Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sport

Croneman: Vem föredrar en ospelbar plan framför konstgräs

Bra för kidsen?
Bra för kidsen? Foto: Svein Ove Ekornesvåg

Just nu tycks de flesta av oss bry sig mest om det som ingen pratar om: Konstgräs eller inte konstgräs. Så fort jag får ner det på pränt blir det ett fruktansvärt liv. Ett mejlande och ringande och ett sms:ande utan slut.

Men egentligen finns det ingen öppen debatt – och när det kommer till diskussion och debatt är tv-sporten, i vilken kanal den än visar upp sig, helt obefintlig.

Man debatterar inte pengar, politik och idrott längre.

Det enda man sitter och babblar om är spelsystem och tränare och 4-4-2 eller 3-2-4-1 eller så säger man oftast absolut ingenting. Fotboll har blivit som matprogram: Det är hippa ingredienser och Niva och smaker och kockar och recept. Ingen pratar om hur mycket det kostar – än mindre om vad det står för. Eller betyder i ett större sammanhang.

För tjugo, trettio år sedan pratade man ofta om sport och politik. Bojkotter, diktaturer, EM och VM i helt fel länder. I dag är det nästan helt tyst.

Det hettade till lite om OS i Sotji, men det var mycket spel för galleriet. Och mycket gammal rysskräck. Markeringar, utan egentligt allvar.

Konstgräs eller inte är både en ekonomisk och en viktig idrottspolitisk fråga. Jag tyckte David Elms inlägg i Barometern häromveckan var rätt ogenomtänkt och rörigt, däremot helt nödvändigt. Och viktigt. En fotbollsspelare som har en åsikt!

Jag har fått många engagerade och intress­anta synpunkter den senaste tiden – en gemensam hållning tycks vara: Låt knattarna och juniorerna spela på konstgräs, men låt eliten spela på riktiga grejer: Gräs med rötter.

Jag förstår verkligen inte den tankegången.

De flesta av oss lite äldre har spelat tusen matcher på stenhårda grusplaner – eller skit­dåliga gräsplaner. Ibland har man kommit ut till någon underbar landsortsända och fått spela på en golfgreen, mer eller mindre, men väldigt sällan – och hur i helvete kändes det egent­ligen...? Hur gick det?

Ska våra småkillar och småtjejer lira på plastgräs från 5 till 17 år – för att sedan komma ut på en gräsmatta...?

De flesta mejlarna menar att konstgräs är bra för kidsen, men att vi på seniornivå blir ofrånkomligt överkörda av konkurrenterna på riktigt gräs.

Vad i helvete skall vi göra? Spela på grus tills vi har råd med gräs? Eller tid – och klimat!

I Tantolunden i Stockholm har vi i Reymers nyligen fått konstgräs – det är som en dröm.  Det är fantastiskt! Gruset har fått gå hädan, man minns fortfarande med skräck matcherna med hav av regn, bollar som inte ens rullade, flickor och pojkar som under inga som helst omständigheter kunde spela boll – på sin egen hemmaplan.

Nu kan de träna och spela under vettiga omständigheter, sådan ser ju verkligheten ut norr om Gdansk, vad skall vi göra åt klimatet? Jag vet att några av våra bästa författare fortfarande gillar att skriva för hand eller på på skrivmaskin, och det är ju alldeles helt okej, men vi kan väl ändå inte kollektivt förneka att datorerna och nätet har gjort sitt...? Gräs vore ju fantastiskt om det fanns för alla – men så är det ju bara inte. Här är kallt som fan halva året, vi måste ha konstgräset!

Frågan som hänger i luften, och som kräver sitt svar: Varför tar inte SVT eller TV4 tag i frågan – det är inget litet reportage, det är en lång serie, en lång debatt, den skall bara fortgå och fortsätta och ifrågasättas. Vi pratar pengar och klubbar och överlevnad.

Nejdå, in med lite fler ”experter” i studion som pratar hål i huvudet på oss om en italiensk tränare och hans kostym och hans tempe­rament och spelsystem och jäkla kostval.

Kan vi närma oss verkligheten lite? Tack. Vi behöver inte fler fotbollskvällar och hockeykvällar – vi behöver lite mer idrott och politik och pengar. Det borde ju vara uppenbart för till exempel svensk public service – vad är det som är så svårt att fatta...?

John Guidetti......har man inte

John Guidetti...

...har man inte fått mer än nog nu?!

Viasat-studion...

...ett ändlöst pratande. Utan innehåll. Blablablablabla. Boll.

Hockey-VM...

...helt otroligt. Folk tittar. Och bryr sig!