Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Resor

Därför älskar vi Teneriffa

Kanarieöarna med sin sol och sina bad fortsätter att vara ett av de mest populära resmålen för svenskar. DN Resor for till Teneriffa för att kolla strandutbudet men hamnade i bergen.

Jag går rätt över här, fräser en ung norrman. Arg som ett bi spurtar han i väg från den tillåtna gångvägen och studsar över lavastenarna mot en annan stig. Vi är uppe på Teide, inte bara Teneriffas utan även Spaniens högsta berg med sina 3 718 meter över havet.

Vi är inte riktigt ända uppe på toppen och det är det som gör den norske tonåringen så arg. För att få gå de sista 163 höjdmetrarna från kabin­banestationen och stå på den riktiga toppen, måste man ha tillstånd. Det är lätt att fixa på internet men många missar den informationen. Vakterna vid grinden till toppstigen stoppar en strid ström av besvikna besökare. Och en förlägen norsk pappa får av samma vakter tillbaka sin arge son som de hämtat tillbaka från smitningen in på stigen.

Danske Stefan Schneider har tagit sig upp på toppen. I svavelångorna njuter han av utsikten. Han har släpat med sig ett stativ och fotograferar åt alla håll.

– Jag har varit här förut men aldrig hela vägen upp. Frun och barnen ville inte gå med, de väntar där nere medan jag fotograferar, berättar han.

Upplevelsen och intrycken vid kabinbanans toppstation på 3 555 meter över havet räcker mer än väl för de flesta. Luften är så tunn att man lätt blir andfådd och lite yr, runt omkring hörs flämtande andetag och många sitter och pustar på lavablocken vid stigarna som leder till olika utsiktsplatser. Jag är glad att jag inte gjort som de riktigt hurtiga och satsat på att vandra upp. Det är populärt och vi såg flera grupper starta på stigen nere vid parkeringen.

Är vädret klart kan man se flera av de andra Kanarieöarna. Vid bergets fot på 2 500 meters höjd breder nationalparken Las Cañadas ut sig. Storslaget och mycket säreget. En gigantisk inrasad krater med ett stenlandskap som inte liknar något annat, ett slags månlandskap. Här har mycket riktigt också amerikanska astronauter tränat och filmer spelats in, bland annat ”Stjärnornas krig”. Det är lätt att förstå att hela området var heligt för guancherna, ursprungsbefolkningen.

Bortåt höger ser vi något som liknar gigantiska raukar, los Roques Garcia, precis som Teide ett måste för turisten. Turistbussarna häckar vid parkeringen och det kan vara ganska trångt på stigen upp till de närmaste formationerna. Så stanna inte där utan följ den gulmarkerade fina promenaden runt stenarna. Det tar en timme i lugnt tempo, det är värt den tiden att uppleva landskapet och komma bort från människomassorna.

På väg ner till kusten och bad väljer vi vägen åt nordost längs bergskammen mot Esperanza. Vyerna är spektakulära. Första delen av sträckan går genom lavalandskapet har utsikt över kusten både i norr och söder. Rymdlika, silvriga kupoler på bergen visar att här ligger Teneriffas observatorier. Den kanariska himlen är väldigt klar och lämpar sig för rymdstudier.

Nere i skogsbältet där den kanariska pinjen med sina fluffiga barrbollar växer står en liten pickup vid vägkanten. Flaket nästan dignar under ett högt lass med barr, ungefär som ett gammaldags hölass. Just här är vägkanten hög, däruppe står en man och sopar ner mer barr på lasset där en man står och packar ihop skörden.

– Hace frio (det är kallt), säger mannen på lasset artigt när jag närmar mig. Han ser ut att vara far till den yngre mannen på vägkanten.

Jag håller med, blåsten kyler ordentligt. De säger okej till att vara med på bild och poserar snällt. Barren används ungefär som halm förklarar de, som täckmaterial och skydd.

De båda männen är så där artiga och hjälpsamma som jag hela tiden förundras över att kanarierna är. Man skulle kunna förvänta sig att befolkningen på en ö som har haft turister sedan 1880-talet och blivit hårt exploaterad ska vara lite trött på turister, kameror och dumma frågor. Men så är det inte, de flesta tar turisterna med ro. Trots 3 miljoner besökare varje år och att turismen står för största delen av ekonomin pågår ett kanariskt vardagsliv parallellt.

På sydkustens Los Cristianos och Playa de las Americas står hotellen tätt, neonljusen blinkar, restaurangerna verkar fler än turisterna och det är hetsigt och inkastare försöker locka in dig på de engelska pubarna. Och här, en bit upp i bergen, står två män och skördar barr i lugnt tempo och konverserar om vädret.

När vi kör fel i Santa Cruz och åker in på en mack för att fråga personalen om vägen hoppar en ung tjej ur sin bil för att hjälpa till. Hon till och med ringer sin pojkvän som pratar engelska för att han via telefon ska guida oss. Så våga lämna stranden för en stund och åk lite vilse, för det är värt besväret att träffa lite vanligt folk.

Människorna är en stark anledning till att Kanarieöarna fortsätter att vara ett så extremt populärt resmål år efter år. Ibland dyker Thailand eller Egypten upp på topplistorna, men Kanarieöarna är där hela tiden. I år har öarna en renässans och lockar återigen ännu fler svenskar än förra året. Tryggt, säkert, hyfsat varmt och stadigt väder, ingen större tidsskillnad och inte alltför långt bort.

Och så finns det något för alla. Vill man bara ligga i solen så är det bara att checka in på sydkusten med det soligaste klimatet, och ta det lugnt vid poolen eller vid de stora turistorternas fina stränder. Vill man bada men också ha en mer levande stad och blandning med kanarierna väljer man Puerto de la Cruz på nordkusten.

Naturintresserade och aktiva satsar på vandring i det spektakulära landskapet. Det finns gott om markerade leder och det är inte bara långväga turister som är aktiva, kanarier och spanjorer är flitiga ute på stigarna. Kängor och bulliga vader är en vanlig syn över hela ön.

Är man badintresserad så är det väl värt besväret att ge sig iväg på en strandsafari och provbada ställen utanför de största turistorterna på syd- och västkusten.

En favorit är Playa de Las Teresitas cirka en mil norr om Santa Cruz. Den anlades 1975 med 4 miljoner säckar Saharasand så den är guldgul. Här är inte så många turister men stranden är öbornas favorit och kan vara ganska livlig på helgerna. Fina palmer och berg kantar stranden som är skyddad av pirar och väldigt lugn. Här finns badvakter, solstolar och många barer. I södra kanten klänger den pittoreska fiskebyn San Andres pastellfärgade hus på bergssidan. Och missa absolut inte att besöka någon av de många fiskrestaurangerna i hamnen som serverar pinfärsk fisk från ett hav nära dig.

En annan favorit är inte en strand utan ett vattenland. Lago Martiánez i Puerto de la Cruz är en mängd klippbassänger med havsvatten som designats av den kanariske konstnären Cesar Manrique. Området upptar en liten udde i staden och är ett fantastisk landskap med turkosblåa sjöar och pooler, vackra blommor, palmer, en mängd skulpturer, barer, restauranger. Atlantens stora dyningar dundrar in mot kanterna av området och bidrar till stämningen. Oerhört estetiskt in i minsta detalj, allt från papperskorgar till parasollhållare är skapade för området. Det är fortfarande fantastiskt och en otrolig retro-upplevelse. Det är svårt att förstå att det är 40 år gammalt, första delen stod klar 1972, helt klart blev det några år senare. Cesar Manrique måste vara alla nya populära vattenlands fader.

Den som vill ha en vildare badupplevelse kan välja stranden precis norr om området, Playa Martianez. Svart lavasand, vågorna kan vara väldigt stora, och här finns oftast gott om plats.

Stadsbad kan man ta precis på andra sidan området, bland klipporna vid strandpromenaden badar och umgås många av stadens stamturister.

Playa Jardin i västra delen av Puerto de la Cruz är också en favorit. Svart lavasand med ibland stora vågor. Bananträd och blommor ramar in stranden och skapar en naturlig känsla mitt i staden. Också här har Cesar Manrique viftat med sitt konstnärliga trollspö.

På sydöstra kusten, nära flygplatsen och inte alls långt från Los Cristianos finns många stränder värda ett besök, speciellt om man gillar att bada naken eller kite-surfa. Kuststräckan heter Costa Silencio, tysta kusten, oklart varför eftersom det blåser och susar ganska mycket här.

El Médano, nära flygplatsen, har två långa stränder. Inne i själva byn är det bad som gäller, ganska stillsamt trots att barer och restauranger ligger nära till hands. En bit ut åt sidan är det obebyggt och blåsigare, här flyger vindsurfare och kite-surfare fram över vågorna.

Los Abrigos ligger sex kilometer närmare Los Cristianos än El Medano och tar du den lilla kustvägen mellan orterna hittar du skylten till Playa de la Tejita. Här är det okej att bada både med och utan kläder. Få människor och gott om plats på en lång strand som kan vara ganska blåsig men vacker.

Och så ett sista och alldeles speciellt tips, bara till den som har orkat läsa ända hit, för jag vill egentligen inte att så många fler ska hitta dit. Lilla Los Abrigos är lugnt och skönt med flera bra fiskrestauranger i hamnen. Lite vid sidan av och lite högre upp ligger restaurangen Mirador Los Abrigos. Utmärkt mat och trevlig personwal, vill du ha fisk kan du själv peka ut vilken fisk du vill äta. Men kanske ändå viktigare; uteserveringen under gamla lövträd vid en mur vid havet. Här ska man sitta och njuta av solnedgången. Det är en sådan där stund då allt faller på plats, kroppen blir lugn och man kommer på sig med att sitta och le lite fånigt. Som man gör när man har det bra.

Invånare: 890 000. Huvudort: Santa

Invånare: 890 000.

Huvudort: Santa Cruz de Tenerife.

Klimat:
Flera klimatzoner ryms på ön. Nordsidan är molnigare och regnigare än sydsidan som är varmare och torrare. I bergen kan det vara riktigt kallt och snö på vintern. Mest regn mellan november och februari.

Teide:
Tillstånd för att bestiga toppen får man på reservasparquesnacionales.es

Tidig turist:
Deckarförfattaren Agatha Christie kom till Puerto de la Cruz 1929 för att ta igen sig efter en skilsmässa. Boken ”Den mystiske Mr Quin” är inspirerad av staden.

Resa hit:
Charterbolagen flyger direkt till Teneriffa från flera orter i Sverige. Billigast är perioder mellan skollov, då kan man hitta priser från 3 000 kronor för flyg och en vecka på lägenhetshotell. Norwegian flyger direkt från Arlanda, pris från cirka 900 kronor enkel resa men priserna stiger vid efterfrågan.

Bo:
Ett tips om man vill uppleva genuina Teneriffa är att hyra ett ­kanariskt hus för enstaka nätter eller längre perioder, ruraltenerife.net Eller att pröva något av de ­traditionella hotellen, paradorer, som finns på ön, parador.es

Mer information:
turismodecanarias.com