Karlbergshallen i Köping har en läktare, på ena långsidan. På delar av golvet, och på kortsidorna är stolar utställda. De på långsidan är numrerade. När Köping spelar är varenda match utsåld, drygt 600 åskådare.

Och det är inte som i Stockholm, där publiken nästan uteslutande består av ungdomar, före detta spelare, föräldrar och släktingar. Utan här blandas ungdomar och medelålders med tanter som slopat syjuntan och gjort sällskap till hallen.

Här finns en stolthet, en patriotism som ger matcherna inramning. Publiken i den fyllda hallen hörs, och den bär fram laget.

När DN besöker Köping möter laget Borås Basket. En på papperet svår motståndare. Köping har hela tiden en knapp ledning, men man börjar misstänka att den bredare bänken i Borås kan ge utslag i slutperioden.

Då börjar amerikanen Jeremy Combs, tvåmeterskillen med det rufsiga rastahåret, ta för sig rejält under krogarna. När han blockar två gånger på kort tid, i för matchen avgörande sekvenser, är publiken i extas.

Och Köping kan glida ifrån i protokollet, vinna med åtta poängs marginal, och återta serieledningen.

Inte illa av en nykomling sedan förra säsongen, som ökenvandrat sedan man senast spelade i högsta serien, för 38 år sedan.

Då var laget bara uppe och vände under en säsong.

Då hette den store liraren Bob ”Fågeln” Osberry. 

Nu heter alltså stjärnan Jeremy Combs, en 23-åring från Dallas, som hämtats från Texas Southern University i Houston.

Steget från mångmiljonstäder som Dallas och Houston till lilla Köping är gigantiskt. Men Combs säger att han aldrig ångrat att han tog chansen när den kom.

– Jag trivs jättebra och känner mig väldigt välkommen här. Organisationen i klubben är bra, coachen är bra, och vi gör resultat.

Vad visste du om Köping innan du kom?

– Ingenting. Men jag kände till ligan sedan tidigare, så jag visste vad som väntade rent spelmässigt.

Ni toppar efter elva omgångar. Hur ser du på fortsättningen?

– Det blir naturligtvis tufft att hålla placeringen. Det enda vi kan göra är att ta en match i taget. Och stödet från publiken här i Köping är fantastiskt, det bär oss.

Combs toppar statistiken i Köping. Snittar 19,5 poäng per match, och river ner 6,3 returer. All effektivitet finns inne i tresekundersområdet nedanför korgen.

Hittills har Köping bara förlorat mot tabellfyran Wetterbygden från Huskvarna och regerande mästarlaget Södertälje.

Köping är en boplats med anor från vikingatid, belägen i det inre av Mälaren. Känd som stad sedan mitten av 1300-talet. Riksregenten Sten Sture den äldre utfärdade officiellt stadsrättigheter 1474, som bekräftades av Gustav Vasa 1529.

Staden har Sveriges näst största insjöhamn, endast Västerås hamn som ligger fyra mil bort är större.

Men befolkningsmässigt ligger Köping med cirka 19.000 invånare i rejäl skugga av närbelägna Örebro och Västerås, som båda har drygt 150.000. En verklighet som har en begränsande effekt för idrotten i Köping när det handlar om att dra till sig sponsormedel.

I Örebro finns elitlag som Örebro SK, herrar, och Kif Örebro, damer i fotboll samt Örebro Hockey i SHL.

I Västerås finns VästeråsIrstas handbollsdamer och Västerås SK:s bandyherrar. Dessutom Västerås IK i ishockeyallsvenskan, Västerås SK i fotbollens superetta och Tillberga i bandyallsvenskan.

Köping Stars får agera på ett lägre plan vad det gäller sponsorintäkterna. Eller som nyrekryterade sportchefen Christer Sjögren utrycker det.

– När jag jobbade i Solna Vikings kunde vi ibland diskutera enskilda sponsorintäkter i storleksordningen en halv miljon kronor. Här i Köping kan det handla om 5.000 kronor från den lokala tobakshandlaren, typ.

Klubbens ordförande Kjell Johansson är tydlig med att jobbet nu går ut på att etablera klubben på elitnivå.

Men hur lätt, eller hur svårt, är det på en ort som har runt 19.000 invånare?

– Ekonomiskt handlar det ytterst om att näringslivet ställer upp. Förhoppningsvis även kommunen. Och publiken, givetvis. Det är där vi har våra intäkter.

– Och tittar man på vår budget, i förhållande till andra lag i ligan, så skulle det förvåna mig om vi inte ligger sist. Vi omsätter allt som allt mellan tre och fyra miljoner kronor per år, inräknat de amerikanska förstärkningarna. 

Hur mycket av verksamheten bygger då på ideellt arbete?

– Det var roligt att du frågade. Vi försökte faktiskt häromdagen räkna ut hur mycket ideellt arbete som läggs ner enbart på ligalaget. Och kom fram till ungefär 7.000 timmar på årsbasis. Och tar man det gånger 250 kronor (i timmen) så blir det ett par miljoner. Sedan har du all övrig ideell verksamhet på ungdomssidan, som säkert är mer.

– En matchdag är det mellan 30 och 35 ideellt arbetande i gång. Från att poppa popcorn till att vice ordföranden sopar golvet.

När man pratar om sponsring, hur vid är den geografiska cirkeln från var pengarna kommer?

– Vi har väl ännu inte nått våra metropoler, Örebro, Västerås och Eskilstuna. Vi arbetar i det vi kallar västra Mälardalen, som är Arboga, Köping och Kungsör. Men vi jobbar på hur vi ska göra nästa år. För ska vi leva över tid i basketligan så måste vi öka våra intäkter.

– Du ser ju den här arenan. Vi kan bara ta in lite drygt 600 åskådare. Men det byggs en ny arena i stan, som kommer att ha åtminstone 1.000 sittplatser. Den ska vara klar nästa höst.

Kjell Johansson konstaterar att Köping Basket är marknadsledande bland bollidrotterna i staden, och nämner att man startat en supporterklubb i år.

– Sedan har vi rekryterat Christer Sjögren som sportchef. Och han har verkligen gjort det bra, med att bygga upp laget med bra spelarmaterial.

Timmen innan match placerar en mörkhårig tjej ut handdukar på stolarna där spelarna i lagen ska sitta.

– Det är coachens fru, säger Christer Sjögren.

Något som ger en bild av hur Köping Stars fungerar.

Malin Nikolaidou är mellanstadielärare i staden och gift med coachen Panagiotis Nikolaidis. När hon är färdig med förberedelserna inne i hallen tar hon position vid entrén och scannar biljetter.

– Alla ställer upp, säger hon glatt, och berättar att hon är en Köpingstjej som flyttat hem igen.

I filmen ”Tårtgeneralen” beskrivs Köping som en av Sveriges tråkigaste städer. En film som bygger på en roman av Filip Hammar och Fredrik Wikingsson. Och den karismatiske Mikael Persbrandt ska motbevisa ”Stockholmsjävlarna” genom att baka världens längsta smörgåstårta, och på så sätt skriva in Köping i Guinness Rekordbok. 

Filip Hammar är från Köping, och han är bror till Linda Hammar som flyttade in i de svenska vardagsrummen i programmet ”I en annan del av Köping”.

Det är inga långa smörgåstårtor som erbjuds i entrén i Karlbergshallen. Här greppar man i stället en stor mugg popcorn innan man sätter sig på läktaren. 

Karl ”Köping” Gustavsson är stadens största idrottsprofil genom tiderna. ”Köping”, som var född 1888, gjorde det första målet i den allra första fotbollslandskampen 1908. Han gjorde fyra OS (1908–1924), hade en kortare sejour i Leicester, i vad som i dag motsvarar Championship, och vann två SM-guld med Djurgården.

I dag är Köping Stars stadens enda elitlag i någon av de stora bollsporterna. Fotbollen hör hemma i division fyra, hockeyn två snäpp under SHL. 

Pingisen, med tre SM-titlar i lag för Team Mälarenergi för cirka tio år sedan, har annars haft de största framgångarna på senare år.

Ett par gångbara hockeyspelare har dock fostrats i Köping, som Frölundas tidigare guldmålvakt Johan Gustafsson och Tysklandsproffset Dragan Umisevic.

Och Köpings FF plockade med hjälp av Köpingsbaserade agenten Patrick Mörk in Teteh Bangura i laget för nio år sedan. Nio matcher och tolv mål senare köptes Bangura loss av AIK. Och knappt ett år senare sålde AIK honom vidare till turkiska Bursaspor för 24 miljoner kronor, vilket då var AIK:s största försäljning någonsin.

Förre landslagsmannen Emir Bajrami kommer också från Köping.

Vice ordföranden, som sopar golvet före match, heter Tomas Bandh. Han berättar att klubben startades om 2003, då man lämnade godtemplarrörelsen. 

– Vi hade bra verksamhet under 80- och 90-talen, låg högt i seriesystemet. Men det ekonomiska fick vi inte med oss, så vi beslöt göra en omstart under namnet Köping Basket.

– För sex år sedan var vi i division 2, men tanken var hela tiden att ta ett kliv uppåt. Vi har tagit det steg för steg, varit försiktiga. För om man får in en person i verksamheten som erbjuder sig att ta fram exempelvis reklamskyltar ska man inte överbelasta den personen med att ta ansvar för andra sysslor också. Det är bättre att initiativen kommer från individen, att de ser vad som behöver göras.

Och coachens fru delar ut handdukar till spelarna i båda lagen?

– Stämmer. Panagiotis Nikolaidis kom hit från Blackeberg och spelade med mig på 90-talet, då vi låg i toppen på division 1 och klarade egentligen det sportsliga kravet på att gå upp i ligan. Men organisation och ekonomi fanns inte med oss då. Nu är han tillbaka.

Alla klubbar har ambitionen att alltid bli bättre. Hur ska ni klara det, klämda mellan Örebro och Västerås?

– Vi började köra gratismatcher i den lokala tv-kanalen Västmanlands television. De filmade alla matcher, och vi kunde knyta det till sponsring. Och då kunde ju alla i Köping, Västerås och andra närorter se de här matcherna. Så även typ Sixten Andersson, 85 år, som ligger på långvården, även han såg att det hände något i Karlbergshallen.

– Det var ett steg i vår strategi att sprida sporten, få fler från företagsvärlden att vilja vara med.

– Sedan, när det nu handlar om att försöka få in mer reklampengar i och med steget upp i ligan, så inser vi vikten av att aldrig ta bort de som varit med från början. De små pengarna måste också vara med, för då känner man delaktighet.

Hur ser du på att lägga en match i Västerås, för att kittla?

– Vi kikar på det. Och det är redan mycket Västeråsfolk som kommer och tittar på våra matcher. Och det är också en del Västeråsföretag som tittar på vår verksamhet, i och med att vi syns medialt, både regionalt och nationellt.

När ni tar in utländska förstärkningar. Styrs ni då hårt av en knapp budget?

– Så är det. Men vi tar bra hand om spelarna, har ett bra rykte. Samtidigt som vi försöker säga att Köping är ett bra fönster, innan de tar nästa kliv, ut i Europa. Så många talanger tycker att det är ett bra mellansteg att komma till Köping och visa upp sig.

Thomas Bandh berättar att han såg matcherna när Västerås var i ligan 1981. 

– Jag satt där på kortsidan, varje match, säger han och pekar mot ena korgen. Minns att insläppet var en timme för matchstart. Inom tio minuter var hallen fylld. 

Nu ligger ni i toppen av tabellen. Hur ser du på fortsättningen?

– Det gäller att fortsätta ligga i. Det krävs lite tur, men också att vi klarar oss utan för mycket skador. Vi kan inte ha samma bredd i truppen som många andra lag, som Borås, Södertälje, Wetterbygden och Luleå, som har en bredare ekonomi. 

Förra fredagen mötte Köping Djurgården på bortaplan, i Brännkyrkahallen. Då ordnade klubben en supporterbuss för fansen, som kunde ägna hemresan åt att fira säsongens nionde seger.

Kommande onsdag (4 december) rullar supporterbussen på nytt. Den här gången till Södertälje, och möte med de regerande mästarna, Södertälje Kings.

Läs mer: Basketstjärnan Nina Baresso: Jag tittade efter Lasermannens röda prick på väg till träningen