Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sport

Fyra av tio unga friidrottare långtidsskadas

Två tredjedelar av landets friidrottare drabbas av minst en skada per år. Och skadefrekvensen är nästan lika hög hos unga som hos elit. Nu reagerar Friidrottsförbundet på resultatet från en ny studie. ”Vi måste öka kunskapen hos tränarna”, säger generalsekreteraren Anders Albertsson.

Det är friidrottslandslagets sjukgymnast Jenny Jacobsson som i en doktorsavhandling vid Linköpings universitet kartlagt skadorna i friidrotten.

Att elitidrottare som Carolina Klüft, Susanna Kallur eller Christian Olsson många gånger dras med skada på skada är väl känt.

Mer anmärkningsvärt var däremot förekomsten av skador hos yngre friidrottare.

– Det mest alarmerande i studien var att det var så pass lika mellan yngre och vuxna atleter, säger Jacobsson.

– Det är ju inte bra att man bli skadad så pass tidigt. På så sätt hamnar man i den onda cirkeln.

Med hjälp av enkäter och en veckodagbok har Jenny Jacobsson följt två grupper av friidrottare: Eliten 2008 – och Sveriges bästa 16-åringar samma år.

Av de 321 friidrottare som deltog i studien rapporterade 68 procent minst en skada under ett år (mars 2009–mars 2010).

Nästan 40 procent av de unga hade en så pass allvarlig skada att den tvingade dem att avstå träning under minst tre veckor.

– Tränarna behöver få bättre kunskap redan från ungdomsnivå, säger Jacobsson.

– De måste lära sig mer om återhämtning och också, om en skada inträffar, om rehabilitering.

Mikael Norman, utbildningsansvarig på friidrottsförbundet, liksom förbundets generalsekreterare Anders Albertsson skriver under på varje punkt.

– Vi har för mycket outbildade tränare på yngre nivåer. Som kanske sneglar för mycket på eliten och stressar fram resultat, säger Norman.

– Därför det är så viktigt att jobba långsiktigt.

Till skillnad från till exempel fotbollen, där en särskild nivå på utbildning krävs för att få träna exempelvis ett allsvenskt lag, lutar sig friidrottsrörelsen mestadels mot ideella tränare.

Det kan innebära lägre kunskapsnivå – och ökad skaderisk.

– Det är klart att det kan finnas risker med det, säger Norman som dock berättar att förbundet sedan flera år tillbaka driver omfattande juniortränarutbildningar.

Dock är dessa – än så länge – frivilliga.

– Det är svårt att nå ut till alla.

Anders Albertsson menar att förbundet måste arbeta rådgivande i frågan så att information om skaderisk går ut till föreningarna. En ny medicinsk kommitté, med högre dignitet än det tidigare medicinska förbundsrådet, är ett steg på vägen.

– Vi måste öka den grundläggande kunskapen i hur man tränar rätt saker i rätt ålder. En del tyder tyvärr på att man hoppar över steg, och då löper man större risk för skada.

Han tillägger:

– I dagens samhälle vill alla hitta snabba vägar till framgång. Men att bli bra på friidrott tar en massa år. Det måste vi bli bättre på att lära ut.

Fakta: Skador i friidrotten

Jenny Jacobsson har i en avhandling vid Linköpings universitet studerat skadorna inom friidrotten.
* 321 friidrottare deltog i studien.
* Med enkäter och en veckodagbok kartlades skadebilden hos eliten (enligt 2008 års resultat) och landets bästa 16-åringar (2008).
* 68 procent av det totala antalet friidrottare rapporterade minst en skada under ett år. För de vuxna idrottarna var siffran 73 procent, för de unga 61.
* Totalt 42 procent hade mer än en skada under ett år, och 24 procent mer än två.
* 43 procent av friidrottarna i studien hade under ett år drabbats av en långtidsskada, som höll idrottaren borta i minst tre veckor. För de vuxna var siffran 48 procent, för de unga 37.

Fakta: Friidrottsförbundets åtgärder

* En tvärvetenskaplig medicinsk kommitté ska ersätta det tidigare medicinska rådet. Kommittén ska jobba rådgivande och mer långsiktigt.
* Kunskapsnivån hos tränarna ska höjas, bland annat med rådgivning och information till föreningarna samt med fortsatta juniortränarutbildningar.
* De aktiva ska erbjudas ett frivilligt journalsystem. Med inlogg i ett webbaserat system ska all data kring idrottarens skadehistorik och läkarbesök kunna samlas. När den aktive sedan söker vård kan läkaren få tillåtelse att logga in, och därmed få en mer samlad helhetsbild av problemen.