Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Fotboll

Nu rustar hela Åland för kampen om en plats i Champions League

Spelarna i IFK Mariehamn tränar på Wiklöf Holding Arena. I sommar ska de kvala till Champions League.
Spelarna i IFK Mariehamn tränar på Wiklöf Holding Arena. I sommar ska de kvala till Champions League.

Ligaguldet 2016 var en prestation som gav ett eko som hördes långt utanför Åland.

I sommar har IFK Mariehamn möjlighet att ännu en gång utmana semesteröns geografiska gränser.

DN har besökt den lilla klubben som är Finlands representant i årets Champions League.

– Kul att bli skickad till Sibirien på en torsdag, säger Bobbie Friberg da Cruz till oss samtidigt som han springer in på Wiklöf Holding Arenas naturgräs för dagens träningspass.

Vi må ha passerat ett stort antal liter Östersjövatten och en landsgräns på köpet under förmiddagen, men Sibirien är fortfarande en bra bit bort.

Ett vinterinspirerat och kylslaget vårväder tyder dock på annat när DN anländer till Åland och Mariehamn. Långt ifrån både fastland och de stora arenornas glamour ska det spelas Champions League-fotboll i sommar. I en blott 11.000 invånare stor ort, sedan öns stolthet IFK Mariehamn sensationellt vann den finska ligatiteln förra säsongen.

Även om Finland som land är en plats där ishockeyn är ett solklart förstaval för invånarna, så är det annorlunda på Åland.

– Fotbollen är nummer ett, två och tre. Sen kommer de andra sporterna, säger IFK Mariehamns klubbdirektör Peter Mattsson, när han tar emot oss under tak bakom kulisserna av den 1.637 åskådarplatser stora läktaren.

IFK fyller 100 år 2019, och Peter Mattsson har varit i klubben i över hälften av dess existens. Efter att ha börjat spela som knatte som sjuåring har han hunnit vara där i 50 år. Under senare år som klubbdirektör.

– Jag jobbade i nio år själv på heltid på kansliet. Men sista två-tre åren har vi haft tre anställda inklusive mig. Man kan ju säga att det är synd att det bara är 24 timmar på ett dygn, säger Mattsson med ett skratt.

Foto: IFK Mariehamns klubbdirektör Peter Mattsson. Foto: Nicklas Thegerström

Klubbdirektören har varit med på en magisk resa genom det finska seriesystemet. Efter 20 år i division 2 ordnades uppflyttning till division 1 2004. Året därpå var laget klart för högstaligan.

– Det var inte många människor som trodde att vi skulle lyckas hålla oss kvar. Men nu har vi varit här i 13 år.

Trots cupguld 2015 följt av ligaguld 2016 så ligger fortfarande målsättningen på att vara ett stabilt ligalag. Framgångar som fjolårets guld är bonusar.

Helt enkelt av det skälet att klubben inte är större än vad den är.

Med en total budget för hela verksamheten på cirka 1,3 miljoner euro, inte ens hälften av vad till exempel superettanlaget Gefle omsätter, så finns i dag inte medlen för att vara större än vad man är. Lägg därtill att en väldigt stor del av den budgeten består av sponsorpengar.

Publikrekordet på över 4.000 åskådare i guldmatchen mot Ilves förra året möjliggjordes av en lösning med extrainsatt läktare.

Planer på att inte bara temporärt fräscha upp arenan finns. Samtidigt begränsas klubben inte bara av ekonomin utan även av ön och orten i sig.

Eller ja, Peter Mattsson ser inte ögränserna som en gräns för klubben.

– Jag känner inte att vi är fast i ett rum. Om någon skjuter in pengar och bygger en större arena så går det. Möjligheten finns alltid.

Finns det någon fördel med att bedriva elitfotbollsverksamhet på en ö med färre än 30.000 invånare?

– Det tror jag absolut. Det är en lugn och trygg omgivning. Om det till exempel går dåligt hade det inte varit kul att ha den position jag har i en storstadsklubb. Jag hade nog inte orkat göra det jag gör då eftersom jag gör det med hjärtat. Här kan vi alla arbeta i lugn och ro.

IFK Mariehamn har trots allt rett ut europeiskt cupspel två gånger tidigare.

Två Europa League-kvalmatcher, mot azerbajdzjanska Baku 2013 och norska Odd 2016 har redan arrangerats på arenan.

Likheter finns så klart mellan de två Uefa-turneringarna. Men Champions League är en annan femma.

– Det är lite regler som skiljer. Vi har fått en 80 sidor lång manual från Uefa. Men i och med att vi har gjort det förut är jag överhuvudtaget inte orolig. Vi har en CL-projektgrupp där flera andra som inte är i det dagliga arbetet ingår. Vi kommer klara av det. Det här går att arrangera även med ett mindre perspektiv.

Likt Malmö FF går IFK Mariehamn in i den andra kvalomgången.

Det första kvalmötet kommer att spelas på lilla Wiklöf Holding Arena då klubben fått dispens trots att den inte uppfyller Uefas krav.

Till en eventuell tredje kvalomgång har laget dock bokat Telia 5G Arena i Helsingfors utifall att en ny dispens inte skulle ges från Uefa.

Hur förödande hade det varit för er att få spela på finska fastlandet i stället i en eventuell kvalmatch?

– Det är ju PR-mässigt helt åt skogen. Men huvudsaken är att nu få spela första omgången hemma.

Samtidigt på planen ekar skratten. Medan A-laget tränar i regnet på gräset så tränar en skolklass stafett på löparbanorna som omgärdar fotbollsplanen.

Skratten och tjoandet kommer dock från de klart äldre fotbollsspelarna – framför allt från målvakterna.

– Fotboll och livet i sig är menat att vara roligt. Det bästa jag vet är att få ett gott skratt och jag tror man presterar bättre när man också har kul, säger estländske målvakten Andreas Vaikla, ny för i år från Sverige och IFK Norrköping.

Han hade inte ens hört talas om Åland när Peter Mattsson tog kontakt med honom. Han förstod dessutom först i efterhand att förre lagkamraten Daniel Sjölund är en lokal fotbollshjälte på ön.

Han har dock acklimatiserat sig fort. Med fem ligamatcher i den nya miljön i bagaget så lyser det nu i ögonen på den unga målvakten. Han har hittat en trygghet – och det syns.

– Det är verkligen annorlunda här. Jag trivs fantastiskt bra.

Han är dessutom den enda i Mariehamnstruppen som faktiskt vet vad som väntar rent sportsligt när Champions League-karusellen rullar in i sommar.

Fyra insläppta mot Rosenborg på Lerkendal i Trondheim finns kvar i minnet.

– Vi måste spela kvalmatcherna som vilka andra matcher som helst. Det var det som var problemet i Norrköping förra året. Vi slutade spela vårt eget spel och kände en för stor press. Men vi måste förstå att vi inte har något att förlora.

Det är dock flera matcher kvar till sommarens äventyr. Tills dess är det ligaspel och en lugn åländsk vardag som gäller.

– Titta ut till höger. Där har du hela staden, säger Bobbie Friberg Da Cruz.

Det är lite regler som skiljer. Vi har fått en 80 sidor lång manual från Uefa.


Vi har nu förflyttat oss från fotbollsarenan till baksätet på den blåa Peugeot, även kallad ”blå faran” som den svenska försvararen fått låna av tränarens tvillingbror. Tillsammans med före detta Sundsvallsspelaren Robbin Sellin så är det menat att duon ska visa oss runt i sin vardag på ön.

Rundturen går väldigt fort.

Efter någon minuts diskuterande om vad i kaféväg som faktiskt är öppet vid 17-snåret på en vanlig torsdag så hittar vi en plats att slå oss ned på.

Foto: Bobbie Friberg da Cruz och Robbin Sellin. Foto: Nicklas Thegerström

Robbin Sellin kom i januari efter spel i allsvenskan och Sundsvall. I Medelpad var det ett 2016 där han gick in och ut ur startelvan. I Mariehamn är han den utpekade ersättaren till fjolårets succéman Diego Assis.

–  Jag kände att jag behövde komma någonstans och få uppleva något helt nytt. Jag ville ha en nytändning och samtidigt träffa nya människor och nya spelare.

Mittfältskreatören kommer ursprungligen från Norrtälje och har på så sätt fått närmare hem även om han flyttat utomlands.

Med sig till Åland har han även sambo och en ettårig dotter.

Vad tyckte de om att flytta till Åland?

– Det var ett gemensamt beslut, haha. Nej, men det blir jag som följer efter henne sedan om vi ska säga så. Men jag är helt inne på det. Flickan är bara ett år så hon är nog glad bara vi är med henne, på så sätt var det väldigt lätt. Men de kanske inte hade drömt om Åland, så var det ju.

Jag ljög. Det var guld, gröna skogar och palmer.


Hastigt och lustigt bor nu familjen Sellin dörrgranne med Bobbie Friberg da Cruz.

– Vi har ju en gemensam vän i Lars Krogh Gerson (Sundsvall, tidigare Norrköping) så vi hade ju pratat lite genom honom innan då jag frågat om det fanns andra barnfamiljer och så, säger Robbin.

– Och jag ljög. Det var guld, gröna skogar och palmer, säger Bobbie.

Under sin tid i Sverige var Bobbie Friberg da Cruz något av en profil. Både i Gais och i IFK Norrköping så tvekade inte den mångsidige försvararen från att säga både det ena och det andra och att synas även utanför planen.

Har lugnet på Åland lugnat ner Bobbie Friberg da Cruz också?

– Fan, man har ju tagit några steg tillbaka nu. Jag har ju blivit äldre och får ta och växa upp någon gång. Sedan är i och för sig Craig (Wright, pratglad skotsk målvakt) fem år äldre än mig och beter sig precis som en barnunge. Vi har några lirare som är riktigt bra i omklädningsrummet. Några yngre spelare bland annat som är så klockrena fast de inte själva vet om det, säger Bobbie och fortsätter:

– Vi har väldigt högt i tak här. Vi har försökt jobba med det i några år. Det ska vara högt i tak med mycket feedback till varandra.

En mentalitet som har växt i och med att varje bortamatch verkligen är just en bortamatch.

Att resa till det finska fastlandet innebär en hel del timmar till sjöss.

– Jag ser det bara som en fördel. Vi är 48 timmar i sträck med varandra. Visst, några kanske känner att de går varandra på nerverna. Samtidigt har vi så bra lagsammanhållning just för att vi är så jävla tajta.

Med ett nyligen påkritat kontrakt har Bobbie nu även blivit tajt med livet på ön när han är inne på sin fjärde säsong. Även för honom var valet att flytta solklart när möjligheten dök upp.

– Jag var ju inte så het efter mitt sista år på bänken i Norrköping och när kontraktet gick ut. Jag blev värvad över Facebook. ”Lundis” (Peter Lundberg, tränare) skrev till mig och frågade hur statusen var, jag sa att jag skulle tänka på det. Sedan tog det någon dag så hade jag tänkt klart.

När vi sitter i lugnet på Åland och pratar är det väldigt lätt att glömma att det faktiskt ska spelas Champions League-fotboll här i sommar. Även för spelarna, då klubbens motto om en träning och en match i taget etsat sig fast hos truppen.

– Så är det. Man blir grillad direkt när man kommer hit. En match i taget, säger Bobbie.

– Sedan ligger det ändå någonstans där att det ska bli kul. Det är spännande på så sätt men vi måste ändå prioritera ligan. Det är där vi har störst chans att få en plats i Europaspelet igen, säger Robbin.

Om ni ändå blickar framåt, vilket lag möter ni helst i juli?

– Celtic. Det hade varit något. Malmö hade också varit riktigt kul.

De båda tystnar med drömmande blickar. Samtidigt som färjorna fortsätter att gå som de gör varje dag så fortsätter också vardagen att passera dag för dag på ön.

För IFK Mariehamn likaså.

En match i taget – mot att bryta nya gränser för vad som ska vara möjligt.

Fakta. Mariehamn kan lottas mot Celtic i kvalet

Den 19:e juni lottas den 1:a och 2:a kvalomgången av Champions League. IFK Mariehamn går precis som svenska Malmö FF in i den andra kvalomgången.

Mariehamn är oseedat och kommer att ställas mot ett av följande motståndarlag:

Celtic, Skottland

Red Bull Salzburg, Österrike

FC Köpenhamn, Danmark

Ludogrets Razgrad, Bulgarien

BATE Borisov, Vitryssland

Legia Warszawa, Polen

APOEL, Cypern

Maribor, Slovenien

Qarabag, Azerbajdzjan

Malmö FF, Sverige

Astana, Kazakhstan

Partizan Belgrad, Serbien

Rijeka, Kroatien

Rosenborg, Norge

Sheriff Tiraspol, Moldavien

Hapoel Be’er Sheva, Israel

FH, Island

Matcherna i andra kvalomgången spelas den 11-12 samt 18-19 juli.

Omgång 3 spelas den 25-26 juli samt 1-2 augusti. Vinner Mariehamn där är laget klart för play-off till Champions Leagues. Blir det förlust i kvalomgång 3 väntar play-off till Europa League.

Bara en gång under Champions Leagues historia har ett finländskt lag tagit sig vidare till gruppspelsfasen av Champions League, HJK från Helsingfors säsongen 1998/1999.