Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-23 18:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/hockeyns-hjarnskakningsgrupp-maste-doda-valda-sanningar/

Sport

Hockeyns hjärnskakningsgrupp: ”Måste döda valda sanningar”

Forskaren Mikael Swarén går igenom några av de resultat som tandskyddsprojektet visade.
Forskaren Mikael Swarén går igenom några av de resultat som tandskyddsprojektet visade. Foto: Jonas Lindkvist

Arbetet med att komma till rätta med hockeyns stora problem med hjärnskakningar är en komplex fråga. Varje svar leder till nya frågor.

– Vi kan inte hålla på och gissa för då tar det dubbelt så lång tid. Vi måste pricka av alla frågor för att döda valda sanningar, annars drunknar man i vad som är sant och osant, säger elitdomaren Morgan Johansson som är projektledare för Projekt nollvision.

DN har fått vara med under ett projektmöte där en bild av en sport i förändring blir tydlig.

I ett stort konferensrum i Stockholm är tolv personer samlade. På länk deltar ytterligare två personer.

Tolv av de fjorton representerar olika delar av svensk hockey. Här finns män och kvinnor från Svenska ishockeyförbundet, SHL, SDHL, hockeyallsvenskan, hockeyettan, domarna och spelarnas fackförbund Sico.

Men här finns också Mikael Swarén, forskare i biomekanik vid Högskolan Dalarna och Sveriges olympiska akademi, och forskaren Madelen Fahlstedt vid KTH. 

Swarén och Fahlstedt är nyckelpersoner i omdaningen av svensk hockey.

Det är resultatet från deras olika studier som ligger till grund för arbetet att minska antalet hjärnskakningar.

För som projektledaren Morgan Johansson uttrycker det:

– Redan från start har min strategi varit mät, analysera och ta reda på fakta. 

Under mötet är det synsättet något som ständigt återkommer i diskussionerna. Tiden när ”killgissningar” eller egna erfarenheter räckte som underlag för förändringar är över.

– Inom hockeyn har vi historiskt varit bra på att välja våra sanningar när det gäller regler och utrustning, säger domarchefen Joel Hansson.

– Vi är bra på att tro en massa, och ta beslut efter det. Nu vänder vi på det. Vi börjar med att ta reda på fakta och tar sedan beslut med ett faktaunderlag som grund.

Men vägen till att göra rätt är inte enkel. För varje svar som ges föds nya frågor. Två steg framåt kan betyda ett steg bakåt – eller åt sidan.

Frölundas Magnus Kahnberg är en av spelarna som efter karriären fortfarande kämpar med sviterna efter de hjärnskakningar som han fick under karriären.
Frölundas Magnus Kahnberg är en av spelarna som efter karriären fortfarande kämpar med sviterna efter de hjärnskakningar som han fick under karriären. Foto: Bobbo Lauhage/Kamerapress/IBL

För fyra år sedan visade en undersökning som gjordes av Luleå universitet att antalet hjärnskakningar inom svensk ishockey hade fördubblats på 15 år, och antalet fortsatte uppåt.

Säsongen 2018-2019 spelades 360 SHL-matcher och sammanlagt konstaterades 70 hjärnskakningar. I SDHL-spelades 180 matcher och där var siffran 35 hjärnskakningar.

Vittnesmålen från spelare som beskrev det helvete som de drabbats av efter upprepade hjärnskakningar blev allt fler och fler.

– Vi möter regelbundet spelare som mår dåligt, säger Klara Stenberg från spelarfacket Sico.

Att något måste göras stod klart för alla inblandade. I första hand för att öka säkerheten för de spelare som nu är aktiva, men också för att fortsätta att attrahera nya spelare.

Oroliga föräldrar började ifrågasätta om det var säkert att låta deras barn börja träna ishockey.

Beslutet blev att starta Projekt Nollvision som involverar Svenska ishockeyförbundet, SDHL, SHL, hockeyallsvenskan och hockeyettan och som även finansieras av försäkringsbolag, banker, hockeyutrustningsföretag, Arbetsgivaralliansen och Sico.

Projektet startade 2019 och ska avslutas efter säsongen 2020-2021.

Ordförande för projektet är Hans-Göran Elo från Arbetsgivaralliansen och Svenska ishockeyförbundets disciplinnämnd. Projektledare är den rutinerade domaren Morgan Johansson.

– Jag har själv två barn som håller på med hockey och för deras skull – och alla andra barn och ungdomars skull – vill jag känna att att jag har varit med och gjort något som gör sporten ännu säkrare och bättre, säger Morgan Johansson.

En hypotes kan vara att tjejerna inte är beredda på smällarna eftersom man inte tacklar i damhockey.

Under första säsongen genomfördes flera olika forskningsprojekt, bland annat ett tandskyddsprojekt som inkluderade Leksands damlag och Leksands J20-lag.

Spelarna bar tandskydd som mätte huvudrotationer, och de hade på sig västar med sändare mellan skulderbladet som visade var de befann sig på isen. Dessutom filmades både matcher och träningar.

