Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-04 08:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/en-dod-kropp-ar-val-det-sista-man-vill-hitta-i-vattnet/

Sport

”En död kropp är väl det sista man vill hitta i vattnet”

Linnea Stensils upptäckte en död kropp i vattnet när hon tränade utanför kanotklubben i Waxholm.
Linnea Stensils upptäckte en död kropp i vattnet när hon tränade utanför kanotklubben i Waxholm. Foto: Johanna Lundberg/Bildbyrån

Hon paddlade med en kamrat utanför Vaxholm när hon gjorde en otrevlig upptäckt.

– En död kropp är väl det sista man vill hitta i vattnet, säger OS-kanotisten Linnea Stensils.

Hon har sett en haj, en alligator och fiskar simma i närheten av kanoten.

Men det som gjorde Linnea Stensils mest rädd var när hon upptäckte en person som låg och flöt inte långt ifrån kanotklubben i Vaxholm där hon tränade tillsammans med en kamrat.

– Jag trodde först att det var en boj eller en tunna men det var en död människa som låg i vattnet, berättar Stensils.

De larmade polisen som var på plats när kanotisterna kom i land.

– Jag vet att det hänt andra och en död kropp är väl det sista man vill hitta i vattnet. Jag paddlade inte så nära och vet inte vad som kan ha hänt.

I andra världsdelar har det handlat om farliga djur. 

– När jag såg alligatorn hade man berättat att det fanns många av dem och man skulle försöka att inte tänka på det. Hajen tyckte jag var ännu mer obehagligt, det var i Australien och det var bara att fortsätta paddla, jag stannade inte.

Det har gått några år sedan Stensils skrämdes av liket utanför Vaxholm.

– Det är klart att det var jobbigt, det var inte alls roligt.

Linnea Stensils fick tidigt klartecken för OS. Nu har hon fått fokusera om.
Linnea Stensils fick tidigt klartecken för OS. Nu har hon fått fokusera om. Foto: Johanna Lundberg/Bildbyrån

Hon fortsätter att träna i samma vatten och under sommaren är hon i kanoten vid niotiden på morgonen men när hon ligger i hårdträning är hon i regel ute en timme tidigare.

Inför OS i Tokyo tillhörde Linnea en grupp idrottare som fick klartecken redan i november 2019.

– Då går man in i OS-bubblan och det är bara OS man tänker på.

Målet var att vara i toppform i början av augusti 2020 när kanot stod på OS-programmet

Bubblan sprack när OS sköts fram till 2021.

– Vad känner man? Hopplöshet och tomhet, det var givetvis tråkigt när det blev inställt men det blir väl förhoppningsvis nästa år i stället, då får man ladda om. Men man fattar ju att det inte går att genomföra ett OS under en pandemi. Det var nästan jobbigast när man inte visste om det skulle bli ett OS eller inte, jag fortsatte att träna hårt för att det kanske skulle bli, när beskedet kom var det på något vis en lättnad för då tvingades man fokusera om.

Man var lite nervös att fiskarna skulle hoppa in i kanoten.

Linnea Stensils var i Tokyo i fjol för att testa OS-banan och det kommer hon ha nytta av 2021 för Sveriges olympiska kommitté har meddelat att hon får behålla sin OS-biljett.

– Det kommer att vara rätt skvalpigt men det var bättre än vad jag förväntat mig. Det blir kanske inte som vi är vana vid men det är häftigt att vi tävlar nära centrum och OS-byn.

Fiskarna i vattnet riskerar att störa de aktiva genom att hoppa upp i kanoterna.

– De hoppade framför oss hela tiden. Då var man lite nervös att de skulle hoppa in i kanoten men när man väl tävlade så tänkte man inte på det, eller så var det inte några fiskar just då.

Det var storasystrarna som fick Linnea Stensils att börja paddla, hon fastnade direkt.
Det var storasystrarna som fick Linnea Stensils att börja paddla, hon fastnade direkt. Foto: Johanna Lundberg/Bildbyrån

Storasystrarna Elin och Julia var först ut i kanotskolan och inspirerade Linnea att börja paddla.

– Jag började med små kanoter men när jag tävlade första gången var det i en riktig kanot och det var så roligt att jag blev fast.

Jämfört med sina kamrater var Linnea Stensils förhållandevis storvuxen när hon började tävla.

