Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-19 22:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/resor/stadsvandring-i-anrika-och-charmiga-lund/

RESOR

Stadsvandring i anrika och charmiga Lund

Nordost om Kiliansgatan hittar man området Kulturkvadranten som består av ett gatunät som härstammar från 900-talets slut.
Nordost om Kiliansgatan hittar man området Kulturkvadranten som består av ett gatunät som härstammar från 900-talets slut. Foto: Anna W Thorbjörnsson, Marko T Wramén

Medeltida stadskärna, domkyrka från 1100-talet och gymnasieskola som har varit i gång sedan 1075. ­Universitetsstaden Lund bjuder trots sin litenhet på unik arkitektur, mysiga kullerstensgator och charmig atmosfär.

Lunds bultande hjärta är utan tvekan parken Lundagård vars historik är intimt sammankopplad med Lunds historia. Själva parken är dock mer sentida än flera av dess byggnader och planterades först på 1700-talet av överhovintendenten Johan Hårleman med ambitionen att vara en naturlig mötes­plats för ”flanörer, studenter och stadens borgerskap”. De många träden skulle också ge staden mer grönska. Och träffas gör man fortfarande i Lundagård, vid alla tider på dygnet. Den som cyklat, spatserat eller kanske till och med vinglat genom parken en tidig vårmorgon ackompanjerad av yster fågelsång vet precis vad vi menar. Medan solen sakta gör entré fladdrar festklädda och till synes av sömnbrist helt opåverkade studenter i tidiga tjugoåren som glänsande fjärilar mellan Lundagårds många pampiga byggnader, dessa bjässar som genom århundraden vakat över sina tillfälliga besökare.

När Lund under 900-talet blev ett religiöst maktcentrum i Norden byggdes en kungsgård i Lundagård till den danske kungen. Ett ärkebiskopssäte inrättades och i mitten av 1100-talet stod domkyrkan klar i vad som numera är parkens södra ände. Domkyrkan är ett rejält maktbygge även i katedralsammanhang och kan en klar dag siktas på mils avstånd med sina två bastanta torn. Stilen är romansk och stenhuggarna som byggde domkyrkan lär ha kommit från Rhendalen och Italien, medan själva sandstenen hämtades i Helsingborg och Höör. Även insidan är värd ett besök, gå in och säg hej till jätten Finn som bär upp en av pelarna (och som är betydligt mindre än vad man förväntar sig).

Lunds domkyrka, byggd i romansk stil, stod klar i mitten av 1100-talet.
Lunds domkyrka, byggd i romansk stil, stod klar i mitten av 1100-talet. Foto: Anna W Thorbjörnsson, Marko T Wramén

Strax intill kyrkan vid Krafts torg ligger två mindre men mycket intressanta hus. Det ena är det nyligen uppförda besökscentret Domkyrkoforum som med sin stramt moderna utformning gav upphov till en mängd stridigheter men som efter invigningen 2011 blivit ett arkitektoniskt (och prisbelönt) landmärke. Kontrasten mot intilliggande trappstensgavlade Liberiet kunde knappast vara större. Som namnet antyder var detta domkyrkans bibliotek, uppfört i slutet av 1400-talet.

Dags för kulturhistorisk fika! Tvärs över kullerstensgatan från Liberiet ligger Café Ariman som sedan 1983 varit mötesplats för det bohemiska och alternativa Lund. Det fina gamla huset som kaféet ligger i byggdes 1887 som Hotel Central, vilket lär ha varit förebild för det illa beryktade Hotell Korsakow i Fritiof Nilsson Piratens bok ”Tre Terminer”. August Strindberg har också bott här i flera omgångar.

Det fina gamla huset som Café Ariman ligger i byggdes 1887 som Hotel Central.
Det fina gamla huset som Café Ariman ligger i byggdes 1887 som Hotel Central. Foto: Anna W Thorbjörnsson, Marko T Wramén

Efter kaffepausen promenerar vi via Filosofgången i Lundagård till Lundagårdshuset som med sitt röda torn för tankarna till medeltiden. Kungshuset, som det också kallas, invigdes 1584 och det var här den kunglige länsmannen hade sin bostad. Huset blev också universitetets första byggnad, men först 1688, 22 år efter grundandet av läroanstalten. Här ska även ha funnits ett astronomiskt observatorium och en anatomisk teater. Länge fungerade Kungshuset också som universitetsbibliotek och inrymde i modernare tid filosofiska institutionen.

Bild 1 av 2 Kungshuset invigdes 1584 och här hade den kunglige länsmannen sin bostad.
Foto: Anna W Thorbjörnsson, Marko T Wramén
Bild 2 av 2 Högst upp på Universitetshuset, invigt 1882, stavar gyllene bokstäver ”Regia Academia Carolina” – Kungliga Karolinska akademien – universitetets ursprungliga namn.
Foto: Anna W Thorbjörnsson, Marko T Wramén

I Lundagårds nordvästra hörn tronar vad som numera är universitetshuset, invigt 1882 för att tillgodose lärosätets expansion. Högst upp på denna gräddtårteliknande byggnad med kolonner och kapitäler stavar gyllene bokstäver Regia Academia Carolina – Kungliga Karolinska akademien – vilket var universitetets ursprungliga namn. Fyra bevingade sfinxer vakar på taket, dessa är dock inte original utan togs på grund av dåligt kvalitet ner 1959 för att ersättas först 1993.

Mitt emot universitetshuset ligger AF-borgen, där AF står för Akademiska Föreningen. Detta är studenternas eget hus, navet i studentlivet och hem för flera stora festsalar. Ett 60-tal olika studentorganisationer finns i byggnaden, där några av de mer kända är Lundaspexarna och Studentaftonutskottet samt studenternas egen tidning Lundagård.

Akademiska föreningen, AF-borgen, är navet i studentlivet. Här håller ett 60-tal olika studentorganisationer till.
Akademiska föreningen, AF-borgen, är navet i studentlivet. Här håller ett 60-tal olika studentorganisationer till. Foto: Anna W Thorbjörnsson, Marko T Wramén

Strax intill AF-borgen hittar man Adelgatan, en av de små, gulliga gatorna i gamla Lund, öster om Lundagård. Här kan man med fördel flanera bland söta gatuhus och frodiga stockrosor. Området som omfattar bland annat Adelgatan, Tomegapsgatan och Magle stora kyrkogata benämns Kulturkvadranten. Gatunätet härstammar från 900-talets slut och är ett av Lunds bäst bevarade medeltida kvartersområden. Här ligger också Kulturen i Lund, ett friluftsmuseum som sträcker sig över två kvarter och som visar upp en kulturmiljö med historiska gator, trädgårdar samt byggnader med föremål. Museet invigdes 1892 och anlades med inspiration från 1800-talets världsutställningar med ambitionen att visa publiken historiska byggnader, föremål och utemiljöer i sin helhet i stället för små glasmontrar. Till museet har man efter hand lagt till tomter och även flyttat historiska byggnader från andra platser. Vid entrén kan man slå sig ner för en bit lunch på Kulturens fina restaurang.

Bild 1 av 3 Flanera och njut av idyllen med söta gatuhus på Tomegapsgatan.
Foto: Anna W Thorbjörnsson, Marko T Wramén
Bild 2 av 3 Kulturen i Lund är ett friluftsmuseum som sträcker sig över två kvarter. Vid entrén kan man slå sig ner för en bit lunch på Kulturens fina restaurang.
Foto: Anna W Thorbjörnsson, Marko T Wramén
Bild 3 av 3 Mössens studentnation på Magle stora kyrkogata, ett verk av konstnärskollektivet Anonymouse.
Foto: Anna W Thorbjörnsson, Marko T Wramén

Efter att ha sett på både stora och små byggnader kan det vara fint med lite grönska och då ligger Botaniska trädgården mycket passande, eller Botan som man säger i Lund. Trädgården anlades under 1800-talet och är hem för omkring 7 000 olika växtarter, de flesta med en liten skylt med både det latinska och svenska namnet. En solig vårdag duggar det tätt mellan studenter som håller hand och pussas på promenad eller över en fika på parkens kafé.

En kort promenad från Botan, via Biskopsgatan och Sölvegatan, finns en av stadens mer moderna konstyttringar. Skissernas museum är tillägnat den konstnärliga kreativa processen och har världens största samling av skisser, modeller och förlagor till svensk och internationell konst. I utställningssalarna visas också modern och samtida konst med utvalda konstnärer som varieras över tid. Ett mer sentida tillskott är skulpturparken framför den moderna entrén. Här står ett tjugotal fristående skulpturer och påbörjade verk skapade av bland andra Carl Fredrik Reuterswärd, Siri Derkert, Carl Milles och Charlotte Gyllenhammar.

Men inget modernt som inte har något gammalt intill sig i Lund. Vid sidan om Skissernas museum reser sig något som får bokälskare och bibliofiler att gå i spinn. Det handlar så klart om universitetsbiblioteket som även om det nuförtiden är utspritt på många platser bäst representeras av maffiga UB1 (universitetsbibliotek 1) som stod klart i början av 1900-talet. Med sin breda svängda trappa, elegant bågformade höga fönster och nygotiska stil i rött tegel manifesterar byggnaden i sig en hyllning till kunskap och lärdom. Fasaden täcks av frodigt vildvin som under hösten skiftar färg från grönt till eldigt rött. Har du möjlighet så gå upp för trapporna och titta in i entrén, den är lika fin som utsidan med sina vackra valv och mäktiga takhöjd.

Vår och sommar täcks fasaden på Universitetsbiblioteket av frodigt vildvin som under hösten skiftar färg till eldigt rött.
Vår och sommar täcks fasaden på Universitetsbiblioteket av frodigt vildvin som under hösten skiftar färg till eldigt rött. Foto: Anna W Thorbjörnsson, Marko T Wramén

Från UB1 är det sedan dags att vända näsan ner mot domkyrkan igen. Vi tar turen förbi ytterligare ett gammalt hus i tegel, fast denna gång ett gult sådant. Gamla kirurgen som huset kallas i dagligt tal är även denna byggd i nygotisk romantisk stil och stod klar som kirurgklinik för utvärtes sjuka 1868 på Lunds gamla lasarettsområde. I dag används huset bland annat av sociologiska institutionen.

Vi avslutar vår tur med en cocktail och en bit mat på mysiga Mat & Destillat nära universitetshuset. Restaurangen levererar mat i modern cross kitchen-stil och hittas i vad som en gång var klassiska Konditori Lundagårds lokaler. Här låg förr cigarettröken tung över välfyllda kaffekannor och vinglas och argumenten haglade i de ändlösa diskussioner som fördes mellan forskare, studenter, politiskt engagerade och professorer mellan åren 1913 och 2009.

Läs flera resereportage här.

Ämnen i artikeln

Lund
Reseguide

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt