Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-09 15:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/fotboll/rumansk-ilska-mot-lagerbacks-antirasismutspel-missforstand/

Fotboll

Rumänsk ilska mot Lagerbäcks antirasismutspel: ”Missförstånd”

”Fară străini in natională”, inga utlänningar i landslaget, står det vid Rumäniens nationalarena. Foto: Malena Johansson

BUKAREST. En lokal fråga och ett stort missförstånd, menar en upprörd rumänsk reporter.

Rasism, säger Uefa.

Anledningen till att Rumäniens landslagspublik pekas ut som problematisk har bland annat sin bakgrund i första världskriget.

En onsdagskväll vid nationalarenan i Bukarest hörs hela tiden rop i bakgrunden, från fotbollsträningar som pågår på den rad av planer som ligger i området.

På en mur bakom det rumänska fotbollsförbundets högkvarter intill stadion står några ord sprejade: ”Fară străini in natională”. Inga utlänningar i landslaget. Det har stått kvar där i tre år, en protest mot planerna på att då ta in de numera rumänska medborgarna som flyttat in från Nigeria och Brasilien, Kehinde Fatai och William De Amorim, i landslaget. 

Ultrasgrupperna som troligen ligger bakom orden har orsakat Rumänien flera straff från det europeiska fotbollsförbundet Uefa för bland annat rasism på läktarna de senaste åren. 

Men historien är mer komplicerad än vad den först kan verka.

– Så du jobbar för en av skandal-, blablabla-tidningarna? 

Så säger till exempel Emanuel Roşu, frilansjournalist och Rumäniens representant i Ballon d’Or-juryn. Han välkomnar inte direkt en fråga om rasismen, som blev en stor kontrovers inför Norges EM-kvalmatch i Bukarest för en månad sedan.  

– Det bygger på ett massivt missförstånd, säger han.

Eftersom det europeiska fotbollsförbundet Uefa hade stängt av Rumänien för bland annat rasistiska ramsor från publiken under lagets hemmamatcher mot Malta och Spanien, skulle laget spela med tomma läktare mot Norge. I stället kom förbundet på idén att fylla arenan med 30.000 barn under 14 år, vilket de fick tillåtelse till.

– Ett mycket konstigt beslut om man tydligt vill markera mot rasism, sade Norges svenske förbundskapten Lars Lagerbäck.

Det norska förbundet förberedde spelarna på hur man ska agera om någon på planen blir utsatt för rasism, och skickade ett officiellt protestbrev till Uefa.

Norges förbundskapten Lars Lagerbäck under EM-kvalmatchen mot Rumänien i Bukarest. Rumänien hade av Uefa dömts till att spela matchen inför tomma läktare men tilläts till slut att släppa in barn på läktarna. ”Ett mycket konstigt beslut om man tydligt vill markera mot rasism”, kommenterade Lagerbäck. Foto: Vadim Ghirda/AP

Samtidigt som Norge spelade i Rumänien blev engelska spelare utsatta för apljud i Englands EM-kvalmatch borta mot Bulgarien, ett fenomen som också har upprepats inom europeisk klubbfotboll under hösten. 

När den svenske förbundskaptenen Janne Andersson förra veckan släppte sin trupp till fredagens EM-kvalmatch i Bukarest, fick han också frågor om saken från svenska journalister. 

I Sverige och Norge verkar så gott som alla ha förutsatt att rasismen i Bukarest handlar om påhopp på mörkhyade spelare. Men så är det inte. Ramsorna som rumänerna fälldes för var riktade mot ungrare.

– Norrmännen gjorde ett misstag som de aldrig erkände. Herr Lagerbäck pratade om att ta av spelare av planen, men jag tror inte att de har några ungerska spelare i laget. Och det har inte ni heller. Det är bara en fejkad grej. Det har ingenting att göra med de hemska saker som vi har sett till och med i Västeuropa, eller i Ryssland, säger Emanuel Roşu.

Han är upprörd över artiklarna från norska tidningar. 

– Jag tycker att det var en förolämpning mot barnen, säger han.

Så varför kallar Uefa ramsorna mot ungrare för rasistiska? Och varför sjunger rumänerna om Ungern när de möter Spanien?

Fotbollsrivaliteten mellan de två grannländerna Ungern och Rumänien har eldats på av att de var i samma grupp i kvalet till VM- och EM-turneringarna 2014 och 2016. Men bakgrunden går ända tillbaka till första världskriget. 

5 september mötte Rumänien Spanien i Bukarest i EM-kvalet. Rasistiska ramsor och pyroteknik under den matchen samt EM-kvalmatchen mot Malta gjorde att Uefa straffade Rumänien med spel inför tomma läktare. Foto: Vadim Ghirda/AP

Rumäniens stora unionsdag, som nationaldagen den 1 december kallas, firas till minne av att rumäner på en kongress i staden Alba Iulia vid krigets slut 1918 förklarade Transsylvaniens förening med Rumänien. Den västra delen av nuvarande Rumänien hade tillhört imperiet Österrike-Ungern, men när det upplöstes fick Ungern bland annat lämna ifrån sig Transsylvanien till Rumänien.

Det innebär att det än i dag finns en etniskt ungersk grupp i Rumänien, som bor främst i Transsylvanien. Ungrarna, som utgör dryga 6 procent av landets befolkning, är den största minoriteten. Större än den romska gruppen, vars utsatthet är välkänd även internationellt.

Ungern-rumänerna har på senare år uppvaktats av Ungerns högerextreme premiärminister Victor Orbán, som erbjuder dem ungerskt medborgarskap.

Samtidigt har högerradikala nationalister i Rumänien använt Transsylvanien som en symbolfråga, bland annat ett par politiska ultrasgrupper som bildats kring landslaget. En av dem heter Camarazii, en annan Honor et patria, ära och hemland. 

En rumänsk sociolog som DN pratar med har studerat dem, och gör samma distinktion som Emanuel Roşu när han säger att anti-ungrare-ramsorna är xenofobiska, inte rasistiska.

Forskaren vill inte ha med sitt namn i tidningen eftersom han vill fortsätta studera grupperna och därför behöver vara neutral inför sina informanter. 

Flera ultrasgrupper har bildats runt det rumänska landslaget. De har bland annat använt fotbollsläktarna för att uttrycka anti-ungerska budskap. Foto: Vadim Ghirda/AP

Grupperna är ett nytt fenomen de senaste åren, och består av kanske 20 eller 30 personer. Men de sätter igång ramsor, och kan få med sig även andra delar av publiken, säger DN:s källa. 

– Ungrarna är också anti-rumäner. Om du åker till Ungern så kommer du att se massor av ultrasklistermärken mot Rumänien, det är samma sak. På grund av Transsylvanienfrågan, säger han.

Ungrare kallar rumänerna för ”zigenare”, medan rumänerna bland annat sjunger ”ut med alla ungrare ur landet”, en ramsa som tydligt vänder sig mot etniska ungrare i Rumänien snarare än mot grannlandet. Det finns också ett nedsättande ord, bozgor, för ungrare utan hemland.

De radikala landslagsultrasgrupperna består av personer som håller på olika mindre klubbar i ligasystemet, och är inte särskilt väl sedda av klubbsupportrar, menar forskaren. De lever för landslaget, åker på bortamatcher också. De har en politisk agenda, och använder fotbollen för att få uppmärksamhet. Därför är de bara glada om Uefa straffar dem. 

Både Emanuel Roşu och den sociolog som har studerat de radikala grupperna som DN talar med, säger att frågan om den etniskt ungerska minoriteten inte är en stor sak i Rumänien. 

En journalist med ungerskt påbrå, som vill vara anonym eftersom han säger att han inte litar på de rumänska myndigheterna, säger däremot att det har funnits diskriminering mot ungrare i Rumänien de senaste hundra åren, ”det är bara det att världen inte har velat lyssna på det hittills”. 

Efter Nations League-matchen mot Serbien fälldes det rumänska fotbollsförbundet av Uefa för en banderoll med texten ”En flykting är lika med en terrorattack”. Foto: Vadim Ghirda/AP

Det finns en klubb, Sepsi OSK, från Seklerlandet, en region där rumänska ungrare är i majoritet, i den högsta serien i Rumänien numera, och de blir hela tiden utsatta för xenofobi på matcher, säger han.

De högerextrema grupperna kommer ”definitivt” att vara på matchen mot Sverige, säger den sociolog som känner dem väl. 

Förra året fälldes Rumänien för en banderoll på läktaren med budskapet att en flykting är lika med en terrorattack. Den hölls upp trots att Rumänien inte är något stort mottagarland för flyktingar. Frågan är om de extrema grupperna skulle kunna ge sig på svenska spelare med rasistiska tillmälen.

– Jag hoppas att de inte kommer att göra det. Det har inte hänt hittills. De är emot förbundet och Uefa, kanske skulle de göra det för att provocera Uefa, säger forskaren.

Läs mer: Svenska säkerhetschefen: Historik med högerextrema supportrar