Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Resor

På kryss med hela familjen

När solen glittrar i det turkosa havet och seglen fylls – då leker livet i välordnade Kroatien. Kvällar med god mat och lokalt vin gör inte upplevelsen sämre.

Blixtarna lyser upp den svarta natthimlen. Åskknallarna avlöser varandra. Vi har seglat i fyra timmar och tittar mest bakåt mot ovädret över hamnen strax norr om Split i Kroatien. Åt vilket håll rör sig det sig? Som vanligt när vi fyra vuxna seglar så stöts och blöts fyra teorier.

Vi vet att åskfronten kan trycka runt båten om den kommer mot oss med hårda vindbyar. Vi är på en okänd 49 fot (nästan 15 meter) lång hyrbåt i okända farvatten. Men det är djupt mellan öarna så risken att gå på grund är minimal.

Visst är det lite dumt att börja segla i mörker. Men båtfirman släppte inte i väg oss förrän vid 17-tiden eftersom båten skulle städas och kollas. Och vi ville komma iväg så fort som möjligt då vi bara hyrt den en vecka.

Vår 15-åring som styr tittar på seglen. Han ger inte mycket för våra diskussioner. Inte de övriga ”barnen” heller. Vi vuxna har med oss våra två familjers fem barn, 13-20 år, plus den äldstas pojkvän. Totalt är vi tio. Sex av oss har ”båtkörkort”, det vill säga minst förarbevis. Vi är vana seglare och vi vuxna har kappseglat Gotland Runt ihop flera gånger.

Ändå känns det lite pirrigt när vi ska lägga till på svaj, det vill säga med ett ankare från båtens för, mellan två andra båtar i en vik samtidigt som det blåser uppskattningsvis 10-12 sekundmeter, är kolmörkt och småregnar.

– Vad är det där för sten? säger 15-åringen.

Min man, som tagit över ratten, har också sett något vitt ett par meter styrbord om båten.

Landformationer ska man inte ha nära båten. En av oss kastar sig ner i båten och närstuderar plottern. Men det elektroniska sjökortet visar bara vatten. Vi riktar en lampa mot det vita. En roddbåt förtöjd i en boj. Det är verkligen mörkt.

Två av oss går ut på fördäck och förbereder genom att provköra det elektriska ankarspelet. Samtidigt försöker vi skrika instruktioner bakåt för att vi inte ska komma för nära någon av de andra båtarna, men orden försvinner i vinden. Till slut har vi lagt ankare och åskovädret drar allt längre bort.

Foto:

Nästa dag känner vi oss redan hemma på båten. När vi sätter kurs mot ön Vis glittrar solen i Adriatiska havet.

Då vi närmar oss ön är vi beredda. Vi seglade ihop i Grekland år 2008 och fick känna på hur vinden nära de höga öarna plötsligt ändrade både riktning och styrka, från behaglig till hård, och pressade undan båten. Mycket riktigt. Rätt vad det är har jag svårt att hålla ratten. Men det är lätt ordnat genom att rulla in förseglet lite.

Andra semesterseglare har löst problemet genom att bara åka för motor. De flesta av de segelbåtar vi ser har inga segel hissade. Det var likadant i Grekland.

För oss som gillar att segla finns inte mycket att trimma. Två segel, ett storsegel och ett försegel, båda på rulle. Om man vill reva, alltså ha mindre segelyta, så rullar man in en bit.

En semesterbåt med andra ord. Rejäl är hon också. Två rattar, stor sittbrunn, soltak (det vill säga bimini), sovplats för tio personer.

Tyvärr är hon sju år gammal och eftersom hyrbåtar slits snabbt finns en del skavanker. Det skiljer 30 grader mellan de två kompasserna. Storseglet har en två decimeter lång reva. Och loggen fungerar inte ordentligt, vilket gör att vi får uppskatta hur många knop vi gör och hur mycket det blåser.

När vi kommer fram till staden Vis på ön med samma namn tror vi att vi har minst tio sekundmeter rakt in från sidan. Det är mycket. Och här, liksom i Grekland, backar man båten in mot kajen. Att backa rakt i den vinden är inte lätt. Hamnar man snett är det lätt hänt att krascha in i andra båtar. Bogpropellern är så svag att den närmast är ett skämt.

Men i Kroatien är det full service. Hamnkaptenen skriker på engelska och pekar. Hans medhjälpare lyfter mooringlinorna – en hund hjälper till att dra i den ena – så att vi ska se hur vi ska förtöja. Allt går galant.

Vi lägger ut landgången mot den välsopade kajen. De få hundar som nosar runt har halsband och ser välskötta ut. Hamnkaptenen frågar direkt efter båtens dokument. Här är det ordning och reda.

 

Inga påstridiga försäljare stör oss. Turism är en stor industri här och kroaterna verkar ha fattat hur sektorn ska hanteras.

 

Det ska visa sig att det är välordnat i alla hamnar vi besöker. Flera gästhamnar är nybyggda. Personalen är hjälpsam och allt är välskött med fräscha duschar och toaletter. Greklands röriga, men charmiga, hamnar är ett minne blott.

Vi strosar runt i staden Vis. Trånga gränder, kyrkor och gamla stenhus. Rent och prydligt överallt. Här har romare, greker, italienare och österrikare härskat i olika omgångar. Ett tag hade Tito och hans partisaner ön som högkvarter.

Inga påstridiga försäljare stör oss. Turism är en stor industri här och kroaterna verkar ha fattat hur sektorn ska hanteras. Gästerna försvann under Balkankriget, men nu är de tillbaka.

Men jag darrar av köld i mitt linne. Det är veckan efter midsommar och värmen har inte kommit än.

Foto: Vi väljer en inomhusrestaurang. Varannan natt planerar vi att vara i en gästhamn, varannan i naturhamn. Då vi är i gästhamn äter vi middagarna ute. Resten av måltiderna äter vi ombord. Båten har både stor kyl och en frys. Vi fyllde båda då vi storhandlade före seglingen och det ska visa sig vara lätt att handla i hamnarna.

Kyparen visar oss dagens fiskfångst och flera av oss lockas av lokala fiskar. De tillhör de dyraste rätterna på menyn, men det är ändå inte stora summor. Dottern satsar på friterade bläckfiskringar. En annan ungdom väljer lamm och vår vegetarian såklart vegetariskt. Grönsaksrätter ska visa sig vara det svåraste att hitta på menyerna, men alla restauranger erbjuder sig att fixa något.

Totalt landar notan för tio personer, inklusive vin från ön Korcula, på 1800 kuna, det vill säga 2400 kronor. Det är det värt. Alla är nöjda med sin mat och med den trevliga restaurangen där rinnande vax från de höga levande ljusen har skapat stora vita formationer. Vi är eniga om att maten är bättre än den vi åt i Grekland år 2008.

Foto:

Dagen därpå styr vi mot den lilla ön Bisevo. Där badar och simmar vi mellan båten och sandstranden, med gummijollen som följebåt. Annars är det mest vassa klippstränder, vilket gör att vi helst badar från båten. Men här finns en liten sandstrand. Två av ungdomarna gnäller på det turkosa vattnets temperatur, 20 grader. Den kända blå grottan missar vi. Den är på andra sidan ön.

Nästa dag är det dags för gästhamn i Stari Grad på ön Hvar, som bland annat är känd för sin fina lavendel.

– Delfiner!

Någon har upptäckt de smala blanka kropparna som hoppar högt i vågorna.

När vi kommer fram börjar det småregna och hamnen är nästan full. Många har sökt skydd då väderprognosen talar om hård vind och åskskurar. Vi får dela en svajboj med två andra båtar. På den ena finns ett äldre tyskt par som hyrt en båt med skeppare. Ett bra alternativ för dem som inte kan segla.

Vi tar jollen in och handlar färska fikon, meloner och körsbär.

På natten och morgonen vräker åskskurarna ner. När det klarnat upp gör vi veckans kortaste segling, till en naturhamn en bit bort på ön. En kroat i båt dyker upp och erbjuder oss en boj mot betalning.

Vi vuxna tar en långpromenad på en grusväg i det karga torra landskapet med låga gröna buskar. En flock taniga getter tittar misstänksamt på oss och en åsna sticker ut huvudet ur ett stall. Nu börjar det äntligen bli varmt.

På väg till Milna på ön Brac dör vinden nästan ut. Dags att kasta ut en tamp med en fender längst ut så att vi som vill kan släpa efter båten. Härligt, men fortfarande kallt i vattnet.

I Milna är glassen tjusigt formad i ståndens lådor och nu steker äntligen solen.

Nästa dag vänder vi tillbaka mot hemmahamnen. Flytetyget måste lämnas på lördag morgon så vi siktar på att vara där fredag kväll. På vägen stannar vi till i en naturhamn så att alla kan bada och snorkla. Men trots flera försök får vi inget ankarfäste utan driver. Vi dyker ner mot ankaret och ser hur det släpar längs botten. Till slut sätter vi förtöjningstampar runt två klippor.

När vi är tillbaka där vi började kan vi konstatera att det är en fördel med stor båt. Ingen trängsel, ingen irritation och inga ordväxlingar. Vi gör gärna om detta.

Fakta: Kroatien
På väg ut från Vis

Att ta sig dit:

Flyg kostar cirka 1 000–3500 kronor per person, beroende på tidpunkt. Säsongen sträcker sig från april till mitten av oktober. Högsäsongen är mitt i sommaren. Transfer från flygplatsen till hamnen ordnar ofta båtuthyrningsfirmorna.

Vi valde att kombinera seglingen med en bilsemester i Europa eftersom flygbiljetterna var dyra mitt i sommaren.

Att tänka på

Ta helst med egna uppblåsbara flytvästar. De är smidiga och inte för varma. På båten finns stora brandgula säkerhetsvästar med tjocka frigolitplattor framtill. De är otympliga och varma. Men det kan vara problem att ta med uppblåsbara flytvästar på flyget, på grund av kolsyrepatronerna som utlöser dem. Vi löste detta genom att köra bil till Kroatien. Att ta med seglarvästar är inte lika bra eftersom en riktig flytväst är bättre om någon hamnar i sjön.

Låt inte barnen/ungdomarna surfa upp den wifi-tilldelning som följer med båten. Den är snål och man bör ha den till att kolla vädret.

Lämna gummistövlar och seglarställ hemma. Men det kan vara kallt på kvällarna så en varm tröja är bra, liksom ett tunt regnställ. Ha seglarskor, inte sandaler, på båten. Det är lätt att slå sönder fötterna.

En badtermometer är bra för den som gillar att kolla temperaturen.

Se till att uthyraren går igenom båten noggrant med er. Vi fick räkna ut ett antal saker själva, som hur man skulle bygga två kojer av salongsmöbeln.

Hamnavgifterna beror på båtens längd och hamnens status. Räkna med 500 kronor per natt i genomsnitt.

Att välja hyrbåt

Vi valde den här båten för att den hade:

– Tio sovplatser.

– Stor vattentank, 700 liter. Det är besvärligt att hela tiden tanka vatten. Vi tankade en gång under veckan, men duschade inte på båten.

– Tank till en av de fyra toaletterna så att vi kunde använda den när vi låg i gästhamn eller naturhamn. Tyvärr har Kroatien inte något tanktömningssystem så vi var tvungna att tömma den på öppet vatten.

– Kyl och frys, även om batterierna inte räckte för att köra dem hela tiden.

– Stor sittbrunn med soltak. Alla kunde sitta där och äta.

– Ett bra pris. Eftersom den var sju år gammal så var den billigare att hyra än en nyare båt. Totalt kostade den 26 700 kronor för en vecka, efter prutning. Då ingick sängkläder och slutstädning. Den som är ute i god tid kan pruta runt tio procent. En mindre båt kostar runt 16 000 kronor per vecka under högsäsong och drygt hälften under lågsäsong.

Klimat

Det är varmast och minst nederbörd i juli och augusti. Då är också vattnet varmare och vindarna lättare. Men det är bättre vindar i maj och juni. September är ungefär som svensk sommar.

Vindbyarna kan vara kraftiga. Vinden varierar mycket mera över dagen än här hemma. Men den ökända Boran med sina våldsamma vindbyar kommer endast vintertid. Den uppstår då kall luft från Östeuropa hastigt sjunker vid mötet med varmare luft från Adriatiska havet.