Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-29 03:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/handbollsprofilen-bengt-johansson-dod/

SPORT

Handbollsprofilen Bengt Johansson död

Den tidigare handbollsförbundskaptenen Bengt Johansson blev 79 år. Här under Handbolls-EM i Göteborg 2002.
Den tidigare handbollsförbundskaptenen Bengt Johansson blev 79 år. Här under Handbolls-EM i Göteborg 2002. Foto: Tommy Svensson/TT

Bengt Johansson, legendarisk förbundskapten i handboll, har avlidit efter en tids sjukdom.

Handbollssverige sörjer och minns sin mest framgångsrika ledare.

– Det är personen ”Bengan” jag vill lyfta fram. Den öppenhjärtiga människan som tog in handbollen i folkhemmet, säger tidigare storspelaren Magnus Wislander.

Bengt Johansson, känd under smeknamnet ”Bengan”, blev 79 år.

Han blev folkkär som förbundskapten för det svenska herrlandslaget i handboll, som under hans ledning rönte stora framgångar under 1990- och början av 2000-talet.

”Bengt Johansson var en av svensk handbolls största ledare genom tiderna och hans avtryck på svensk handboll såväl i Sverige som internationellt kan inte nog hyllas”, skriver Svenska handbollsförbundet på sin webbplats.

Magnus Wislander var med under hela resan med ”Bengan” som förbundskapten. Den tidigare mittsexan – av internationella handbollsförbundet utsedd till 1900-talets bäste handbollsspelare – hade debuterat i landslaget 1985 och minns hur allt förändrades när Bengt Johansson tog över tre år senare.

– Innan det låg man på ett hotellrum jämt när man inte tränade eller spelade på landslagssamlingarna. Men under hans tid var det alltid att man skulle ut och titta på något. Vi gjorde saker tillsammans. Man är evigt tacksam för det han gjorde i gruppen.

Är det den delen av hans ledarskap som gör honom unik?

– Ja, för mig betydde det jättemycket hur han var som människa. Jag har även tidigare varit ganska tydlig med att det var kanske inte världens vassaste handbollstränare. Han var duktig men det är hans ledaregenskaper, hur man förädlar en grupp och jobbar med en grupp, som är otroliga.

Vilket minne är det som främst kommer upp när du tänker tillbaka?

– Givetvis poppar VM-guldet 1990 upp i första hand, det något sensationella. Men sedan så kommer alla de här bitarna runt om som ”Bengan” införde och var så enormt duktig på.

Förbundskaptenen Bengt Johansson, längst upp till höger, under VM 1993 med delar av ”Bengan boys”: Ola Lindgren, Mats Olsson, Magnus Andersson, Staffan Olsson, Magnus Wislander, Per Carlén och ledaren Cerry Holmgren.
Förbundskaptenen Bengt Johansson, längst upp till höger, under VM 1993 med delar av ”Bengan boys”: Ola Lindgren, Mats Olsson, Magnus Andersson, Staffan Olsson, Magnus Wislander, Per Carlén och ledaren Cerry Holmgren. Foto: Bildbyrån

Bengt Johansson föddes i Halmstad 1942 och det var också där han inledde sin handbollskarriär. Som spelare respresenterade han Halmstad HP, Hellas och Drott. Med de senare vann han totalt fyra SM-guld som spelare, och han har även 83 landskamper på meritlistan.

Han inledde sin tränarkarriär i Stockholm, i samband med att han studerade på GIH. 1974 började han som tränare i Drott och ledde laget till fem SM-guld: 1975, 1978, 1979, 1984 och 1988.

1988 tog han över som förbundskapten för det svenska landslaget, en roll han behöll fram till 2004. Totalt vann Sverige 13 mästerskapsmedaljer under ”Bengan”. Bland annat blev det två VM-guld, 1990 och 1999, och fyra EM-guld, 1994, 1998, 2000 och 2002. Dessutom tog laget tre OS-silver.

Under hans ledning fick det svenska landslaget smeknamnet ”Bengan boys”. Spelare som var med under den här tiden var bland andra Magnus Wislander, Ola Lindgren, Staffan Olsson, Ljubomir Vranjes, Stefan Lövgren, Martin Boquist, Peter Gentzel och Tomas Svensson.

– Hans sätt att leda var nog det som gjorde att vi kunde hålla på så länge som vi gjorde. Han tog med fruarna in i handbollen och umgänget. De fick vara med och gjorde det lättare att vara borta, säger Magnus Wislander.

– Just de här upplevelserna. Det var glädje att komma hem och spela i landslaget. Det tror jag var det största. Sedan så gjorde alla framgångar det enklare också, förstås.

OS var den enda turneringen Bengt Johansson aldrig vann som förbundskapten. Här syns han mellan Andreas Larsson, Magnus Wislander och Stefan Lövgren under OS i Sydney 2000. Den gången blev det förlust med 26–28 mot Ryssland i finalen.
OS var den enda turneringen Bengt Johansson aldrig vann som förbundskapten. Här syns han mellan Andreas Larsson, Magnus Wislander och Stefan Lövgren under OS i Sydney 2000. Den gången blev det förlust med 26–28 mot Ryssland i finalen. Foto: Janerik Henriksson/TT

Wislander lyfter också fram Bengt Johanssons betydelse för att göra handbollen till en folksport. Genom att alltid hålla öppna träningar, att bjuda in journalister att till och med sitta med på bänken vid planen under landskamperna hjälpte förbundskaptenen till att lyfta intresset.

– Det var exceptionellt på det sättet, det gjorde att handbollen blev så otroligt folkkär under den tiden. Och det stod han för helt och hållet själv. Sedan krävs det så klart också en produkt som är hyfsat okej.

Bengt Johansson slutade som förbundskapten 2004. 2018 berättade han att han drabbats av Parkinsons sjukdom. Han vårdades enligt egen önskan i hemmet den sista tiden. Han somnade in på kvällen den 8 maj.

”Jag har förståelse för att min pappa har betytt mycket för väldigt många personer, både inom idrotten och utanför. Vi i närmsta familjen avböjer ytterligare kommentarer och vi önskar att vi får tid att bearbeta sorgen”, skriver familjen i ett uttalande till Hallandsposten.

Bengt Bengan Johansson med frun Ann-Christine
på Idrottsgalan 2019.
Bengt Bengan Johansson med frun Ann-Christine på Idrottsgalan 2019. Foto: Karin Törnblom/TT

”Bengt Johansson är för alltid en framträdande del av svensk handbolls historia och finns i svensk handbolls hjärta. Svenska Handbollförbundet vill uttrycka och rikta sitt djupaste deltagande i sorgen till Bengts familj och nära vänner”, skriver Svenska handbollsförbundet.

Läs mer:

Janne Andersson: ”Bengan” en av svensk idrotts främsta ledare någonsin

Guld, gurkburkar och svidande förluster – Bengt Johanssons år som förbundskapten

Ämnen i artikeln

Handboll
Halmstad

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt