för mycket.

– Det var ett hårt liv. Många har dött i yrket, det ska man inte glömma, säger hon.

Som tur är behöver man inte vara fyrvaktare för att uppleva fyrar. I dag går det att övernatta på många fyrplatser längs Sveriges kust. Ofta är det tack var ideella insatser, personer och föreningar som har räddat fyrarna. Inte minst har Svenska fyrsällskapet jobbat för att bevara våra fyrar. På de flesta ställen är det vandrarhemsstandard och relativt billigt att bo. Prisvärt är en underdrift, med fyrarnas unika lägen i fantastisk natur i havsbandet är det en otrolig lyx att kunna vistas där.

I fören på Hållöfärjan står Inger och Per Malmström och spanar mot Hållö fyr. Med mig och min reskamrat Svante blir det totalt fyra personer som ska ut till ön i dag, sommarrusningen har inte startat. Bra, för det ska helst vara lite ensligt när man bor vid fyrar.

En handfull besökare som ska hem ligger lojt utspridda på de soliga klipporna vid bryggan när vi lägger till. De ser lyckliga ut, avspänt leende.

De börjar prata med oss, sådär som vi brukar säga är lite osvenskt, att prata med främlingar. De har bara varit här ett dygn och är alldeles uppfyllda av vistelsen, det bubblar när de berättar hur fint allt är, naturen, fåglarna, vandrar­hemmet, de vill redan tillbaka.

Vid vandrarhemmet möter Kenneth Thuresson med gemyt och ”här finns inga problem”-inställning.

– Ni har betalt för tvåbäddsrum men eftersom det bara är ni som ska sova över kan ni få välja var ni vill bo. Ni kan få större rum, men det kanske ni inte vill, raljerar han med bohuslänningens pressade långa i-ljud.

Klart vi inte vill, men vi offrar oss och tar ett rum med panoramafönster och nybyggd altan. Utsikten över klippor och Västerhavet är vad man brukar kalla ”a million dollar view”, vi betalar 425 kronor per person och natt, då ingår lakan och handdukar. Enda nackdelen är att man egentligen inte vill lämna rummet och utsikten.

Färska räkor, havskräftor, aioli och färskt bröd har införskaffats i Smögen innan båten avgick. Ska det vara lokalt och närproducerat så ska det. Räkorna blir lunch på altanen vid det gemensamma köket. Här som överallt på ön är havet och klipporna dominerande, det kanske är det som är grejen med fyrar och öar. Havet är alltid där.

Per och Inger, som är lärare respektive bibliotekarie från Uddevalla, lunchar också. De har valt ett rum på andra sidan.

– Så att jag kan sätta upp tubkikaren och se Venuspassagen vid soluppgången, säger Per.

Han är i grunden astronom, visar det sig, och i gryningen kommer Venus att passera solen, en stor astronomisk händelse. Om man missar den här gången får man vänta 105 år till nästa. Hade man fått välja vem man skulle ha med på en öde ö i natt så skulle man ju faktiskt ha valt en astronom.

Hållö är flack, cirka 1 700 meter lång och som mest cirka 800 meter bred. Det ser ut som om man skulle gå runt hela ön på någon dryg timme. Men så är det aldrig i Bohuslän. Klipporna av röd bohusgranit ser släta ut men överallt finns stenblock och raviner, klåvrar som de kallas. Det tar nästan fyra timmar att gå runt.

Fyren, som byggdes 1842, är öppen varje dag under sommaren men i dag vi får nöja oss med att beundra den utifrån. I morgon ska det vara bröllop och då kan vi få smita in efteråt. Bredvid fyren ligger ett nybyggt kapell. Enkelt och vackert med glasvägg mot havet i väster. Även om man inte är religiös måste det vara en upplevelse att sitta där och titta på skapelsen, möjligtvis svårt att koncentrera sig på det som sägs.

Fåglarna trivs på ön. Ilskna tärnor attackerar på vissa ställen. Deras smattrande, nästan klapprande, läte som förebådar ett störtdyk mot skallen är skrämmande och jag sätter ryggsäcken på huvudet för säkerhets skull. Det är ju ändå ingen som ser hur fånig jag ser ut.

Duniga små ungar till större strandpipare och strandskator pilar runt bland stenar och hällar. Här och där skuttar harar. I varje skreva blommar trift och viol, ön är inte så karg som den ser ut.

Den så kallade marmorbassängen är en liten besvikelse. Men det hade ju goa Kenneth förberett oss på. ”Överreklamerad”, svarade han lugnt när jag frågade var den låg. Och inte är det den turkosa pool som jag hade föreställt mig. Klippor och en badstege och med god vilja är vattnet turkost där bottnen är sandig. Fint men inte mer.

Imponerande är däremot den stora slättehällan och jättegrytorna på västsidan.

Blåsten tilltar, kulingvarning är utfärdad. Brottsjöarna blir fler, skummet börjar yra runt grund och grynnor som inte syntes när det var lugnare. Man förstår behovet av en fyr under mörka nätter.

Sommarnatten är ljus, men fyrljuset tänds ändå. Vi sitter och tittar länge, tid har man ju här ute på ön där man så påtagligt är i nuet.

Vid tretiden på morgonen vaknar jag till. Vi har inte dragit för gardinerna och i det grå gryningsljuset står en stor gråtrut på altanen och tittar in. Den ser så uppfordrande ut, som om den undrar vad vi gör i hans rum och vill säga något, man måste storskratta åt den minen.

När solen kryper över horisonten är vi uppe. Vi har tur, det är molnigt i stora delar av Sverige men på Hållö är det en strålande vacker morgon. Bara att vara uppe i soluppgången och se och höra naturen vakna är en upplevelse och nu är den förstärkt av astronomisk storhändelse.

Att se Venus som en liten svart prick mot solskivan på ett vitt papper där bilden projicerats via kikaren är oväntat spännande. Mest entusiastisk är Per, astronomen, men vi är alla rätt uppspelta.

Jan Andersson har arbetat på Utpost Hållö, som vandrarhemmet heter, sedan starten 2002. Precis som kollegan gör han ett genomsympatiskt och genombohuslänskt intryck.

– Ni kan säga Qlan, det har jag kallats sedan jag var pojke på grund av vacker rondör, säger han. Och blir så klart tvungen att förklara att smeknamnet stavas med Q, och utan u: ”har alltid gjort”.

Han ska förbereda skaldjursbuffén till bröllopsgästerna men har tid att prata; om berguvar som kommer utflygande för att äta av hararna, om det nyrenoverade köket i stora huset, att det är populärt med bröllop, antingen i fyren eller i kapellet och att det är mängder med besökare under högsommaren.

Dagens bröllop är uppe i fyren, vi kan se brudparet i lanterninen. När ceremoni och champagneskål är över får vi gå in och titta.

Föreningen Hållö fyr har hand om visningar men det är Sjöfartsverket som äger fyren. I bottenvåningen finns en utställning om fyren med ritningar och gamla fotografier. Bengt Wall från föreningen följer med oss i spiraltrappan till toppen 20 meter upp och ut på rampen runt lanterninen. Utsikten är fascinerande, Måseskär i söder, Väderöarna i norr, det känns som om Skagen kan anas vid horisonten. Åt andra hållet, betydligt närmare, ligger Smögen med sitt stora vatten­torn.

Bengt visar på vattenutkastarna i form av lejonhuvuden, så vackra och genomarbetade detaljer här högt upp där väldigt få kan se dem. Han är med rätta stolt över fyren, den är nyrenoverad och det är bara andra sommaren den visas.

– Intresset för fyrar är stort och ökar. Förra året hade vi 4 800 besökare i fyren, och vi hoppas på fler i år, berättar Bengt Wall.

Det är också han som berättar om Evert Taubes anknytningar till ön. Och om den dramatiska händelse under andra världskriget då ett kurirplan, en DC3:a med namnet ”Gripen” störtade in i en klippvägg på Hållö efter att ha blivit beskjutet av tyskarna. Tretton personer omkom, två överlevde. Uppe i fyren finns en utställning om olyckan och ute på klipporna finns en del av propellern uppsatt.

Så mycket dramatik på en så liten ö.

Nere på marken är det dags att återvända till fastlandet. Mycket mot­villigt.

Tankarna snurrar, när kan jag åka tillbaka? Efter högsäsong när det är lugnt igen, kanske september, med hummerpremiär och kanhända lite storm.

Hållöfärjan lägger ut från bryggan, och det är bara att hålla med den lille pojken i aktern som vinkar och säger. ”Hej då fyren”.

Hållö fyr

Byggår: 1842.

Tornets höjd: 20 meter.

Lyshöjd över havet: 40 meter.

Fyrkaraktär: Fl W 12s.

Internationellt fyrnummer: C 0375.

Tips: Här kan man också bo på en fyr

Rödkallen, Luleå

Bjuröklubb, Skellefteå

Bergudden, Umeå

Högbonden, Kramfors

Gran, Sundsvall

Örskär, Uppland

Djursten, Uppland

Söderarm, Norrtälje

Huvudskär, Stockholms skärgård

Landsort, Nynäshamn

Gotska sandön

Stora Karlsö, Gotland

Långe Jan, Öland

Segerstad, Öland

Garpen, Torsås

Utklippan, Karlskrona

Hanö, Sölvesborg

Smygehuk, Skåne

Hakens fyr, Ven

Nidingen, Kungsbacka

Vinga, Smygehamn

Pater Noster Lighthouse, Marstrand

Hållö

Bo: Vandrarhemmet Utpost Hållö har öppet från 1 april till 31 oktober. Pris för 2–3-bäddsrum 975 kronor per rum och natt, 4-bäddsrum 1 275 kronor per rum och natt, 5-bäddsrum 1 575 kronor per rum och natt. Självhushåll.

Äta: Kafé finns under sommar­säsongen, ungefär från midsommar till 15 augusti.

Resa hit: Hållöfärjan från Smögen kostar 100 kronor tur och retur. Under högsäsong även från Kungshamn.

Mer info: Utpost-hallo.nu, Hallofyr.se, Fyr.org.