Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Spel

Commodore 64

Med en skopa tur laddades spelet rätt och man kunde börja spela.

När man pratar om Commodore 64 får de flesta spelare över 25 något drömskt i blicken. Bilder från "California games", "Barbarian" och "Last ninja" tycks rullas upp inför deras ögon.

Commodore 64, eller C64 som den i folkmun kallas, är datorn som på 80- och början av 90-talet med besked placerade dator- och tv-spelen i de svenska hemmen. Det sägs att Commodore 64 under sina nio år sålde över 100.000 exemplar bara i Sverige innan tillverkningen av datorn lades ner 1992.

En av anledningarna till datorns framgångar var att den såldes i såväl datorbutiker som leksaksaffärer till ett inte allt för högt pris. En annan var att datorns komponenter var mycket avancerade för sin tid, samt att datorn hade hela 64 kilobites RAM-minne. Man fick helt enkelt mycket maskin för pengarna. Och det var en maskin som lämpade sig ypperligt för spel. Inte bara på grund av den vassa tekniken utan även för att man kopplade datorn till tv:n.

Spelen kom vanligtvis på en kassett - även om det fanns diskettstationer till - och spelades upp genom en kassettstation som var kopplad till C64. En stor del av spelen var piratkopior, kopierade kassettband till kassettband i kvarteret, och man spolade fram och tillbaka för att hitta rätt ställe för just "Commando" att börja, slaviskt gloende på räkneverket vid sidan av kassettluckan.

Och sen: loading. Med en skopa tur laddades spelet rätt och man kunde börja spela. Nöta tummen mot joystickens orangea knapp.

Men det var inte bara spelen som lockade. Minns Basic, programmering för alla. Med spiralbundna manualer i handen och full koncentration kunde man med mycket möda få luftballonger att sväva över teverutan eller - om man var riktigt vass - små enkla spel att fungera. Stora var känslorna när man på skärmen såg resultatet av det man suttit i timmar med att försöka skriva in på den blå rutan.

Det går inte prata om Commodore 64 utan att nämna det lilla ljudkortet som har betytt så mycket för både datorn i sig och framför allt dess eftermäle. Entusiaster världen över använder sig fortfarande av det. "Sid sound interface device." Ett säreget ljud - då banbrytande och avancerat, numera kultförklarat. Ljudchippet är i dag eftertraktat, eftersom det inte tillverkas längre. Originalritningarna har försvunnit.

C64 blev med allt detta en av världens mest sålda datorer. Den har en given plats i spelhistorien och en i de flesta spelares hjärta. Commodore 64 blev helt enkelt maskinen som överlevde puberteter, yuppier, pudelfrisyrer och framför allt sig själv.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.