Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-21 01:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/allt-fler-aldre-idrottar-men-de-far-betala-allt-sjalva/

Sport

Allt fler äldre idrottar – men de får betala allt själva

Kristina Trollsås kastar spjut på friidrotts-SM för veteraner. Intresset för veterantävlingar växer men deltagarna får betala själva. Foto: Jonas Lindkvist

Veteranidrotten växer. Fler och fler äldre tävlar på gamla dar. 

Men pensionärerna får betala allt själva. Något stöd till äldres idrottande finns inte.

– Det är som om den här gruppen glöms bort, säger Björn Eriksson, 74 år och ordförande i RF, Riksidrottsförbundet.

Nu kräver han att regeringen i den kommande höstbudgeten gör en satsning på de äldre.

Inför det senaste valet lovade Socialdemokraterna ett statligt stöd till ett äldrelyft. Ett sådant stöd – 20 miljoner kronor – fanns också med i den budget som Kristdemokraterna och Moderaterna presenterade efter valet.

Men i den vårbudget som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet presenterade i år fanns stödet inte längre kvar.

– Varför vet jag inte, men nu är ett gyllene tillfälle att rätta till det. Om man har lovat det här i valrörelsen är det dags att leverera nu, säger RF-ordförande Björn Eriksson och tillägger:

– Skulle man svika oss den här gången är det illa.

I dag får RF 1,9 miljarder av staten att fördela. Allt går till att i första hand stötta barn och ungdomar. Och att ta pengar från de unga för att stötta de äldres idrottande är inte aktuellt.

– Det är en omöjlighet, säger Björn Eriksson och Peter Mattsson, verksamhetschef på RF förtydligar:

– Det idrotten haft som utgångspunkt är att inte ta pengar från barn och ungdomar och lägga på vuxna. Däremot ser vi att samhället skulle vinna mycket på att lägga pengar på en äldre kategori idrottare och därmed minska kostnaderna i form av sjukskrivningar och hälsa och sjukvård.

RF har också som mål att väcka ett intresse för motion och idrott som ska kunna hålla livet ut. 

– Det vi har sett är att människor är intresserade av att hålla på med en organiserad idrott, och också gärna tävla, högre upp i åldrarna, säger Peter Mattsson.

Veteran blir man vid olika åldrar beroende på sport. Inom simningen räknas man som veteran redan vid 25 års ålder. Inom friidrotten sätts gränsen vid 35 år och bordtennisen har satt 40 år som åldern då man ska räknas som veteran.

81-årige Hans Westling är lite av grand old man inom svensk bordtennis. Förutom att spela själv – och han gör det fortfarande – har han suttit i Bordtennisförbundets styrelse- och tävlingskommitté under många år.

Men framför allt var han mannen som såg till att det blev ett veteran-VM i sporten. Det första hölls i Göteborg – Hans Westlings hemstad – 1982.

– Det var ett lokalt initiativ. Då var intresset från de nationella förbunden obefintligt. Veteraner sågs lite över axeln, men vi fick ganska snabbt svar från det internationella förbundet som sa att det var okej. Och på den vägen är det, berättar Hans Westling.

I dag är han ordförande för den internationella kommitté som arrangerar veteran-VM. Ett så stort uppdrag att han själv inte hinner spela VM.

1982 i Göteborg var det 500 spelare från 22 länder som deltog. Vid senaste VM, i Las Vegas i fjol, var det 4.000 spelare.

– Nu går det i Bordeaux nästa gång och ett år innan tävlingen ska äga rum har vi fyllt alla 5.000 platser som vi har. Vi har en reservlista på 1.350 namn och då är det förmodligen ytterligare tusen spelare som hade för avsikt att bestämma sig före nästa sommar, säger Hans Westling.

Det är många fler deltagare än vid ett vanligt pingis-VM och faktum är att det är mycket lättare att hitta länder och städer som vill arrangera veteranmästerskap än ett mästerskap för världseliten.

– Det här är en grupp människor som är en dröm för en destination. De är ganska köpstarka, de bor på hotell snarare än i skolsalar och de drar inte runt på stan och ställer till elände, säger RF:s Peter Mattsson.

Men i dag måste de äldre stå för alla kostnader själva när de ska träna och när de ska ut och tävla.

– Det blir en jämlikhetsutmaning i det här. Vi som har möjligheten att hålla oss i form och kan lägga pengar på det blir bättre och bättre tränade och så ökar gapet till de som inte har de förutsättningarna i samhället, säger Peter Mattsson och tillägger:

– Vi vet att idrotten är en kraft som skulle kunna bidra till ökad jämlikhet i stället för tvärtom.

Hans Westling har sett hur intresset för veteranpingisen exploderat sedan 80-talets början. I dag finns det rena pensionärsklubbar runt om i hela landet.

– Jag skulle nog vilja påstå att det inte finns en pingishall i Sverige som inte används under dagtid av pensionärer.

Hur förklarar man det?

– Många säger att det är för att hålla kroppen i gång, att jaga den där lilla bollen, men också att träffa människor och ta en kopp kaffe. För många, som kanske förlorat sin respektive och sitter hemma i sin lägenhet och inte har så mycket umgänge, har det blivit en livsform att åka i väg och spela pingis några gånger i veckan och dricka kaffe och ha skoj, säger Hans Westling.

Vad har bordtennisen betytt för dig?

– Väldigt mycket. Jag har sysslat med pingis i hela mitt liv som spelare och som ledare. Jag spelade i veteran-EM i Budapest för ett par månader sedan och jag spelar i ett reservlag i föreningen och deltar i veteranturneringar.

– Det är det stora fritidsintresset, säger Hans Westling.

Den 18 september ska regeringen presentera höstbudgeten. RF-ordföranden Björn Eriksson hoppas att äldrestödet då finns med.

– Det finns undersökningar som visar att det här är lönsamt för samhället och det behöver man väl inte vara Einstein för att räkna ut.

Läs mer: 77-årige Åke Jonson kunde knappt gå: Idrotten gjorde mig frisk