Han fyllde 36 år i januari, fick inte den VM-vinter han hoppats på och har gått i valet och kvalet.

Skulle han fortsätta? Sluta? Eller något mellanting?

Nu är beslutet taget.

André Myhrer fortsätter sin slalomsatsning i världscupen. En säsong till.

– Det här blir sista året, säger Myhrer till DN.

– Det är lika bra att bestämma sig för det i stället för att vela.

Han fortsätter: 

– Det känns också lite skönt att gå in i säsongen med den inställningen. Du behöver inte fundera på rankningspoäng eller annat inför kommande säsonger utan kan bara släppa lös det fullständigt. Det känns spännande. 

Sedan världscupfinalen i mars, där en motig säsong avslutades med en uråkning, har han funderat fram och tillbaka.

Visserligen blev Myhrer trea i världscuppremiären i Levi i november och i Stockholm i februari tvåa i parallellslalom. Men VM i Åre slutade med en 13:e plats och i många av vinterns tävlingar var han långt efter täten.

– Det var en ganska tung säsong, lite bakslag och jag fick inte riktigt till det, säger Myhrer.

– Jag kände väl någonstans att det skulle vara tråkigt om det skulle sluta på det sättet, när jag har känt att det har funnits så mycket mer. Men sen har det varit mycket summering: Orkar jag driva runt det här ett år till? Finns kraft och energi? Vi har pratat mycket hemma. Hur ska jag kunna få ut det jag vill i backen men ändå kunna vara hemma mer?

Nu tycker tvåbarnspappan att han har hittat en bra lösning.

Precis som i fjol blir det ”bara” slalom och parallellslalom i världscupen. I år kommer han dessutom att skippa landslagets försäsongsläger i Nya Zeeland för träning i Europa, i en satsning där han har fått klartecken för mer flexibilitet med dagar.

– Jag och förbundet har haft en bra dialog, säger André Myhrer. 

– Nu tycker jag att vi har fått ihop ett bra upplägg, där man ändå kan känna sig redo. För jag vill ju inte bara köra av en säsong till. Jag vill vinna race.

Utan VM eller OS den kommande säsongen har slalomveteranen målet klart för sig.

Åtta individuella världscupsegrar ska bli tio.

– Det känns som en kul grej att försöka komma upp i tvåsiffrigt. 

– Det kommer att vara drivkraften för att orka dra runt en säsong till. Det kan jag gå i gång på.

Hur ser du på chanserna?

– Det finns goda möjligheter. Jag var ju nära i Hammarbybacken i år och i Oslo har jag vunnit förut (i parallellslalom i januari 2018). Sen kommer vi köra en parallell i Chamonix i år också, säger Myhrer och tillägger om traditionell slalomåkning:

– Sen vet jag att jag fortfarande kan vinna ett vanligt slalomrace också. Jag tycker att jag såg positiva tendenser på slutet av den här säsongen, att farten fanns där.

36-åringen som vann OS-guld 2018, tog OS-brons 2010 och stod som segrare av slalomcupen 2012 gjorde sin första världscuptävling för 15 år sedan.

När han i november drar igång säsongen 2019–20 är det dock utan kompanjonen Mattias Hargin, som – precis som OS-ettan Frida Hansdotter – har avslutat karriären.

– Det är tråkigt, så klart, säger Myhrer om Hargins besked.

– Vi har kamperat ihop i världscupen sedan 2005 och även innan dess. Så det känns lite märkligt. 

Han fortsätter:

– Under många år har det droppat av folk. Laget har gått från att vara ett av de största och bästa i världen till att bli ett ganska litet lag. Det är ju en tråkig utveckling.

Ja, veteranerna har slutat en efter en. Och glappet ner till nästa generation på herrsidan – med Kristoffer Jakobsen i spetsen – är fortfarande stort.

Förutom Myhrer satsar dock även 30-årige Matts Olsson (storslalom) vidare.

Vad betyder det för svensk alpinskidåkning att ni två fortsätter?

– Vi har ju lite tunt på herrsidan med världscupåkare, så att ha en åkare på topp-15 i både storslalom och slalom är viktigt för skid-Sverige, definitivt, säger Myhrer.

– Sen hoppas jag att ”Krille” (Kristoffer Jakobsen) och gänget kan ta steg nästa säsong, så det inte blir ett så stort glapp.