Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-13 12:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/fattiga-storklubbar-och-valmaende-uppstickare-bandykartan-ritas-om/

Sport

Fattiga storklubbar och välmående uppstickare – bandykartan ritas om

Frillesås hemmaarena Sjöaremossen i närheten av Väröbacka utanför Varberg under en match i januari 2019. Foto: Adam Ihse/TT

En rad av klassiska bandyklubbar i toppen skakas av ekonomiska problem. 

AIK, Hammarby, Bollnäs, Vänersborg och Västerås har ingen elitlicens för nästa säsong.

Samtidigt finns det ett par nya föreningar i elitserien som lyckas nå framgång med mindre ekonomiska medel än storklubbarna.

Håller bandykartan på att ritas om?

Elitseriestarten i bandy närmar sig och den här säsongen fick samtliga klubbar beviljad elitlicens.

Frågan är hur det blir till 2020–21.

Fem klubbar fortsätter att granskas av Svenska bandyförbundets licensnämnd och är inte godkända och kan därmed tvångsnedflyttas.

Bollnäs Gif och Västerås SK har redovisat ett negativt eget kapital.

IFK Vänersborg har genomfört ett offentligt ackord och Hammarby IF försatt sitt dotterbolag i konkurs vilket gör att nämnden beslutat om fortsatt granskning.

AIK Bandyförening kommer att fortsätta granskas så att tid ges för bedömning av underlag och kompletterande information kan erhållas, skriver licensnämnden i ett pressmeddelande.

AIK utreds också av Skatteverket, vilket SVT var först att berätta.

DN har talat om den ekonomiska krisen i svensk bandy med ligachefen och med några av de skuldsatta klubbarna i elitserien. Men också med ett par uppstickare som lyckats.

Ligachefen Per Selin är bekymrad över den ekonomiska utvecklingen.

– Rubrikerna om ekonomin inom elitbandyn har inte varit så positiva sista halvåret. Men ser man till helheten mår svensk bandy bättre i dag än vad den gjorde i går. Utvecklingen är positiv på ungdomssidan, säger han.

Per Selin säger att det nya elitlicenssystem som sjösätts nästa säsong kommer att öka kraven på föreningarna.

– Det kommer att ställas tuffare krav på klubbarna där man följer regelverket tydligare. Därmed inte sagt att vi inte ställt tuffa krav tidigare. Men det ska bli bättre definitioner vad som ska göras, säger Per Selin.

Per Selin fortsätter:

– I grunden handlar det om att klubbarna ska ha eget positivt kapital och bedriva en rimlig form av ungdomsverksamhet. Dessutom en fungerande organisation med hög administrativ kompetens, säger han.

Per Selin, ligachef för elitserien i bandy. Foto: Tobias Sterner/Bildbyrån

Men det finns också klubbar som har god ekonomi.

I det lilla småländska samhället Åby står en ny inomhusarena färdig, en bandyhall som med ideellt arbete byggts i rekordfart för 43 miljoner kronor efter Åby/Tjuredas sensationella avancemang till högsta serien i vintras.

Växjö kommun har ställt upp med ett lån på 38,7 miljoner kronor. 4,3 miljoner har föreningen lagt dit själva med egna medel.

– Det har gått bra ekonomiskt under en lång tid, men nu blir det en annan verklighet. Vi vet vad det kommer att kosta att driva hallen. Intäktssidan är inte lika lätt att förutse. Vad händer om vi åker ur och spelar i allsvenskan igen? frågar sig ordföranden Johan Sigvardsson.

Förra säsongen omsatte klubben 3,5 miljoner kronor. Nu ökar den till nio miljoner.

– Det är en jätteskillnad för vår förening. Sedan är vi ändå små om man jämför med andra klubbar. Vi har en spelarbudget på två miljoner, säger Johan Sigvardsson.

Intresset för bandy är stort i lilla Åby med 500 invånare. Och klubben har 1.200 medlemmar.

– Det är många som älskar bandy och har sett fram mot den här säsongen, säger Sigvardsson.

Frillesås och Åby/Tjureda är två lag som till skillnad från flera av de större klubbarna har god ekonomi. Foto: Kriater Andersson/Bildbyrån

Till hemmapremiären den 6 november tror man att det blir fullsatt när den första matchen spelas i den nya hallen.

– Vi har budgeterat med 800 åskådare per match i genomsnitt. Vi tror på fullsatt i premiären mot Frillesås och i annandagsderbyt mot Vetlanda, säger Sigvardsson.

Han fortsätter:

– Det är ändå ett frågetecken med publiken. Det kan vara kul i början, men går det dåligt kan vi vara tillbaka på de publiksiffror vi hade i fjol när vi spelade i allsvenskan.

Vad kan du berätta om lagbygget?

– Det ser bra ut, mycket hemvävt som får fortsatt förtroende. Vi har en stor andel egna produkter och de flesta har signerat längre avtal vilket gör att vi känner trygghet, både nu och framåt.

– Vi hoppas att våra U21-landslagsspelare ska ta ytterligare ett kliv, då kan vi nog störa en del. Att vi ska skaka topplagen är ingen lätt uppgift, säger Johan Sigvardsson.

Vad har ni för målsättning?

– Nu när vi har nått elitserien handlar det om att klara kontraktet. Det är annan situation i år då AIK som också gick upp har skapat sig väldigt fina resurser och värvat på ett sätt som gör att de inte är någon kandidat att åka ur som nykomlingskollegor annars brukar vara, säger Sigvardsson.

Förra årets nykomling Frillesås BK klarade sig kvar i högsta serien och redovisade i senaste bokslutet en vinst på 940.000 kronor.

Vad har ni gjort för att skapa förutsättningar för att bedriva elitbandy?

– Ideellt arbete och sunt förnuft i utgifter. Vår grundare Erland Johansson har jobbat med det här i 60 år. Vi gör en massa jobb runt om i samhället och i närområdet. Vi klipper träd, rensar buskar och säljer julgranar med mera, säger Fredrik Brorsson, vice ordförande och marknadsansvarig i klubben och tillägger:

– Vi lever under devisen ”en krona ut – en krona in”.

Förra säsongen var omsättningen i Frillesås BK 4,8 miljoner, en fördubbling jämfört med året i allsvenskan året innan.

Den stora skillnaden jämfört med andra klubbar är att Frillesås inte har någon anställd personal.

– Det är bara spelarna som har en viss ersättning. Skulle man lägga på 2–3 personer på ett kansli är rörelsen borta. Våra funktionärer och engagerade medlemmar får betalt i upplevelser, säger Brorsson.

I januari mötte Frillesås Hammarby på Sjöaremossen. 1.790 personer såg matchen på plats. Nytt publikrekord för Frillesås. Foto: Adam Ihse/TT

Han fortsätter:

Den här säsongen kommer Frillesås inte göra samma ekonomiska resultat.

– Förra året hade vi utgifter som var på allsvensk nivå på lön och ersättningar, men intäkter som i elitserien. Det slog igenom hårt på ett positivt sätt. Nu får vi räkna upp kostnaderna efter omförhandling av spelarkontrakt, säger Fredrik Brorsson.

Det bor cirka 3.000 personer i Frillesås. Idylliska bandybanan Sjöaremossen ligger i skogen mellan Varberg och Kungsbacka i Halland.

– Vi budgeterade för 400 personer per match förra säsongen, det kom 790. Vi har inte budgeterat för mer i år. Det räcker med ett par regnmatcher så tappar man åskådare, säger Fredrik Brorsson som ser fram mot den kommande säsongen.

– Vi är lycklig lottade som får börja med två bortamatcher. Förhoppningsvis kan vi spela vår premiär hemma mot Hammarby den 9 november, säger Brorsson.

Svenska mästarna Villa Lidköping BK är en betydligt större förening med högre omsättning.

Förra säsongen blev inte bara en sportslig framgång för västgötarna med seger i World Cup, seriesegrare i elitserien och klubbens första SM-guld.

Ekonomiskt gjorde Lidköpingsklubben en vinst på 473.000 kronor enligt årsrapporten. Nettoomsättningen låg runt 31 miljoner kronor.

Publiksnittet med 3.500 personer per match var högst i Sverige.

Överskottet innebär att klubbens eget kapital stärks och hamnar strax över två miljoner kronor.

Det är siffror som gör många klubbar avundsjuka.

Regerande mästarklubben Villa Lidköping är de senaste säsongernas gigant inom svensk bandy, såväl ekonomiskt som publikmässigt. Foto: Jerry Karlgren/Bildbyrån

I början av 2019 avslöjade DN att likviditeten i Hammarby bandy var så ansträngd att klubben hade problem att betala ut spelarnas löner.

Sportsligt gick Hammarby skapligt. Laget slog ut Sandviken i kvartsfinal men förlorade semifinalen med 0–3 i matcher mot Västerås SK.

Inför den här säsongen har flera spelare lämnat klubben och de som valde att stanna har fått mindre i lönekuverten.

Hammarbys landslagsmittfältare Adam Gilljam:

 – Lönebudgeten är ju sänkt. Så blir det om man ska tajta till ekonomin. Det är väl det enklaste sättet att spara pengar på, säger han.

Gilljam ser ändå positivt på framtiden.

– Det är ingen som tycker det är roligt att det går tungt för klubben. Nu har man gjort ett omtag och jag hoppas att man fått ordning på organisationen, säger han.

Sandvikens AIK med nio SM-guld och mängder av finaler stod på ruinens brant och tvingades till väldigt stora förändringar förra säsongen.

I december 2018 sades samtliga spelares kontrakt upp.

Efter ett ekonomiskt stålbad där man gjorde upp med fodringsägarna och med hjälp av kommunen och sponsorerna kunde klubben räddas.

Adam Gilljams Hammarby och Sandviken är två klubbar som kämpat med ansträngd ekonomi under flera års tid. Foto: Kenta Jönsson/Bildbyrån

Per Kreij är ny ordförande i Sandvikens AIK sedan juni och berättar att spelarbudgeten har halverats inför den här säsongen. 

Dessutom sitter ingen av spelarna på långa kontrakt, samtliga är ettåriga.

Sandviken har visserligen sin elitlicens godkänd även för nästa säsong. Men storklubben har fortfarande en stor utmaning framför sig.

– Mitt fokus det här året är inte på det sportsliga utan bara ekonomi. Det vi pratar om på styrelsemötena är ekonomi, punkt. 

– Jag kommer inte att ligga sömnlös och tänka på hur det ska gå mot Åby/Tjureda eller Edsbyn, däremot hur vi ska få det att hänga ihop hela året. Det är en utmaning för oss säger Per Kreij.