Känner du att din status ökat och att konkurrenterna fått mer respekt för dig efter senaste tidens framgångar?

– Funderar du på vem som går först genom dörröppningarna? Jag försöker alltid hälsa på människor och får kanske några fler hej tillbaka än vad jag fick tidigare, jag har inte tänkt så mycket på det.

Det är den avslutande så kallade kungadistansen 10.000 meter på söndag som du helst av allt vill vinna?

– Det är den distansen som jag ser som min huvuddistans. Sett till den svenska traditionen så är det där vi har vår stolthet.

Kanadensaren Graeme Fish har världsrekordet på 12.33,86 från 2020. Vad kommer att krävas för att vinna 10.000 meter?

– Jag tror nog att det krävs ett världsrekord.

Ni tävlar inomhus men vädret spelar ändå in?

– Kommer det in ett lågtryck så ser vi det som en fördel, tio plusgrader och regn är ingen nackdel, det ökar möjligheten för snabba tider.

Du vill vara med och åka om guldmedaljerna, vad skulle göra dig besviken?

– Om jag trillar kommer jag vara besviken. Om jag totaldör med sju varv kvar och gör sista varvet på 40 sekunder, då kommer jag vara besviken. Men om jag åker på de tider som jag är kapabel att göra så har jag svårt att se att jag skulle vara besviken om andra gör det bättre.

Vad är det du har förbättrat sedan 14:e-platsen på 5.000 meter i OS i Pyeongchang 2018?

– Jag har blivit fysiskt starkare, tar kurvorna tekniskt bättre och har också viljan att underkasta mig hårdare träning, det har varit nycklarna för mig.

Vad är känslan inför torsdagens 5.000-meterslopp?

– Det finns alltid en osäkerhet på 5.000 meter när det är fyra, fem varv kvar. Då börjar det bli jobbigt och det är dags att ta i lite mer och man kan bara hoppas att varvtiderna håller sig kvar på rätt nivå, det gjorde de i världscupen.

Under EM och i världscupen har du fått göra dina egna lopp utan matchning från en parkamrat, gillar du det?

– Min styrka är att jag kan göra väldigt bra lopp på egen hand utan att ha någon som matchar mig. Det finns vissa fördelar med att gå i ett jämnt parlöp, framför allt på växlingsrakan då man på vartannat varv har möjlighet att få en rygg att gå på. Då får man lite mindre luftmotstånd och jobbar in tiondelar. På ett 10.000-meterslopp har du chansen att få tolv ryggar, då finns det plötsligt sekunder att tjäna.

Vill du gå mot toppåkare som Patrick Roest, Jorrit Bergsma och fyrfaldige OS-ettan Sven Kramer?

– Det finns också en fördel med att inte gå mot de allra bästa på 10.000 meter. För på samma sätt som de kan hjälpa mig kan jag hjälpa dem. Om jag är bättre än dem på att göra jobbet själv så finns det ingen fördel att åka med dem.

Är det annorlunda på 5.000 meter?

– På 5.000 tror jag det är en klar fördel om jag får gå i ett bra parlöp, det är så pass kort att man vinner mycket på att ha en rygg, det handlar inte lika mycket om att uppskatta sina krafter på rätt sätt.

Blir man inte stressad om parkamraten går ut hårt?

– Om det är någon som man vet troligtvis håller hela loppet så kan man bli lite stressad. Men bara för att min parkamrat kör bättre betyder det inte att jag kommer köra bättre. Om jag med tolv varv kvar har gått ut alldeles för hårt så kommer det drabba mig negativt. Det gäller att vara lite kall men är det rätt åkare som går väldigt bra tidigt så kan man helt enkelt behöva chansa, det påverkas man av, definitivt.

Vilka av de 25 varven är tuffast under ett 10.000-meterslopp?

– Varv tio till femton, jag tycker att mittenpartiet är väldigt svårt. Det börjar bli påtagligt ansträngande och du har ganska många varv kvar. Första tio varven går man bara på schemat man hade inför loppet och håller sig till det. När du har femton varv kvar är det dags att känna efter om det är en bra chansning eller om det är för lätt eller för tungt.

Första tio varven går man bara på schemat man hade inför loppet och håller sig till det. När du har femton varv kvar är det dags att känna efter om det är en bra chansning eller om det är för lätt eller för tungt.

Vad händer om du går snabbare än tidschemat?

– Det finns en varvtavla som visar sekunder och tiondelar på varvet, jag vet ju vilka varvtider jag ska ligga på. Du har ingen att resonera med, du har bara dig själv att bolla tankarna med och komma till ett svar. Det är lätt att sakta in, att släppa upp några tiondelar för att gå säkert. Men man har liksom inte utrymme för att göra det utan man måste stå på.

Vad surrar i huvudet under slutvarven?

– Sista fyra, fem varven är väldigt lätta taktiskt, du ska bara få ut det du har i kroppen. Du ska bara göra ditt bästa men om du gör det med femton varv kvar är du rökt.

Det sägs att hemligheten ligger i att samla kraft från höften ner i skridskon och vidare ned i isen?

– Ja, jag försöker att åka så billigt som möjligt. Man skjuter horisontellt i sidled och ju mer kraft som går ut åt sidan och ju mindre kraft som går rakt ned i isen, det är vad som får dig att åka fortare.

Lönar det sig att luta mycket?

– Du vill luta så mycket som möjligt när du gör ditt frånskjut, både i kurvorna och på rakan. Grunden i skridskoåkning är att lyckas med det så bra som möjligt. Det handlar om att vara avslappnad och ha en bra balans.

Går det snabbare ju mer du lutar?

– Om du sitter djupare får du ett mer horisontellt skär vilket är fördelaktigt och du får också ett mindre luftmotstånd. Men ju djupare du sitter desto mer mjölksyra bygger du i det ben du står på. Ju djupare du sitter desto mindre kraft får du i ditt frånskjut så det finns fördelar med att sitta väldigt djupt men det finns också fördelar med att stå lite högre.

Är japaner och koreaner bra på korta distanser för att de ofta är kortare och har tyngdpunkten närmare isen?

– Det är inget jag legat sömnlös och tänkt på, jag kan tänka mig att det är en kulturgrej. Precis som att vi i Sverige historiskt är bättre på längre distanser så är japaner och koreaner bättre på sprint, men det finns undantag på bägge håll.

Hur viktig är armföringen?

– Jag tycker inte att armarna är särskilt centrala, det finns andra som tycker tvärt om. På upploppet använder åkarna olika sätt att föra armarna. Vissa har armarna kvar på ryggen för att bibehålla tekniken, andra lägger dem på knäna för att hjälpa till.

Din egen armföring?

– Det är lite olika, jag försöker göra det som känns balanserat. För mig har armarna alltid varit ett rytmiskt verktyg. Under det inledande skeendet av ett lopp och större delen av loppet får jag en väldigt skön rytm när jag har armarna på ryggen. När man tar i allt man kan under de avslutande varven kan jag uppleva att jag gynnas tekniskt av att släppa dem lösa. Men det är olika på olika lopp vad som känns naturligt.

Kan man se på ditt avslut om du gjort ett bra lopp?

– Att ha armarna på knäna är oftast ett dåligt tecken.

Hur trött är du efter ett 10.000-meterslopp?

– Förhoppningsvis lagom trött så att jag inte har trillat men ändå gjort mitt bästa.

Vad gör du efter ett lopp?

– Jag är väldigt noga med min uppvärmningsrutin men inte lika noga med vad jag gör efteråt. Jag försöker få i mig något att äta och jobba bort mjölksyran.

Du fick rubriker efter att du försovit dig och nästan missat starten på 5.000 meter på EM, hur gick det till?

– Det var lite pinsamt men det löste sig. Sedan dess har vi fått sms från diverse olika håll från folk som påminner mig om vilken starttid jag har. Vad som hände för ett par veckor sedan när jag försov mig var att vi hade skrivit ett schema för hela dagen, det var bara det att schemat var skrivet på fel starttid.