Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-30 23:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/charlotta-fougberg-blev-overtranad-visste-inte-om-riskerna/

SPORT

Charlotta Fougberg blev övertränad – kände inte till riskerna

Charlotta Fougberg efter vinsten på 10.000 meter i Finnkampen 2020.
Charlotta Fougberg efter vinsten på 10.000 meter i Finnkampen 2020. Foto: Anders Wiklund/TT

För snart tio år sedan blev löparen Charlotta Fougberg övertränad efter ett höghöjdsläger i Kenya. Enligt henne själv hade hon aldrig hört talas om överträning innan dess.

– Plötsligt kunde jag inte springa en kilometer under sju minuter. Jag var utmattad, kände mjölksyran ända in i magen och fick kämpa för att inte somna så fort jag satte mig ned, säger hon.

En ny svensk studie visar att flera viktiga värden, som blodsockerkontroll och energiproduktion i cellerna, påverkas negativt av för mycket högintensiv intervallträning. Forskarna bakom studien säger att de nu vill undersöka det svårdefinierade fenomenet överträning. En person som blir övertränad upplever än större konsekvenser och går knappt att känna igen prestationsmässigt med en återhämtning som kan ta flera månader och i värsta fall år.

I Sverige har vi haft ett antal kända fall av överträning hos idrottare, främst hos löpare och skidåkare med kända exempel som Per Elofsson och Calle Halfvarsson.

Löparen Charlotta Fougberg har totalt 17 SM-guld på distanser från 1.500 meter upp till halvmaraton. 2014 tog hon EM-silver på 3.000 meter hinder. Nu har hon skiftat fokus till maratonlöpning. För nästan tio år sedan blev hon övertränad efter en drastisk förändring i träningen.

Vid årsskiftet 2011/12 gick hon från att springa ungefär 100 kilometer i veckan till att öka till 160-170 kilometer på bara någon månads tid. I samma veva åkte hon ensam på ett höghöjdsläger i Kenya. På en vecka sprang hon 190 kilometer på 2.400 meters höjd.

– Jag började känna mig segare och segare men tänkte att det berodde på den höga höjden. När man kommer hem från ett höghöjdsläger brukar folk känna sig otroligt starka och i fantastisk form. För mig blev det helt tvärtom, säger Charlotta Fougberg.

Efter att ha känt sig seg ett tag hemma i Sverige så gick Fougberg till en läkare för att kolla upp sina värden. De såg helt normala ut och det skulle inte vara några problem att fortsätta träna.

– Plötsligt kunde jag inte springa en kilometer under sju minuter. Vanligtvis brukade jag gå ut och springa en mil på 45 minuter ganska lätt. Nu kunde jag inte hålla 70-minuterstempo. Jag fick stanna och gå. Jag var utmattad, kände mjölksyran ända in i magen och fick kämpa för att inte somna så fort jag satte mig ned ett tag.

När hon väl förstod med hjälp av andra att hon var övertränad tog Fougberg hjälp av en idrottspsykolog som introducerade mindfulness för henne. För att komma tillbaka började hon springa ensam och inte med sin klubb.

– Jag ville inte jämföra mig med andra och tyckte det var jobbigt att bli omsprungen. Jag hade egentligen aldrig hört talas om överträning och felet jag gjorde var väl egentligen att jag åkte på ett läger själv utan min tränare.

Knappt ett år senare kom Fougberg tillbaka i tävling och vann SM på både 3.000 meter hinder och 5.000 meter. Året efter blev det silver på 3.000 meter hinder i EM i Zürich.

– Jag älskar ju att träna så tankarna på att det kunde bli för mycket fanns inte riktigt där. Jag var inte tillräckligt mogen för att inse vad som var för mycket.

Läs mer:

Forskare kan ha löst gåtan om vad som är för mycket träning

Ämnen i artikeln

Träning
Friidrott

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt