Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-24 09:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/fotbolls-em-invigs-i-ett-rom-som-inte-ar-sig-likt-det-kommer-att-vara-en-marklig-eufori/

SPORT

Fotbolls-EM invigs i ett Rom som inte är sig likt: ”Det kommer att vara en märklig eufori”

Olympiastadion står redo för fotbolls-EM som startar i Rom.
Olympiastadion står redo för fotbolls-EM som startar i Rom. Foto: Alessandro Serrano'/TT

Fotbolls-EM startar i Rom, i det europeiska land som först drabbades av pandemin.

Vad betyder turneringen i ett Europa som hukat under lockdowns?

Luca Di Bartolomei, son till en av Roms största fotbollshjältar, berättar för DN om en konstigt tom stad, ett land som skakas av en död fotbollspelares vittnesmål om rasism, och en känsla av ömtålighet.

Sista gången som Luca Di Bartolomei träffade Nils Liedholm var 2001, några dagar innan Roma vann sin tredje och senaste ligaseger. Den gamle tränaren hade börjat bli lite förvirrad av åldern, och när han såg honom kallade han Luca för Agostino, hans fars namn. På någon sekund insåg Liedholm sitt misstag, och skämdes.

– Du är inte Agostino, du kan inte spela boll, du är Luca, rättade Nils Liedholm sig.

Han hade blandat ihop sonen med en pappa som inte fanns mer.

Luca Di Bartolomei, son till en av Roms största fotbollshjältar.
Luca Di Bartolomei, son till en av Roms största fotbollshjältar. Foto: Privat

Agostino Di Bartolomei är vid sidan av Francesco Totti Romas mest älskade lagkapten. Han växte upp i Rom, var med och vann Serie A 1983 och spelade Europacupfinal året efter med svensken som tränare. Han led också av depression. Tio år efter förlusten i finalen, den 30 maj, på samma datum som matchen hade spelats, tog han sitt liv.

Sista mötet med hans pappas tränare framkallade många tårar, säger Luca Di Bartolomei.

– Det var ett väldigt ömsint möte på ett sätt, och på ett sätt väldigt starkt. Jag tror att jag kommer att ha kvar det i hjärtat för alltid, för det satte igång en känslostorm inom mig. Och jag tror att det på något sätt var samma sak som han kände för Agostino, även när de var elev och läromästare.

Det regnar i Rom när vi hörs, för att fråga sonen till en av stadens stora söner om hur det är där nu, när fotbolls-EM ska invigas på Olympiastadion.

Bild 1 av 2 Nils Liedholm, tränare för Roma, hyllas av supportrar i Genua i maj 1983.
Foto: TT
Bild 2 av 2 Romas dåvarande lagkapten Agostino Di Bartolomei i vitt på Olympiastadion i Rom 30 maj 1984.
Foto: TT

– Ordet som jag kommer på är på engelska snarare än italienska: weird. Det beskriver bäst vad vi kommer att känna tror jag. Det kommer att vara en märklig eufori. Det är en komplex situation. Jag hoppas att vi kan ta vara på de här känslorna, för annars kommer vi minnas den här pandemin som någonting hemskt bara, som vi tog oss ur utan att vi lärde oss någonting, säger Luca Di Bartolomei.

Han jobbar vid Pantheon, en av Roms främsta kulturhistoriska byggnader och turistmål. Ett par dagar in på Italiens lockdown i början av mars förra året var han inne på kontoret. Det var helt tomt utanför.

– Jag var helt ensam vid Pantheon. Mitt på dagen, en dag med underbart väder, och det var bara jag där. Jag var där ensam i 40 minuter tror jag, och ingen gick förbi. Det hade aldrig hänt mig förut i hela mitt liv.

Folklivet har börjat återvända till gatorna i Rom efter en tid med hårda coronarestriktioner. Här firar några studenter sin skolavslutning den 8 juni i år.
Folklivet har börjat återvända till gatorna i Rom efter en tid med hårda coronarestriktioner. Här firar några studenter sin skolavslutning den 8 juni i år. Foto: Cecilia Fabiano/TT

I jobbet med ett konsultföretag var han runt i stan ganska mycket under lockdown, i områden som alltid annars är fulla av turister.

– Att gå runt i Rom den första veckan, utan människor på gatorna, och se massor av folk som tittade ut genom fönstren, det var verkligen skrämmande. Det var väldigt sorgligt men också otroligt vackert. Att gå längs Tibern och förbi Colosseum utan att där var en levande själ.

Italien är ett av de länder i Europa som har drabbats hårdast av covid-19. Överdödligheten var 13 procent förra året, i Sverige var den 6,1 enligt DN:s bearbetning av statistiken. Restriktionerna har under perioder varit hårda, och ekonomin, som var svag redan före pandemin, har slagits sönder ytterligare.

Särskilt i Rom, där man lever sitt liv ute hela dagen och året om, har det varit svårt och konstigt att tvingas sitta hemma, säger Luca Di Bartolomei.

Nu har betydligt mer normalitet återvänt, och man ser en och annan turist.

– Om folk kan så är de ute på stan mycket, vid alla tidpunkter på dygnet. Folk gör en del konstiga saker. Men förståeliga, för det här är någonting som aldrig har hänt förut och som ingen är van vid.

Även turisterna har börjat återvända till Rom.
Även turisterna har börjat återvända till Rom. Foto: Cecilia Fabiano/TT

För ett par månader sedan skrev Luca Di Bartolomei en artikel i tidningen Repubblica och föreslog att biljetterna till EM-matcherna i Rom, där Olympiastadions läktare kommer att fyllas till 25 procent, skulle delas ut till sjukvårdspersonal som kämpat under pandemin.

Fotbollsförbundet svarade att det inte gick eftersom biljetter redan sålts, men han har fått veta att 1.500 platser ska ha reserverats för läkare och sjuksköterskor som får gå gratis på match.

Luca Di Bartolomei tycker inte att fotbollen har tagit tillfället i akt under pandemin att hjälpa till, och stötta samhället moraliskt och materiellt. Han pratar till exempel om klubbledare som varit nonchalanta inför smittorisker och inte föregått med gott exempel.

– Det har varit en fotboll som har varit ganska distanserad från pandemin. Det är inte många som har tagit vara på faktumet att eftersom fotbollen är en sport och ska underhålla, så borde det vara som en gåva till supportrarna att man spelade matcher. Men det har inte varit så.

Turister besöker Peterskyrkan i Rom, 9 juni 2021.
Turister besöker Peterskyrkan i Rom, 9 juni 2021. Foto: Elisa Gestri/TT

– Det talas mycket om ”resiliens”, ett ord som jag knappt kan förklara men som har med motståndskraft att göra. Men det verkliga temat som jag ser här i Rom är att man inte inser ömtåligheten. Rom, Italien, Europa är i en väldigt ömtålig fas. Och folk inom fotbollen, jag tänker på spelare, ledare, ordföranden för förbund, tenderar att bete sig som att ett år har passerat bara, i stället för att ägna sig åt de olika ömtåligheterna. Det är inte bara ytterligare ett år som har gått, utan världen har förändrats.

Själv ska han gå till en mottagning med Italiens president Sergio Mattarella några timmar innan EM inleds. Ett lag med migranter som finns i Rom, Liberi Nantes, ska få träffa presidenten på premiärdagen. Klubben arbetar med ett projekt som det europeiska fotbollsförbundet Uefa har under EM, Football for Unity. Syftet är att använda mästerskapet för att upplysa om hur man kan inkludera människor som kommer utifrån EU i de europeiska samhällena.

– Det kommer att bli väldigt fint att se de här spelarna som kommer från andra sidan Medelhavet tillsammans med Mattarella. Särskilt med tanke på vad som har hänt de senaste 24 timmarna här hos oss, säger Luca Di Bartolomei.

Några barn spelar fotboll utanför Olympiastadion.
Några barn spelar fotboll utanför Olympiastadion. Foto: Alessandra Tarantino/AP

Det han syftar på är nyheten om att en 20-årig kille, Seid Visin, har tagit sitt liv. Han hade tidigare spelat fotboll i Milans ungdomslag, där han bland annat var kompis med Italiens landslagsmålvakt Gianluigi Donnarumma. Italienska medier har publicerat en text som han skrev för ett par år sedan, där han talade om den rasism som han utsattes för.

Seid Visin, som föddes i Etiopien och adopterades av italienska föräldrar när han var liten, skrev om hur omvärlden började vända sig mot migranterna som kommer på båtar över Medelhavet, och hur det också förändrade hur folk såg på honom.

”Vart jag än går, var jag än är, så känner jag numera tyngden av människors skeptiska, fördomsfulla, äcklade och förskräckta blickar som ett stenblock över axlarna”, skrev han.

Texten skakar om i Italien, där 40 procent enligt opinionsundersökningarna just nu skulle rösta på antingen högerpopulistiska Lega eller postfascistiska Italiens bröder, partier som i åratal beskrivit flyktingbåtarna som en ”invasion”.

– Det som mest av allt slår en är den normala rasismen, som finns inom dig men som du inte ens känner igen själv. På ett ställe i brevet säger han att han skäms för den han är, att han själv agerade rasistiskt mot invandrarna. Då förstår man att vi har ett stort kulturellt problem, säger Luca Di Bartolomei.

Fotbolls-EM invigs på Olympiastadion.
Fotbolls-EM invigs på Olympiastadion. Foto: Alessandro Serrano'/TT

Här kommer ömtåligheten som han talar om in.

– Enligt mig är rasismen någonting som vi behövde tala om före pandemin. Nu är vi i en mycket allvarligare situation. För i det dagliga livet efter pandemin är rädslan så nära att vi kan röra vid den. Rädslan för att förlora jobbet, och alltså en rädsla för invandrare, rädsla för den som är annorlunda, rädsla för att inte längre känna sig som, inom citationstecken, herre i sitt eget hem. Allt det här gör Europa mycket ömtåligare. Och fotbollen borde vara ett redskap för att klura ut hur man lever med den här ömtåligheten. Men den riskerar att bli någonting som i stället för rädslan vidare, säger han.

Han kommer att följa mästerskapet i sommar.

– Jag hoppas att det blir ett roligt EM, underhållande, utan polemik. Jag tror vi behöver lite underhållning och lite lättsamhet, säger Luca Di Bartolomei.

Ämnen i artikeln

Italien
Fotboll

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt