Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-24 04:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/expert-med-mikrodoser-kan-man-ducka-for-dopningstester/

Sport

Expert: Med mikrodoser kan man ducka för dopningstester

Utrustning för blodtransfusioner, beslagtaget av antidopningskontrollanter i ett hus som hyrdes av österrikiska skidåkare under OS i Salt Lake City 2002. Foto: AP/Salt Lake Organizing Committee

Bloddopning genom mikrodoser förblir ett effektivt sätt att dopa sig på. 

– Det är ingen tvekan om att det går att ducka för dopningstesterna om man vet hur man ska göra, säger professor Christer Malm, vars nya metod för att stoppa fusket snart kan vara redo att tas i bruk.

Rätta artikel

När tysk polis och tullpersonal på onsdagen stormade in på idrottsläkaren Mark Schmidts mottagning i den tyska staden Erfurt fann man en stor mängd blodpåsar och en centrifug – inte det man man förväntar sig att finna hos den vanlige läkaren, men ägnar man sig åt bloddopning är det standardutrustning.

Misstankarna mot den 40-årige tysken har funnits i tio års tid och nu hade poliserna i det som kallas Operation Aderlass (Åderlåtning) fått uppgifter om att Schmidt var på väg till skid-VM i Seefeld för att hjälpa klienter. Det var därför man med hjälp av kollegor i Österrike grep honom och ytterligare åtta personer, däribland fem VM-åkare från Österrike, Estland och Kazakstan.

VM-skandalen visar att dopningen härjar vidare inom skidsporten och att bloddopning förblir ett populärt sätt att fuska på.

– Om man gör det med små doser är det fortfarande mycket svårt att upptäcka och det vet alla de som fuskar, säger Bo Berglund, medicinskt ansvarig vid Sveriges olympiska kommitté.

I många idrotter är det bra med hög syreupptagningsförmåga. Den kan ökas genom en ökad produktion av röda blodkroppar. Under 90-talet började idrottare använda epo, en medicin mot blodbrist, med detta syfte och det dröjde i princip tills skandalen med Johann Mühlegg vid vinter-OS i Salt Lake City 2002 innan dopningsjägarna hittade ett effektivt sätt att spåra epo på.

Systemet med så kallade blodpass, där bland annat idrottarens nivåer av röda blodkroppar undersöks och registreras kontinuerligt, blev ett sätt att avslöja onormala blodvärden, men det är inte vattentätt.

Journalister utanför den tyske idrottsläkaren Mark Schmidts mottagning i tyska Erfurt efter att polisen i onsdags morse gjorde sitt tillslag där. Foto: Jens Meyer

Bloddopning innebär att en idrottare låter tappa sig på blod. De röda blodkropparna separeras och fryses in och återinförs i kroppen vid ett senare tillfälle. Ju större mängd blod man tillför desto mer fler ökar syreupptagningen och orken, men med större mängder ökar också risken för avvikelser i blodpasset. Därför använder de som dopar sig mindre doser.

– Mikrodoserna faller ofta inom normalvariationerna, säger Berglund och förklarar att det inte är mängden röda blodkroppar som är avgörande utan hur stora variationerna är.

Effekterna av bloddopning har bland annat påvisats av professor Christer Malm vid Umeå universitet. Han lät i ett experiment tappa tio på elitmotionärer på blod, som fyra månader senare plockades fram ur frysen och återfördes till försökspersonerna. Deras prestationsförmåga ökade med i genomsnitt 17 procent.

Malm håller med Berglund om att fuskarna lätt kan undgå att åka fast och är säker på att mörkertalet av dopade är mycket stort.

– De som håller på med det här har naturligtvis testar fram vilka doser de kan ta utan att bli upptäckta och jag har svårt att tro att det bara skulle gälla sporter som friidrott, skidor och cykel. Du behöver bra kondition om du ska spela fotboll också, säger Malm.

I samarbete med dopningslaboratorierna i Huddinge och Oslo har han och hans forskarlag under en längre tid utvecklat ett test som ska kunna avgöra om en idrottare har fryst blod i kroppen. Enkelt uttryckt tar testet ett ”fingeravtryck” av de röda blodkropparna, som visar på eventuella förändringar i proteinerna och avslöjar om blodet befunnit sig i frysboxen.

– Det har varit en lång och komplicerad resa med stora tekniska utmaningar, men nu är vi klara med en betaversion, säger Malm och förklarar att man med hjälp av dopningslaboratorierna kommer att genomföra ytterligare tester så att metoden kan anpassas till Wadas reglemente.

– Jag vågar inte säga när det här skulle kunna tas i bruk, men jag vet att Wada är angelägna om att det ska bli klart. De vet att det finns en lucka som måste täppas till, säger Malm.

Det vet sådana som läkaren Mark Schmidt också och han har vetat det länge. Polisen misstänker att verksamheten pågått i tio år. Redan 2009 pekades han ut av den österriske Tour de Francetrean Bernhard Kohl, som senare stängdes av för dopning.

– Mark Schmidt var den som hjälpte mig. Han hade hand om hela dopingproceduren. Vi jobbade med mikrodosering och han visste exakt hur mycket man skulle ta för att det inte skulle synas på testerna, sade Kohl i en intervju med tidningen Kurier.

Schmidt, som i en annan intervju från 2014, berättade att han har 50–60 idrottare som klienter, har alltid förnekat anklagelserna och även friats i en rättegång. Nu har han sannolikt ett nytt rättsligt efterspel att vänta.

På torsdagen erkände tre av åkarna, Dominik Baldauf och Max Hauke från Österrike, och Aleksej Poltoranin från Kazakstan, att de bloddopat sig, enligt Kurier.

Läs mer: Dopningsrazzia under skid-VM: En åkare togs med nål i armen