– Jag vann typ allt när jag var liten. Sedan kom det en ny tjej som heter Moa Wikberg, vi vann vartannat lopp med hundradelar emellan. Vi tränar fortfarande tillsammans ibland.

Hon har testat fotboll, innebandy, längdskidor, simning och tävlat i friidrott.

– Jag gick Stockholms idrottsgymnasium för att kunna satsa fullt ut.

Hon gjorde sitt första OS som 22-åring i Rio 2016 och tog sig till final där hon slutade sjua.

Året efter vann Stensils världscupen.

– Då kände jag att jag mer frekvent kunde mäta mig med de allra bästa.

”Det hade varit lättare att livnära sig på sporten om uppmärksamheten varit större. Men det är inte därför jag håller på.”
”Det hade varit lättare att livnära sig på sporten om uppmärksamheten varit större. Men det är inte därför jag håller på.” Foto: Johanna Lundberg/Bildbyrån

Första mästerskapsmedaljen paddlade hon hem på VM 2018 då hon tog brons på K1 200 meter.

Coronapandemin har pausat drömmen om en OS-medalj.

– Det här året var ju min chans att få sponsorer inför OS. Många företag vill inte satsa så mycket nu. Men jag har några jag samarbetar med och de har varit väldigt bra och inte klagat på att man inte syns. Ekonomin är alltid en sak man oroar sig över, det är tufft, vanligtvis har vi tävlingar och då får vi exponering, det är resultaten man lever på.

Inför OS får mindre sporter, som kanot, alltid lite mer uppmärksamhet. 

– Men kanot får inte så mycket uppmärksamhet medialt i vanliga fall och det är ju tråkigt men det är inte heller därför jag håller på. Det hade varit lättare att livnära sig på sporten om uppmärksamheten varit större.

Det är i Vaxholm hon har sin bas på och hur många gånger hon rundat den lilla ön Pannkakan har hon ingen aning om.

– Men det är väldigt många. Det är lite kul för det var här jag alltid paddlade på somrarna och jobbade på kanotskolor och läger. Det är skönt att vara hemma och få lägga en bra grund och köra några varv runt Pannkakan.

Det är stor skillnad om man vaknar och ser att det är spegelblankt och solsken än om det regnar och blåser.

Under sommaren har Linnea dessutom tränat en hel del i vattnen utanför familjens sommarställe på Bergholmen i Stockholms skärgård.

– Jag har alltid kunnat paddla där och nu har vi fixat ett utegym, nu kan jag göra allt jag vill och då är det väldigt skönt att vara där.

Hon gillar svenska vatten.

– I Sverige är vattnen väldigt bra på sommaren. Jag har varit mycket i Australien men det är mest för sällskapet och värmen, där är det ganska strömt. Florida är också väldigt bra men det är en kanal som vi kör fram och tillbaka, i skärgården finns det mycket mer vatten att paddla på.

Linnea Stensils passar på att njuta när hon tränar.
Linnea Stensils passar på att njuta när hon tränar. Foto: Johanna Lundberg/Bildbyrån

Sommaren har bjudit på både lugna vatten och en hel del blåst.

– Det är stor skillnad om man vaknar och ser att det är spegelblankt och solsken än om det regnar och blåser. Men det kan ju blåsa på tävlingar så man vill träna under sådana förhållanden också men tekniken är inte lika lätt att träna på i vågor och blåst.

Linnea får frågan hur hon laddar inför en tävling.

– Ja, det har jag nästan glömt bort. Jag behöver vila för att komma i rätt stämning och fokusera på själva loppet, inte tänka på placering utan mer på min uppgift.

Att paddla är inte bara att träna och tävla, hon hinner med att njuta också.

– Det kan jag absolut göra, när jag är i skärgården kanske jag paddlar till Lådna för att hälsa på en kompis, då hinner jag njuta. 

Läs fler delar i serien ”I stället för OS”:

Louise Hansson: ”I vattnet släpper de negativa tankarna”

Bengtsson gratulant i stället för medaljör 

Alex Bjurberg Kessidis: ”När jag vunnit EM, VM och OS – då kan jag dö”

Seglaren Anton Dahlberg efter OS-tomheten: ”Vi ska ha hundra ord för vågor” 

Perseus Karlström går ensam längs Eskilstunas gator

Handbollsproffset Carin Strömberg: ”Jag gillar inte orden duktig flicka” 

Ämnen i artikeln

Kanot

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt