Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sport

”Idrotten är den främsta motorn för integration och folkhälsa”

Moderaternas idrottspolitiska talesperson Saila Quicklund var på plats i Pyeongchang under Paralympics i mars i år. Moderaterna är det parti som lämnat in överlägset flest riksdagsmotioner som handlar om idrott under perioden 2014-2018.
Moderaternas idrottspolitiska talesperson Saila Quicklund var på plats i Pyeongchang under Paralympics i mars i år. Moderaterna är det parti som lämnat in överlägset flest riksdagsmotioner som handlar om idrott under perioden 2014-2018. Foto: Vegard Wivestad Grøtt/Bildbyrån

Hon kallas för motionsdrottningen och pekas ut som en tänkbar idrottsminister vid ett regeringsskifte.

– Det är en uttalad målsättning för oss att lyfta idrottsfrågorna, säger Moderaternas Saila Quicklund.

VAL 2018

Moderaterna är det parti som lämnat in överlägset flest motioner till riksdagen när det gäller idrottsfrågor. Många av dem är signerade Saila Quicklund, partiets idrottspolitiska talesperson. Hon ser det som en självklarhet att föra fram idrottsfrågorna, men medger samtidigt att idrotten normalt inte är en fråga som lockar till sig väljare.

– Men vi förstår betydelsen av idrotten för att förändra samhället till det bättre. För mig är idrotten den främsta motorn för integration och folkhälsa och det är här som vi har de största utmaningarna. Ur den synvinkeln tycker jag det är märkligt att idrotten inte varit med prioriterad, säger Quicklund.

Hon har samtidigt varit en av de tydligaste kritikerna av Riksidrottsförbundet när det gäller frågan om hur man hanterar de cirka två miljarder kronor man har i statsanslag. I våras konstaterade en enhällig parlamentarisk utredning att idrotten men även regeringen måste bli bättre på att rapportera till riksdagen vilken nytta pengarna gör.

– Det här gör vi ju inte för att straffa idrotten utan för att vi vill hjälpa den att bli mer effektiv och för att den ska kunna uppfylla de mål som vi har satt, säger Quicklund, som poängterar att hon är uppväxt inom idrottsrörelsen och alltid hyllat den och alla dess ideella ledare.

Hon pekar på föreningar som erhåller lokalt aktivitetsstöd enligt ett beslut från 2009 måste efterleva Barnrättsperspektivet, men att så inte sker i vissa fall.

– Sedan vi påpekade den bristande rapporteringen – och jag vill poängtera att alla partier var eniga i beslutet – har det inte hänt någonting och det förvånar mig verkligen, säger Quicklund, som ser samma stillestånd kring frågan om en från idrotten oberoende svensk antidopningsorganisation.

I en artikel i tidskriften Idrott & Kunskap pekas hon ut som tänkbar idrottsminister om det blir regeringsskifte. Hon säger till DN att hon inte har några kommentarer till detta mer än att hon trivs med att arbeta med idrottsfrågor och att idrottsminister är något som andra personer utser.

Björn Eriksson, Riksidrottsförbundets ordförande, anser att kritiken mot idrotten i själva verket handlar om att politikerna vill styra Riksidrottsförbundet, som ska agera i myndighets ställe. Med karaktäristisk vokabulär säger han att politikerna gör fel när de tar på sig befälsuniformen och säger att folkrörelsen ska lyda och göra si och så, annars blir det inga pengar.

Men är det inte ett rimligt krav att idrotten precis som alla andra som får bidrag visar vart de tar vägen?

– Jo, det är vi överens om och vi redovisar. Frågeställningen är i stället om vi bara ska få pengar om vi gör som de vill. Det är den gränszonen som jag ibland menar att vissa politiker går över, säger Eriksson.

RF genomför just nu en stor utredning som ska ligga till grund för beslut om vem som ska vara medlem och hur de statliga bidragen ska fördelas. 

Tidigare i år i äskade RF extra anslag från politikerna med 1,2 miljarder i utbyte mot att idrotten skulle få ett utökat ansvar för till exempel integration. Något sådant löfte har inte kommit från partierna, men Eriksson pekar på flera partipolitiska satsningar kring hjärtefrågor som anläggningar och folkhälsa, bör ses som en framgång för idrotten.

Han ser det också som ett bevis för att idrotten nått ut i valrörelsen och menar att det beror på att man den här gången i första hand försökt påverka på regional och lokal nivå.

– Rikspolitik bygger på stöd från regional och lokal nivå. Den här gången har vi vänt på perspektiven och det tycker jag har varit framgångsrikt, säger Eriksson som även berättar att han gärna fortsätter som ordförande i Riksidrottsförbundet ytterligare en mandatperiod.

– Jag har meddelat valberedningen att jag kandiderar vid nästa Riksidrottsmöte, säger 75-årige Eriksson och förklarar att han vill vara med om att genomföra de förändringar inom RF som väntas efter den snart avslutade utredningen om bidrag och medlemskap.

Eriksson valdes till RF-bas 2015. Riksidrottsmötet hålls 24-26 maj 2019 i Jönköping.

Läs mer: Moderaterna motionerar mest om idrottsfrågor

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.