Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-16 09:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/fotboll/johan-esk-att-alltid-ta-efter-herrfotbollen-ar-fel-vag-att-ga/

Fotboll

Johan Esk: Att alltid ta efter herrfotbollen är fel väg att gå

Norska Lisa-Marie Utland ropar efter en straff mot Sydkorea. Foto: Alessandra Tarantino/AP

Om damfotbollen ska närma sig herrfotbollen får damerna inte ta efter herrarna för mycket.

Fuskande stjärnor är en farlig väg att gå.

Inte alla kvinnor, men… 

Ingenstans i historien, ingenstans i mänskligheten har kvinnorna tagit sig in och upp i områden som tidigare bara tillhört män – utan att också ta efter männens sämsta sidor.

I uppladdningen inför Sveriges första test i VM – torsdagens match mot USA – har det pratats om fusk.

Hedvig Lindahl tycker att det är bra att hennes målvaktskollegor som fuskar vid straffsparkar avslöjas av VAR.

Och visst, den debatten är väl bra, men det är att prata om problem med myggor när elefanter hotar att stövla in i butiken. 

Att se fotbolls-VM med damlandslag är fortfarande på många sätt en befrielse efter den avsmak jag ofta har i slutet av en match med världens bästa herrspelare.

Här slipper tv-tittare se att var och varannan avblåsning följs av att gestikulerande jättebebisar med mångmiljonlöner bildar klunga nära domaren.

Här slipper åskådare se spelare som får en tackling och rullar sju, åtta varv i gräset, verkar behöva livsuppehållande vård för att någon minut senare spela vidare som om inget har hänt.

Här slipper vi se att spelarna filmar och fuskar genom att lura fram misstag av domaren.

Här slipper vi se matcher som de sista fem minuterna består av cynism i full frihet när det spelförstörande agerandet dominerar.

Här slipper vi se en stunds fribrottning vid varje hörna, varje frispark. 

Eller?

Jag har under VM sett mer gester mot domarna än tidigare och det jag såg i början och slutet av Norge-Sydkorea var inte roligt att se.

Det hade knappt gått tre minuter när en norsk hörna kom in i straffområdet. Cho So-hyun hade armarna runt Maria Thorisdottir. Redan där var det en form av fribrottning som mest manliga spelare brukar hålla på med.

Livtaget var dock inte alls så allvarligt att norskan hade behövt kasta sig omkull med flaxande armar. Hela hennes aktion var en överdrift. Ett försök att förstärka situationen, finta kanadensiska domaren Marie-Soleil Beaudoin och få henne att göra fel.

Finten gick hem. Domaren blåste straff. De norska lagkamraterna jublade.

Gränsen mellan filmning och förstärkning kan vara hårfin men avsikten att lura domaren är ofta solklar. Det var den här straffsituationen som gav 1–0 till Norge.

I slutet av matchen var det en ny scen som påminde om den manliga fotbollsvärlden. 

Norska spelarna visade att de utan att fuska kunde maska och förstöra spelidén på ett bra sätt genom att få tiden att gå på olika cyniska sätt nere vid hörnflaggan.

Jag påstår inte att just det norska laget fuskar mer än andra i VM. Jag tror mer att det berodde på att det var en match i sista omgången. Allvaret hade ökat.

Att damspelarna inte ska hålla på med en massa larv som manliga stjärnorna sysslar med har inget att göra med att kvinnor skulle vara ärligare. Det är så enkelt som att damfotbollen har en usp där. Unique selling point. En egenskap som måste vårdas.

Handbollen har haft samma stil. Smällar tas och ges och spelet går vidare men även där har de senaste mästerskapen förpestats av en del fusk. Viruset sprider sig överallt i idrottsvärlden.

Damfotbollens företrädare har historiskt nästan alltid velat att damernas fotboll ska bli en kopia av herrarnas. Under VM har Chelseas tränare Emma Hayes argumenterat för att dammålen borde bli mindre. Hon tog upp att kvinnliga häcklöpare springer över lägre häckar.

Hon möttes av en blandning av trötta suckar och sura kommentarer. Svenska lagkaptenen Caroline Seger sade:

– Att hålla på med små mål, små planer och mindre bollar gör att vi bara går tillbaka i alla dessa frågor som man fått svara på historiskt sett.

Att damspelare har mindre bollar i handboll och basket ses som en självklarhet. Att andas tanken att damspelare borde spela med en storlek mindre fotbollar anses vara ett utslag av gubbslem.

Att såna här frågor är så laddade inom fotbollen beror på att damfotbollen alltid har varit mer politiserad än exempelvis damernas handboll och basket. 

Jag är inte säker på att mindre mål och bollar är rätt väg att gå. Men spelare, ledare och förbundsfolk som jobbar med och för damfotbollen måste inse att det bästa inte alltid är att göra som herrarna. Det viktigaste är att göra spelet så bra och sevärt som möjligt.

En enkel sak är att bestämma sig. Här fuskar vi inte, här filmar vi inte. 

Under tiden måste skoföretagen se till att det blir lättare att köpa fotbollsskor som är bättre uppbyggda för flickor och kvinnor. 

Läs mer: Från hånad till hyllad – nu möter Lindahl USA igen 

Matchguide Sverige–USA: Allt inför torsdagens gruppfinal i VM