Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-18 00:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/arne-ljungqvist-90-ar-mer-maste-goras-mot-dopningen-utanfor-elitidrotten/

SPORT

Arne Ljungqvist, 90 år: ”Mer måste göras mot dopningen utanför elitidrotten”

Arne Ljungqvist fyller 90 år. I snart ett halvt sekel har han bekämpat dopningen inom idrotten.
Arne Ljungqvist fyller 90 år. I snart ett halvt sekel har han bekämpat dopningen inom idrotten. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Han har vigt mer än halva sitt liv åt kampen mot fusket inom idrotten. Nu fyller Arne Ljungqvist 90 år och snart kan han ha en professur uppkallad efter sig. Han hoppas att den bland annat ska leda till att arbetet mot dopning i ett folkhälsoperspektiv kan intensifieras.

– Här måste staten ta ett större ansvar, säger Ljungqvist.

Det har snart gått 50 år sedan Arne Ljungqvist som nybliven styrelsemedlem i Svenska friidrottsförbundet skickade ut en enkät till landets manliga elitfriidrottare. Han hade hört rykten om att de tog anabola steroider och ville skaffa sig en lägesbild.

Svaren var häpnadsväckande. En tredjedel av dem som var på topp tio-listan i sin gren svarade att de tog steroider. Eftersom en tredjedel av Sveriges bästa friidrottare valde att inte svara kunde andelen brukare antas vara ännu större.

Som läkare visste Arne Ljungqvist vilka konsekvenserna kunde bli för en frisk människa som använde de anabola steroider som då, i början av 70-talet, ännu inte var förbjudna inom idrotten.

Enkäten kan ses som startskottet för professorns långa gärning som dopningsjägare både på hemmaplan och internationellt.

– Det är jägarna som vinner kampen just nu, säger Ljungqvist.

Arne Ljungqvist anser att samhället måste ta tag i att alltför många unga använder piller för att få en snyggare kropp. Arkivbild från ett tullbeslag.
Arne Ljungqvist anser att samhället måste ta tag i att alltför många unga använder piller för att få en snyggare kropp. Arkivbild från ett tullbeslag. Foto: Björn Wanhatalo

Han har fått båda sina vaccinsprutor och är redo för att fira sin 90-årsdag på ett coronasäkert sätt med sina närmaste. Han säger sig vara medveten om att han ”lever på övertid”, men hans minne för namn, årtal och händelser är förbluffande. Den halvsekelslånga resan i antidopningens tjänst har passerat milstolpar som ”landslagsupproret”, Ben Johnsonaffären, bildandet av den internationella antidopningsbyrån Wada, bluffen i Sotji och en svensk fristående nationell antidopningsorganisation (Nado).

Samtidigt som Ljungqvist menar att idrotten tagit kommandot i kampen mot fuskarna är han bekymrad över att alltför många unga försöker skaffa sig större biceps och snyggare magrutor med hjälp av sprutor och piller. Trots att Sverige som ett av få länder har en dopningslagstiftning sedan 1991, den som han hade stor del i att den kom till, menar Ljungqvist att frågan fått för låg prioritet.

– Det görs alldeles för lite, alldeles för lite. Samhällsdopningen är ett stort problem som till exempel ligger bakom mycket av våld i nära relationer och här finns en lukrativ illegal marknad som tjänar stora pengar på andras olycka och hälsoproblem. Här måste staten ta ett större ansvar, säger Ljungqvist och berättar att Karolinska institutet, där han varit verksam under sin yrkeskarriär, vill dra sitt strå till stacken.

– De vill tillskapa en professur i dopning och folkhälsa i mitt namn som en 90-årspresent, säger han och berättar att idén funnits i flera år men att det blev problem med finansieringen i samband med Macchiariniaffären, då flera ledande personer på KI fick gå.

I slutet av nästa månad genomförs ett webbsänt seminarium, där temat är kampen mot samhällsdopningen.

Kanadas Ben Johnson vann OS-finalen på 100 meter vid OS i Seoul, men diskades sedan efter att han fastnat i en dopningskontroll. Och världen vaknade.
Kanadas Ben Johnson vann OS-finalen på 100 meter vid OS i Seoul, men diskades sedan efter att han fastnat i en dopningskontroll. Och världen vaknade. Foto: Gary Kemper/AP

När Ljungqvist ser tillbaka på sin långa resa konstaterar han att mycket har hänt i arbetet mot dopning, men att kampen stundtals också gått trögt.

1977 uppmanades Ljungqvist att avgå som friidrottsbas av ett gäng landslagsaktiva ledda av diskusprofilen Ricky Bruch, som inte gillade hans engagemang i dopningsfrågan. Han blev kvar på sin post och fortsatte sitt arbete även internationellt. Även här mötte han motstånd och Ljungqvist menar att det dröjde till Ben Johnsonskandalen i OS i Seoul 1988 innan världen vaknade.

– Dopningen var så grundmurad. Det pågick ett prestigekrig mellan öst och väst som även utspelade sig på idrottsarenorna. I Östtyskland var dopningen statskontrollerad. I USA fanns den mer i fickor, kopplad till vissa tränare, men var likväl förhållandevis utbredd. Ben Johnsonaffären och Berlinmurens fall året därpå gjorde att kartan ritades om, säger Ljungqvist.

Bild 1 av 2 Arne Ljungqvist var medicinskt ansvarig under OS i Sotji 2014, när Ryssland manipulerade antidopningsarbetet.
Foto: Lee Jin-man/AP
Bild 2 av 2 Svensken kände sig lurad av president Vladimir Putin.
Foto: Alexei Nikolsky/AP

Han ser bildandet av Wada vid sekelskiftet, där han var en av initiativtagarna, som en stor framgång. Med stöd från regeringar och Internationella olympiska kommittén blev antidopningreglementet enhetligt genom den så kallade Wadakoden. Den som lämnade ett positivt dopningsprov kunde inte längre stängas av i ett land och komma lindrigare undan i ett annat.

Wada har på senare år fått utstå en hel del kritik. Ljungqvist säger att den i vissa fall kanske kan ha varit befogad, men poängterar att det handlar om en förhållandevis ung organisation och att allt inte går smärtfritt när så många ska enas.

Ett av hans bästa minnen i den långa kampen mot fusket var när dåvarande IOK-basen Jacques Rogge inför OS i Aten 2004 gav ett ultimatum till sporterna cykel, tennis och fotboll om att följa Wadas regler, annars skulle de bli utkastade från det olympiska programmet.

Det tråkigaste minnet kommer också från olympiska sammanhang. Vinter-OS i Sotji var Ljungqvists sista som medicinskt ansvarig. Inför spelen skakade han hand med president Vladimir Putin, som konstaterade att svensken ”hade ett viktigt jobb”. En natt borrade den ryska säkerhetstjänsten hål i en vägg i det lokala dopningslaboratoriet och såg till att hemmanationen kunde manipulera hela den process som Ljungqvist var ansvarig för. Ordern kom från högre ort.

Man kan inte vila i kampen mot dopning, konstaterar Arne Ljungqvist.
Man kan inte vila i kampen mot dopning, konstaterar Arne Ljungqvist. Foto: Jonas Ekströmer/TT

I förra veckan gjorde sig ryska myndigheters inblandning i idrotten påmind igen när det avslöjades att landets säkerhetstjänst låg bakom intrånget i Riksidrottsförbundets server med avsikten att försöka smutskasta svenska idrottsmän.

– Jag tycker det är ynkligt och för mig är det ett sorts indirekt erkännande, säger Ljungqvist, som har svårt att förstå motivet bakom det organiserade fusk som han anser är väl kartlagt och bevisat.

– Men jag tycker framför allt att det är väldigt tråkigt för idrotten och för ryska idrottare. 20 år efter att Ryssland gick med i Wada beter de sig så här, säger han.

Kampen mot dopning måste ständigt hållas levande. Arne Ljungqvist gläds åt att den långa strid han fört på hemmaplan för att Sverige ska få en fristående antidopningsorganisation frikopplad från Riksidrottsförbundet till slut bar frukt.

Det är en 90-årspresent så god som någon.

Ämnen i artikeln

Wada

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt