Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Resor

Semesterdröm vid Adriatiska havet

Prisvärt, prydligt, ­soligt och med Adriatiska havet utanför, badbart långt in på hösten. Att Dubrovnik på södra Dalmatiens egna riviera slår nya besöksrekord varje år är inte förvånande. Georg Cederskog tar pulsen på en pärla.

Existerar det vackra badorter där havet är varmt och turkost i ­oktober, krimskramsbutikerna få, skaldjursmiddagarna billiga­ och det dessutom är gott om ­museer, utflyktsmål och andra ­saker att göra? I Dalmatien, i den allra sydligaste delen av Kroatien, finns en liten stad från 300 f Kr där de bofasta svarar ja.

Den som blir betagen av Dubrovnik är i namnkunnigt sällskap.

Den engelske kung Rikard I Lejonhjärta tackade staden bokstavligen för sitt liv efter att år 1192 i en storm på väg hem från sina korståg, enligt legenden, spolats i land på ön Lokrum mittemot Dubrovniks inlopp. Som ett uttryck för sin tacksamhet lät han uppföra en hel katedral. Också poeterna har prisat denna världsarvsstad: ”By the deep sea, and music in its roar / I love not man the less, but nature more”, skrev Lord Byron i början av 1800-talet och dubbade platsen till ”det Adriatiska havets pärla”. Författaren George­ Bernard Shaw tog i ännu mer ett drygt sekel ­senare. Han förklarade att den som vill få uppleva ”själva paradiset på jorden” måste resa till denna kustort.

Queen Elizabeth, Edward Kennedy, Richard Burton, Elizabeth Taylor och Onassis hörsammade honom snart, och så har det fortsatt.

I dag besöks Stari Grad, de gamla stadskvarteren, årligen av nära 800 000 turister som övernattar i trakten. Ytterligare någon miljon passagerare vimlar i de stensatta gränderna efter att ha skeppats in från de bjässiga kryssningsfartyg som ständigt ankras i bukten. Det kan bli lätt klaustrofobiskt. Bland köpmännen muttras det sedan länge om att det under högsäsongen – maj till september – blivit för många besökare och att de dessutom gör av med för lite pengar

Publiktrycket fortsätter ändå att öka.

Dubrovniks turistbyrå rapporterar upphetsat om hur också de likvida och berömda numera hittar hit. Bill Gates, prins Akishino av Japan, ­Kevin Spacey, Tom Cruise och Francis Ford Coppola trängs sommartid i de antika kvarteren med Beyonce, Maradona, Bryan Ferry, Jay-Z och Tina Turner.

Vilket är mycket svårt att tro under ett besök på höstkanten.

Mondänt är det sista Dubrovnik framstår som i oktober. Snarare barnvänligt, badbart och tillbakalutat. Dessutom renons på de lyxvaror som numera är exklusiva semesterorters själva signum.

Den sex meter tjocka, två kilometer långa, ringmuren i kalksten som omger de gamla stadsdelarna började anläggas på 1100-talet. Utan att ha vandrat åtminstone ett avsnitt av dess krön i skymningen har man faktiskt inte upplevt ­Dubrovnik. Muren restes som ett uppåt tjugofem meter högt skydd mot fientliga örlogs­flottor och härer. I dag tycks muren och den unika stadskärnan framför allt fungera som ett värn mot allt för aggressiva turistsatsningar. Omsorgen märks: Antalet krysssningsfartyg som får angöra Dubrovnik är i dag trots allt reglerat. Butikerna längs Stradun, den trehundra meter långa ­huvudgatan som sträcker sig mellan Pile- och Pločeporten, smälter in mellan renässanspalatsen och barockbyggnaderna på ett sätt som Stockholmspolitikerna med ansvar för Gamla stan borde studera.

I Dubrovnik finns få saker att spendera pengar på utöver rustik, och i regel, god mat – med tonvikt på fisk och andra havsfrukter – lokala delikatesser som Istrientryffel, olivolja och lavendel, badkläder, båtutflykter, dykkurser, museibesök eller hisnande linbanefärder uppför Srđ. Det 412 meter höga berget som höjer sin breda axlar över denna så vertikala stad.

Och så ”Game of thrones”-vandringar á 24 euro förstås.

Horder av unga och äldre som vill återuppleva scenerna i den populära tv-serien vallfärdar till Dubrovnik. Att seriens skapare David Benioff och D B Weiss valde staden som inspelningsplats lär ha sparat filmbolaget miljontals dollar. Här fanns redan en bebyggelse som skapt för att vara den fiktiva huvudstaden King’s Landing och handelsorten Qarth. De ”Game of thrones”-fans vi träffar beskriver Stari Grads barockfasader och blanknötta kalkstensgator som en ”underbar tidsmaskin”. Långt mer effektiv än kulissbyggen och filmbolagsmuseer, som Harry Potter-studion­ i London, någonsin kan bli.

Under en varm vecka i Dubrovnik är den mer än 1300-åriga stenstaden bäst framåt kvällen när svalkan till slut sänker sig över marmorpalatsen och uteserveringarnas rykande bläckfiskfat.

Skulle värmen fortfarande kännas tryckande finns det både skönhet och skugga i de många religiösa byggnaderna. Som Dominikanklostret från år 1225, barockkatedralen tillägnad Jungfru Marias upptagning i himmelen, det över­dådiga Rektorspalatset med dess stildrag från både ­gotiken, barocken och renässansen liksom Sankt Blasius konstrika kyrka, uppkallad efter stadens skyddshelgon. För att vara en stad stor som Trollhättan, knappt 50 000 invånare, rymmer Dubrovnik dessutom ett anslående antal museer och gallerier att söka skugga i. Det fina Maritima museets samlingar kring hamnstadens långa sjöhistoria hör till de obligatoriska.

Tidigare på dagarna när solen står som högst lockar ändå Adriatiska havet mest med sitt osvenska siktdjup. Dykning med certifierade instruktörer (PADI) har exempelvis Hotel Dubrovnik Palace med kurser också för barn liksom vrak-, grott och nattdykning och privata dykutflykter. Mindre stränder och poolanläggningar finns i regel på hotellanläggningarna med havsläge. Mot avgift badar man annars med fördel på Stadsstranden med utblick över gamla Dubrovnik och ön Lokrum­, i dag ett naturreservat med strandliv, hela klabbet var en gång den österrikiske ärkehertigen Maximilian I:s sommarresidens.

Starkare badminnen får ändå den som i stället tar en båt ut i övärlden.

Vi väljer en heldagsutflykt i skärgården, de Elafitiska öarna. Totalt tretton öar och holmar, fast bara de tre största, Šipan, Lopud och Koločep är numer bebodda året runt. Båtfärden inklusive vatten, vin – för den som önskar – och nygrillad fisk/kyckling till lunch betingar rimliga 38 euro per vuxen. Det är avfärd vid tio på morgonen från Gruž-hamnen och dess blomstermarknaden nordväst om Dubrovniks centrum­. Koločep, Kalamota i folkmun, som har en särskilt bra badstrand och omtalade dykvatten, angörs först. Hela ön är bilfri och kan nås med reguljär färjetrafik, Jadrolinija, eller båttaxi från närliggande Dubrovnik. Sju bevarade kyrkor resta mellan 800- och 1000-talet bryter igenom ­vegetationen. Olivlundar och citronträd kantar de smala gatorna på denna ö som en gång var känd för sina skickliga båtbyggare. Lokalbefolkningen påstås fortfarande skryta med att två av Christopher Columbus sjömän växte upp här. Nästa strandhugg är urvackra Lopud med barnfavoriten Šunjbukten med långgrunda, vita, stränder och 2 600 soltimmar om året. Byn Lokud ståtar med en palmrik strandpromenad, några loja barer och en bedagad 1800-talspark fylld av växter och träd från avlägsna länder. Det är tid för lunch ombord, fiskarna och kycklingarna lyfts direkt från grillen i aktern.

Sist når vi Šipan. En gång särskilt populär bland rikingar i Dubrovnik – ett fyrtiotal herre­säten och fler än trettio kyrkor byggdes på ön när den fortfarande hade uppåt 2 000 bofasta. I dag lever­ här färre än tvåhundra bybor. Öns stenhamn och skärgårdsvy, den välbevarade byn Sipanska Luka, branta bergspromenader och bryggbad är vad som främst lockar seglarna och båtturisterna hitut.

Vi stävar hemåt i den sena eftermiddagens släpljus. Kapten matar måsarna med fiskrens. Han stoppar stjärtbitarna i munnen och låter de modigaste fåglarna svepa förbi och knipa åt sig munsbitarna i farten. Applåder följer och en photo-op för en halv släkt britter från södra Gloucestershire. Klockan är strax före sex när vi passerat det sista kryssningsfartyget i bukten och åter lägger till vid kajen i Gruž.

En självklar avslutning på en Dubrovnikvecka är att äntra linbanan som viner upp för Srđs branter. Lord Byrons ord om staden som pärlan i detta adriatatiska hav känns särskilt sanna fyra hundra meter från ovan. Det här är tveklöst traktens finaste utkikspunkt. Havsglittret. Himlen i illande blått och så ringmurens rundel, slingrad som en vaksam kopparsnok kring den granna staden. Men här uppe påminns man också om Dubrovniks mörka nutidshistoria.

Åtskilliga av hustaken långt där nere i Stari Grads gytter bär numera tegelpannor i en skarpare röd nyans. Det är husen som träffades av artillerield från serbiska och montenegrinska styrkor under belägringen av staden oktober 1991 till maj 1992 i samband med det kroatiska självständighetskriget. Omkring 100 lokala soldater och 94 civila dog i de bittra striderna. 15 000 bofasta flydde och mer än hälften av den gamla stadens 824 byggnader skadades av projektiler. Vilka de stupade männen var kan man se i ”Memorial Room of Dubrovnik Defenders” inrymt i Sponzapalatset. Bakom linbanans terrass­kafé ligger dessutom The Croatian War of Independence Museum inrymt i stadens gamla fort. Här visas mängder av fotografier, filmer och hemtillverkade vapen från konflikten vars sår fortfarande är kännbara, om än skadorna på husen är lagade.

Kryssningsskeppen, kändisbesöken och de vidsträckta hotellkomplexen som breder ut sig nordväst om Stari Grad till trots: För att vara ett turistmål som ständigt slår nya besöksrekord är Dubrovnik fortfarande relativt försiktigt exploaterat. På kajkanten nedan Rektorspalatset sitter förstagångsbesökaren Christina Petersen från Genarp utanför Lund med sin dotter Sanna Wennerquist, 16.

Båda är lite överraskade av hur väl omhändertagen denna turistmetropol ännu är.

Vad skulle ni rekommendera för den som reser hit?
– Enkla saker: Bada. Sitta på ett fik och titta på människor och njuta av solen. Åka ut till ön Lokrum, den ligger ju nära hamnen och är väldigt trevlig att vandra omkring på, hela ön är bilfri. Eller att promenera runt ringmuren förstås. Det finns en massa ställen på den där man kan ta fantastiska bilder på havet utanför eller den gamla staden innanför muren, svarar Christina Petersen och tillägger att de bofasta i Dubrovnik verkar väldigt vänliga.

– Det är inte det här gåpåiga som på så många andra semesterställen vi har varit på.

Dottern Sanna nickar:

– Tempot är så lugnt. Och efter det här så måste jag verkligen kolla in ”Game of thrones”, jag har faktiskt missat den.

Några besvikelser?
– Nej, fast är man bara ute efter shopping så är det inte precis hit man ska åka.

Pris: En tur och retur-biljett
Som besökare bör man inte missa havsfrukterna och den lokala svarta och vita tryffeln.

Pris: En tur och retur-biljett Stockholm – Dubrovnik under högsäsong kostar från cirka 1 200 kronor för en vuxen.

Klimat

Dubrovnik har medel­havsklimat, medeltemperaturen i juli är 30 grader i luften och 23 i havet. Vintrarna är dessutom milda, ännu i oktober är det i 21 grader varmt i medeltemperatur.

Bästa perioden­ att besöka ­Dubrovnik

I maj och juni res­pek­tive september och oktober är det varmt nog både i hav och luften, men inte alls så fullsatt – och dyrt boende – som under juli och augusti, fast då arrangeras den årliga sommarfestivalen. Den som besöker staden under vintersäsongen får räkna med osäkert ­väder och få öppna hotell och attraktioner.

Hotell i tre prisklasser

Lyx: Hilton Imperial, Marijana Blazica 2. ­Anslående och nyrenoverat Art Nouveau-hotell i centrala staden med 147 rum. Det invigdes 1897 som själva startskottet för stadens turist­industri.

Mellan: Dubrovnik Palace, Masarykov put 20. Stort och modernt hotell på Lapad-halvön med strålande havs­utsikt, dykcenter, tre restauranger, fyra ­pooler och omtalat spa.

Budget: Villa Curic, Mostarska 2F. Populärt som ett rent och modernt hotell med utsikt över havet. Bra bussförbindelser in till den gamla staden.

Restauranger i tre prisklasser

Budget: Kamenice på Gundulićeva poljana 8. Okonstlad ute­servering där jättefat med friterad bläckfisk, scampi och nykokta musslor bärs fram för små pengar.

Mellan: Rozario på Prijeko 1. Lagar både utmärkta lokala rätter, ofta på havsfrukter, och italienskinspirerat. Romantisk atmosfär och förstklassig ­servis.

Lyx: Restaurant 360° på Sv. Dominika Bb. Beyonce och Jay-Z krogval. Chic bar- och restaurang som numera serverar crossover-kroatisk meny på terras vid ringmuren. Spektakulär utsikt.

Tumregel: Restauranger med inkastare och fotografier på varje maträtt ska undvikas också i Dubrovnik.

Barnvänliga ­utflyktsmål

Skärgårdsutflykt till de Elafitiska öarna. ­Dubrovniks Aquarium och Natural Science Museum. Banan­båtarna på Stadsstranden. På den lugna ön ­Lokrum utanför ringmuren finns fin strand, en salt­- vattensjö man kan flyta i och ­dessutom påfåglar. Ranchen Kojak Konalu i Konavle utanför Dubrovnik har ponny­ridning för barn.

Shopping

Lavendel, olivolja, honung, tryffel, handarbeten, smycken, koraller och lokala viner och spritsorter. Ätbara specialiteter säljs alla dagar på morgon­marknaden bakom katedralen.

I den gamla staden finns småbutiker som säljer böcker, hemrörd glass, smycken och T-shirt med lokalt tryck. I gränderna finns små kläd- och sko­butiker, mataffärer och hål i ­väggen-ställen med vykort och grälla akvareller.

Bra att veta

Dubrovniks turistbyrå ligger på ­Brsalje 5 alldeles utanför ­Pileporten, den största ingången till den gamla staden och nås via telefon på +385 20 323-887 eller info@tzdubrovnik.hr

Transporter

Lokalbussar och taxi är billigare i Sverige. Bussbiljetter kan köpas i förväg på bland annat hotell, turistbyråer och kiosker för 12 kunas. ­Ombord på bussen är priset 15 kunas, ­chaufförerna saknar ­möjlighet att växla pengar.