När forskaren Mikael Swarén tar plats vid det långa bordets ena kortända går han igenom en del av resultaten från projektet. Bland annat gick det att se att även om killarna fick flera smällar mot huvudet var de av mindre kraft än smällarna som damerna fick.

Intressant fakta som genast resulterade i frågan, varför ser det ut så? 

– En hypotes kan vara att tjejerna inte är beredda på smällarna eftersom man inte tacklar i damhockey, säger Mikael Swarén.

– Det i sin tur väcker frågan om tjejerna ska börja tacklas för att få ner det ganska höga antalet kraftiga smällarna. Är det en väg att gå?

– Något som i sin tur naturligtvis är ett jätteprojekt, och som garanterat skapar andra frågor.

Swarén fortsätter med att gå igenom en rad andra projekt som är påbörjade, eller som ska påbörjas den kommande tiden.

Bland annat vill man veta hur hockeyhjälmarna påverkas när de får smällar mot sig.

För att få svar på det kommer hjälmar som har använts en säsong i SHL respektive en säsong i SDHL jämföras med nya hjälmar i falltester.

– Det kanske visar sig att det inte är någon skillnad, och det är jättebra i så fall. Men om det visar sig att hjälmarna blir påverkade av smällarna måste vi se om det går att hitta ett system för när det är dags att byta hjälm.

Morgan Johansson nickar nöjt när han hör det:

– Det här är en av många av saker som vi har på vår ”bucket list” och som vi måste pricka av.

Ett annat projekt som projektgruppen har initierat är att forskarna ska undersöka om rinkstorleken påverkar våldet mot huvudet.

Storleken på rinkarna är ett ständigt återkommande diskussionsämne i svensk hockey. Så sent som i våras tyckte till exempel Tre Kronors förbundskapten Johan Garpenlöv i DN att det var var dags att på allvar diskutera om inte de svenska rinkarnas bredd skulle krympas från 30 till 28 meter.

Forskarna kommer bland annat att titta på hur det ser ut i Norge. Att man valt Norge beror på att lagen där spelar på både stor och liten rink, vilket gör att jämförelsen blir mer korrekt eftersom det är samma spelare som undersöks. Men man kommer också titta en del på hur det ser ut i NHL.

Domaransvarige Joel Hansson går igenom några av målsättningarna.
Domaransvarige Joel Hansson går igenom några av målsättningarna. Foto: Jonas Lindkvist

Under de timmar som mötet pågår blir det allt tydligare att ”Projekt nollvision” kommer att förändra hockeyn på många sätt.

Exakt hur är det fortfarande för tidigt att säga, och förändringarna kommer att ske gradvis under flera år.

En del av ändringarna kommer säkert att välkomnas direkt, andra ifrågasättas.

– Och även om vi beslutar om en viss regeländring är det fortfarande samma grundtanke som gäller, nämligen att effekterna av den nya regeln ska granskas och analyseras. Ger den inte den effekten som det var tänkt, ja då får vi kanske tänka om igen, säger Morgan Johansson.

En fråga som också lyfts under mötet är vikten av mer utbildning av spelare och tränare men också av föräldrar.

Attitydfrågorna är inte lika mätbara som hur hårt smällarna tar, men lika viktiga. För hur raderar man bilden av att det är macho och tufft att spela vidare efter en smäll? 

– Vi ser en tydlig tendens i SHL och hockeyallsvenskan att respekten har ökat och att det i dag är betydligt mindre av en ”machoattityd”. Men det här projektets viktigaste uppgift är att skapa den miljön vi vill ha i framtiden, och därför måste vi fortsätta jobba med de här frågorna, säger Sicos generalsekreterare Erik Zackrisson.

Vi har egentligen bara börjat skrapa på ytan, men bara att vi tagit det steget är fantastiskt.

Tanken var att mötet skulle ha pågått i två timmar, men det finns fortsatt så mycket att prata om att det dröjer ytterligare en halvtimme innan det är dags för den avslutande koppen kaffe.

Inte ens med varsin kaffekopp i handen avstannar dock diskussionerna.

I stället avhandlas ämnen som till exempel om en extra båge på hjälmen – som en del spelare använder efter käkskador – kan minska antalet allvarliga smällar mot huvudet eller om det kan skapa en falsk trygghet.

Något som i dessa coronatider osökt för tankarna till den eviga diskussionen om munskydd.

Även om projektet formellt ska avslutas efter den här säsongen är det ingen som tror att arbetet därmed är över.

Forskaren Mikael Swarén lyfter till exempel frågan om det inte kunde vara en god idé att införa en central enhet för skador och säkerhetsfrågor.

– Vi har egentligen bara börjat skrapa på ytan, men bara att vi tagit det steget är fantastiskt, säger Erik Zackrisson.

Och att det där första steget redan har gett resultat fick projektgruppen ett bevis för när sammanställningen för säsongen 2019-2020 kom.

Under den säsongen rapporterades det in 37 procent färre hjärnskakningar i Svenska damhockeyligan och 18 procent färre i Svenska hockeyligan i grundserien jämfört med säsongen före.

Ämnen i artikeln

Ishockey

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt