Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-18 16:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/fotboll/johan-esk-det-enda-som-fungerade-var-larmsystemet-det-gor-det-sallan/

Fotboll

Johan Esk: Det enda som fungerade var larmsystemet – det gör det sällan

Mutbrottsåtalade Dickson Etuhu under rättegångsdagen. På torsdagen kom den friande domen.
Mutbrottsåtalade Dickson Etuhu under rättegångsdagen. På torsdagen kom den friande domen. Foto: Dennis Ylikangas/Bildbyrån

Det enda positiva med historien om misstänkt matchfixning inför IFK Göteborg-AIK var att larmsystemet fungerade.

Det gör det alldeles för sällan.

Johan Esk
Rätta artikel

Klubbar, förbund och polis agerade snabbt. Matchen sköts upp och presskonferens hölls. Klubbledare och förbundsfolk sände ut tydliga signaler. Ingen skulle ge sig på att försöka fixa matcher här.

Under några dagar i maj 2017 var hotet mot svensk fotboll ett stort samtalsämne.

Mer än ett och ett halvt år senare är det lätt att konstatera att de där första reaktionerna – trots att det spreds uppgifter fort och fel – var det bästa i den där historien.

Därefter har utredningen tagit alldeles för lång tid och har en hel del brister. Inte minst att förhöret med en av de två misstänkta var anmärkningsvärt kort.

Och det där stora, bullriga larmsystemet som hördes i hela landet, det visade sig vara en engångsföreteelse.

Redan samma höst misstänktes en före detta division 1-spelare för att ha försökt muta en spelare i Halmstad inför den allsvenska bortamatchen mot Malmö.

Det blev ingen stor presskonferens med förbundsledare då. Ingen politiker pratade om att ”det här ska rökas ut”. Det blev än mindre en rättegång. Den misstänkte ex-spelaren anhölls, släpptes och stack från landet. Fallet lades ned.

Min DN-kollega Jens Littorin har tillsammans med SVT:s Magnus Svenungsson skrivit boken ”Matchfixarna. Hotet mot nationalsporten”. Där konstaterar de att det fanns 54 misstänkta fall av matchfixning inom fotboll och basket mellan 2012 och 2017.

Det var isbergets topp de skrev om. Talet 54 var matcherna som polisanmälts. Hur många som funnits under ytan vill man inte tänka på.

Och det är det som fortfarande är det stora framtidshotet mot matchfixning. Att den här kriminaliteten går ner i seriesystemet, ner i åldrarna. Där är skyddsnäten sämre för den som vill larma, där hör få när larmet går.

Som lagen varit skriven har det skapat problem i det aktuella fallet mot den förre AIK-spelaren Dickson Etuhu och en annan före detta fotbollsspelare. Om det inte gått att bevisa att det förekommit hot eller muta har det varit svårt att få till en fällande dom. Därför var tingsrättens friande beslut inte alls överraskande. I det här fallet stod dessutom ord mot ord och förutsättningarna var 2–1 kring vad som sagts.

Efter den 1 januari kommer en ny lag som ska stoppa matchfixning. Då behöver det inte gå så långt som till hot och konkreta mutförsök för att döma någon.

För att den nya lagen ska ha någon verkan krävs ändå även i fortsättningen att larmsystemet fungerar.

Läs mer: Advokaten: ”Etuhu är väldigt glad och lättad”