Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-21 14:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/arne-selmosson-svensken-som-uppfann-det-tysta-firandet/

SPORT

Arne Selmosson – svensken som uppfann det tysta firandet

Arne Selmosson i Lazios matchställ i mars 1958. Den följande sommaren gjorde han bytet till lokalrivalen Roma.
Arne Selmosson i Lazios matchställ i mars 1958. Den följande sommaren gjorde han bytet till lokalrivalen Roma. Foto: Folke Hellberg

I helgen har Pedro chans att bli den tredje spelaren någonsin som gjort mål för både Roma och Lazio i Romderbyt.

Först var Arne Selmosson, Götenesonen som orsakade protestmarscher, inspirerade en musikal, fick en premiärminister att byta lag och uppfann det ”tysta firandet”.

– För mig är det superstort, säger Italienkännaren Kristian Borell.

När Aleksandar Kolarov gjorde mål för Roma i Romderbyt 2018 var han mycket medveten om den historiska betydelsen. I intervjuer påpekade han att det var 60 år sedan en spelare senast hade gjort mål för båda Romklubbarna.

Det var Arne Selmosson som gjorde det. Svensken är en av fortfarande bara fem spelare som gjort det ”förbjudna” bytet från en Romklubb till en annan.

Arne Selmosson satt för det mesta på bänken under VM i Sverige 1958 och har bara gjort fyra landskamper. Han är inte lika känd som andra 50-talsstjärnor, men i Italien är han ”Raggio di Luna”, ”Månstrålen”, som han kallades för sin blonda kalufs och snabba fart som kantspringare.

Han slog igenom i Udinese och var sedan så framgångsrik i Lazio att det blev upprorsstämning när han sommaren 1958 värvades av lokalrivalerna i Roma, som då tränades av Gunnar Nordahl.

Den 12 juli skrev Dagens Nyheter om Laziofansens protester mot att ”Selmos” sålts för 135 miljoner lire, drygt en miljon kronor:

”Utanför Lazios högkvarter samlades på fredagen uppretade supporters bärandes stora plakat med texten: Vi vill ha tillbaka Selmosson.”

I italiensk press rapporterades att kravallpolis fick sättas in mot Laziofansen. Affären orsakade en kris i Lazios ledning.

Kurt Hamrin, Lennart ”Nacka” Skoglund och Arne Selmosson inför fotbolls-VM i Sverige. Selmosson gjorde bara fyra landskamper men blev desto större i Italien.
Kurt Hamrin, Lennart ”Nacka” Skoglund och Arne Selmosson inför fotbolls-VM i Sverige. Selmosson gjorde bara fyra landskamper men blev desto större i Italien. Foto: Folke Hellberg

En som däremot följde med sin idol var den blivande italienske premiärministern Massimo D’Alema, som då var nio år gammal.

– Jag var en obeveklig Laziosupporter, men när Selmosson såldes korsade jag Rubicon, eller snarare Tibern, och sedan dess har jag aldrig övergett mitt Roma, sade han till Corriere della Sera när svensken dog 2002.

Redan i det första derbyt som Arne Selmosson spelade sedan han bytt till Roma gjorde han mål, ledningsmålet i matchen den 30 november 1958 som Roma vann med 3–1.

DN rapporterade i juli 1958 om protesterna i Rom.
DN rapporterade i juli 1958 om protesterna i Rom. Foto: Faksimil

Efteråt stod han kvar i straffområdet och lät sig omfamnas av lagkamraterna, men utan att göra några glädjeyttringar. Det lär ha varit första gången någon gjorde den gest som syns med jämna mellanrum i dag, när spelare av respekt låter bli att fira mål mot klubbar som de tidigare företrätt.

Enligt en artikel i La Stampa från 2002 sade svensken en gång att ”jag brukade ändå inte fira särskilt mycket”.

Svensken var en tystlåten typ, och har gjort få intervjuer trots uppståndelsen kring honom.

Det brukar sägas att Arne Selmosson inspirerade en musikal, men det var inte hans liv utan hans smeknamn. ”La padrona di Raggio di Luna” hade premiär 1955 i Milano, och handlar om en rik dam som ärver en fotbollsspelare när hennes man dör.

Nils Liedholm, den legendariske spelaren och tränaren i Milan och Roma, uppkallade ett av vinerna som han producerade, ”Raggio di Luna”, efter Selmosson.

– Han var en riktig vän, han ville ingen illa och han var en av de renhårigaste spelarna jag mött, sade Nils Liedholm till La Stampa när Selmosson dog.

Lennart "Nacka" Skoglund och Arne Selmosson.
Lennart "Nacka" Skoglund och Arne Selmosson. Foto: Folke Hellberg

Kristian Borell, som följer italiensk fotboll nära och är panelmedlem i bland annat fotbollsprogrammet ”Eurotalk”, är uppväxt i Götene och har därför en lång relation till Arne Selmosson.

– Folk har svårt att ta till sig det där med det tysta firandet. För mig är det superstort. Jag har dragit det i ”Eurotalk”, men även de extremt fotbollsintresserade människorna som sitter där går inte i gång på det. De tycker inte det är märkvärdigt. Det är besynnerligt, säger han.

1961 lämnade Arne Selmosson Roma och återvände till Udinese, där han avslutade utlandskarriären 1964.

Han flyttade hem till Götene igen, där han under många år drev sportbutiken ”Selmos”, en institution i stan. En av kunderna var en ung Kristian Borell. Han köpte bland annat de italienska fotbollsskor, av märket Rutilius, som Selmosson var svensk agent för.

– De bästa fotbollsskor jag haft, säger Kristian Borell.

– Jag vet inte om han hade spelat i dem själv, men han sjöng ju de skornas lov något enormt, så Rutilius hade ju stort genomslag. Jag har kvar mina Rutilius fortfarande. Underbara skor.

I somras värvade Lazio Pedro från Roma. Spanjoren gjorde mål mot sitt nya lag i maj i år, och inför söndagens derby går han redan i Arne Selmossons fotspår.

Ämnen i artikeln

Fotboll

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt