Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-21 04:17

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/det-gar-inte-att-genomfora-ett-hockey-vm-i-belarus-nu/

Sport

”Det går inte att genomföra ett hockey-VM i Belarus nu”

Belarus president Aleksandr Lukasjenko träffade under måndagen Internationella ishockeyförbundets ordförande René Fasel i Minsk.
Belarus president Aleksandr Lukasjenko träffade under måndagen Internationella ishockeyförbundets ordförande René Fasel i Minsk. Foto: Nikolay Petrov/Belta/AFP

Kommer Belarus att fråntas ishockey-VM? Frågan blev brännhet sedan Internationella ishockeyförbundets ordförande René Fasel på måndagen besökt Belarus president Aleksandr Lukasjenko i Minsk. Och den avgörs vid IIHF:s styrelsemöte i slutet av januari.

Lukasjenko hälsade Fasel välkommen till Minsk med en rejäl björnkram. Nyhetsbilderna väckte reaktioner, inte bara på grund av den internationella kritik som riktas mot den politiska situationen i landet, utan också på grund av att de coronarestriktioner som råder i övriga världen uppenbarligen inte är något Lukasjenkoregimen tar så hårt på.

I vågskålen ligger VM-turneringen, som enligt den ursprungliga planeringen ska spelas 21 maj-6 juni. Värdskapet är delat mellan Belarus och Lettland, med en grupp i Minsk och en i Riga.

Medarrangören Lettland har förklarat att man inte vill arrangera VM-turneringen tillsammans med Belarus, med tanke på omständigheterna. Landet har vädjat till Internationella ishockeyförbundet (IIHF) att få slippa.

Svenska ishockeyförbundet anser heller inte att Belarus är en lämplig VM-arrangör i nuläget.

– Kärnfrågor för oss är hälsa och säkerhet. Och här och nu är läget så att det inte går att genomföra ett hockey-VM i Belarus, säger förbundsordföranden Anders Larsson.

Men Lukasjenkos budskap till René Fasel var:

”Om det internationella ishockeyförbundet lyckas stå emot det orättvisa trycket kommer vi att arrangera VM”.

Presidentvalet i augusti förra året, då Lukasjenko omvaldes för en sjätte mandatperiod, har präglats av våld och massarresteringar av människor.

Redan innan valet hade 1.300 personer arresterats. Och massprotesterna och oroligheterna över hela landet har bara fortsatt. Belarus betraktas vara politiskt instabilt, efter det misstänkt riggade valet. Lukasjenko fick officiellt drygt 80 procent av rösterna.

Svensk hockey har en nära dialog med de nordiska grannländerna. Och Finland, Norge och Danmark är av samma uppfattning som Sverige i den här frågan.

– Det är viktigt att inte springa iväg i olika riktningar. Vi vet ännu inte vad som sades under mötet i Minsk. Utan vi avvaktar tills vi hör vad IIHF har att säga, säger Larsson.

– Men det är en komplex fråga. Det finns ett mänskligt perspektiv av politisk karaktär, ett säkerhetsperspektiv och ett hälsoperspektiv att beakta.

– En oberoende grupp inom IIHF som gjort en utredning av Belarus som blivande VM-arrangör har lyft hälsoaspekten. Man ställer sig skeptiska till coronarapporteringen i Belarus.

Vad gäller Lettlands ovilja att vara med att arrangera förklarade Lukasjenko för Fasel att Belarus är berett att ta över hela turneringen om Lettland drar sig ur.

Inom några veckor väntas Internationella ishockeyförbundet (IIHF) ta beslut om Belarus ska fråntas värdskapet för VM-turneringen.

– Vi förväntar oss ett besked i närtid. VM är ju bara fyra månader bort, så tiden är knapp, säger Larsson.

Beslutat att tilldela Belarus och Lettland ishockey-VM togs vid den internationella kongressen 2017. Samtliga medlemsnationer, även de utanför a-gruppen, deltog i omröstningen. Och ansökan från Belarus/Lettland vann med knappast möjliga marginal före en finsk ansökan som omfattade städerna Helsingfors och Tammerfors.

Läs mer: Lukasjenko pressade IIHF i kritiserat möte

Ämnen i artikeln

Ishockey
Belarus

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt