Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sport

Därför släpper spärrarna när VM-supportrar firar

01:15. Det här är exempel på hur lag har firat när de vunnit en seger under fotbolls-VM. Men vad är det som gör att glädjen över en vinst i en fotbollsmatch kan mynna ut i våldsamma scener? DN reder ut.

Fotbollssupportrar som hoppar sönder bilar och kastar projektiler mot polisen – när deras lag vunnit. Det är scener som utspelat sig under årets VM. 

Varför övergår vissa personers firande i förstörelse?

Alkohol och grupptryck samt fotbollen som en symbolik för något större är några av förklaringarna, säger Tore Brännberg, filosofie doktor i socialpsykologi och huliganism.

Fotbolls-VM framkallar glädje, sorg och alla möjliga känslor. 

I England har Ikea-varuhus stormats, räddningsfordon har vandaliserats och polisen har gått ut med varningar till supportrar att ta det lugnt efter matcherna. I samband med Englands matcher i stora mästerskap visar studier att våld i nära relationer ökar markant – oavsett resultat, skriver The independent.

I Paris var det upploppsliknande scener på Champs-Élysées efter semifinalsegern mot Belgien. Projektiler kastades mot polis som fick rycka in med tårgas för att skingra supporterskaran, enligt The Guardian.

Firandet på Champs-Élysées i Paris övergick från fest till upploppsliknande scener efter semfinalen.
Firandet på Champs-Élysées i Paris övergick från fest till upploppsliknande scener efter semfinalen. Foto: Lucas Barioulet/AFP/TT

Tore Brännberg är filosofie doktor i socialpsykologi och huliganism vid Göteborgs universitet. Han säger att det finns flera anledningar till att glädjen över en vinst i en fotbollsmatch kan mynna ut i våldsamma scener. 

Alkohol är en bov i dramat. Men även faktorer som fotbollens symbolvärde och grupptryck har ett finger med i spelet.

– Fotbollen är den sport som har varit symbolisk för människors identitet. 

Fotbollen kan ha en geografisk betydelse, till exempel vilken stadsdel man kommer ifrån. Den kan symbolisera ens religion eller ens etniska tillhörighet. Därför är fotboll mer än bara fotboll för många människor, och en seger betyder mer än bara en seger.

I Frankrike är det den etniska tillhörigheten som är det stora symbolvärdet för fotbollen. I landet pågår det en ständig debatt om invandring som landar i fotbollen. Majoriteten av det franska laget består av spelare med invandrarbakgrund samtidigt som det finns högerpopulistiska partier på frammarsch i landet. Det gör att fotbollen landar i en symbolfråga – i form av den etniska tillhörigheten – enligt Brännberg. 

I England är det mer av en klassfråga. Brännberg menar att fotbollen i England blir allt mer kapitalistisk, och att det som en gång var en sport för arbetarna glider allt längre ifrån dem.

– Etablissemanget har försökt putta bort arbetargrabbarna från fotbollen, den blir mer och mer kapitalistisk där spelarna tjänar hur mycket som helst, biljetterna är svindyra men fortfarande lever myterna kvar om att lag som Manchester United och Arsenal är arbetarlag. Men de supportrarna går inte på fotboll för de har inte råd, säger Brännberg.

Han fortsätter:

– Det är ungefär som med David och Goliat. En undertryckt person har inga förväntningar. Han tänker: ”Jag har gått på fotboll men ingen har lyssnat, för jag tillhör arbetarklassen. Men nu har mitt gäng vunnit. Nu tar vi ut vår seger, nu har jag rätt att göra min röst hörd. Inte i vardagslivet, men nu har jag det”.

Dessa exempel på symbolvärden kan göra att supportrar tar ut sina känslor efter en match på olika sätt. Brännberg menar att det ofta ligger något rationellt bakom varför en människa gör som hon gör – även om det kan verka obegripligt för en annan person.

– Vi människor beter oss ganska rationellt. Det är samma sak på den här nivån, det finns ofta rationella förklaringar till varför detta hände. 

Det är först när man förstår den bakomliggande orsaken till varför en människa – i det här fallet en fotbollssupporter – låter känslorna mynna ut i våldsamheter, som man kan motverka det, enligt Brännberg.

– Det här är ju primitiva känslor, det är lätt att säga att folk är idioter. Men man måste fråga varför folk gör som de gör? Det finns rationella skäl som kan grunda sig på väldigt konstiga saker. Tjuvar är tjuvar av en anledning. Och huliganer är inte galningar som springer runt, det är ganska logiskt om man studerar huliganismen utifrån deras horisont, säger han.

Effekterna av alkohol och grupptryck liknar varandra. Båda släpper på en persons individuella spärrar.

– Alkohol i de här sammanhangen är som i alla andra sammanhang. Grundproblematiken finns där, men inte spärrarna. Om jag tycker chefen är dum tycker jag det både som nykter och full, men talar om det för honom när jag är full, säger Brännberg.

På samma sätt fungerar det när man följer med och agerar i grupp.

– Man fråntas den individuella moralen och etiken. Jag kan dras med och göra saker som jag som  ensam person aldrig skulle göra, om andra går över gränsen kan jag också göra det. Gruppens normer och inte mina individuella normer blir de som gäller, säger Brännberg och fortsätter:

– När vi frånkopplar oss vår individuella moral och etik och går in i gruppens, då tappar vi våra individuella spärrar. Det är vi inte vaccinerade ifrån.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.