Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-20 16:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/ishockey/hallbristen-politikerna-tar-inte-idrotten-pa-allvar/

Ishockey

Hallbristen: ”Politikerna tar inte idrotten på allvar”

Att Zinkensdamms IP i oktober förra året dömdes ut och stängdes har skapat stora problem i ishallsbristens Stockholm. Foto: Kenta Jonsson/Bildbyrån

Bristen på isytor blir allt mer akut i Stockholmsområdet.

Det understryks i den anläggningsrapport som Svenska ishockeyförbundet tillsammans med Stockholms ishockeyförbund presenterar under lördagen.

Rapporten visar att tio nya ishallar behövs de tio kommande åren i Stockholm stad.

– Jag måste säga att jag är förvånad över att de här frågorna inte diskuterades mer under valet, säger Tre Kronors assisterande förbundskapten Johan Garpenlöv.

Malin Fransson
Rätta artikel

– Eller bättre uttryckt: att de inte diskuterades över huvud taget. Det är som om man från politikernas sida inte riktigt vill ta idrotten på allvar. För mig är det obegripligt.

När vi diskuterar bristen på isytor i Stockholm kommer orden från Johan Garpenlöv, som från och med nästa säsong tar över huvudansvaret för Tre Kronor, i en snabb takt.

Ingen behöver tvivla på att det är en hjärtefråga för honom. 

– Det här är en fråga som berör och engagerar hela idrottsrörelsen. Hockeyn är inte den enda idrotten som lider av hallbrist, även om det är den idrotten som står mig närmast, säger Johan Garpenlöv.

– Viktigt i sammanhanget är att påpeka att frågan också måste ses ur en hälsoaspekt. Det tycker jag alldeles för sällan görs. I en tid med utanförskap, psykisk ohälsa och så vidare kan idrotten spela otroligt stor roll, men då måste vi också ha möjlighet att ta emot dem som vill komma till oss.

Johan Garpenlöv i Stora mossens ishall i Bromma där Sverige laddade upp inför OS i Pyeongchang. Foto: Simon Hastegård/Bildbyrån

Bristen på isytor i Stockholmsområdet är ingen nyhet utan har diskuterats de senaste åren. 

Men Svenska ishockeyförbundet och Stockholms ishockeyförbund ville få fram siffror på hur illa ställt det verkligen är och tog därför initiativet till den anläggningsrapport som nu är färdig.

I Stockholms stad finns i dag elva ishallar, men bara tio går att använda. I slutet av oktober förra året tvingades man stänga ishallen på Zinkensdamm på grund av rasrisk längs långsidan mot Tantolunden.

Senast en ny ishall byggdes av staden var 2001.

I landet som helhet är snittet en ishall per 27.000 invånare. I Stockholm är det 96.000 invånare per ishall.

– Med hjälp av den här rapporten vill vi peka på möjligheter och lösningar, säger Jonathan Westerlund som är anläggningsansvarig på Svenska ishockeyförbundet.

– Och även om byggandet av nya ishallar är akut på flera ställen, ska det tilläggas att vi i rapporten också pratar om isytor. Det är inte alltid det krävs en ny ishall, i vissa områden kan det viktigaste vara att det skapas någon form av isyta.

Hockeyförbundet arbetar i dag aktivt för att minska driftkostnaderna av hallarna, och i rapporten föreslås en utökad dialog mellan Stockholms ishockeydistrikt, Stockholm stad och driftpersonal för att öka kompetensen inom energibesparing ytterligare.

Ishallen på Zinkensdamms IP ska nu rivas. Behovet av en ersättningshall samt många andra ishallar och isytor är stort i Stockholmsområdet. Foto: Kenta Jönsson/Bildbyrån

Ordföranden i Stockholms ishockeyförbund Göran Tidström är också noga med att understryka att huvudsyftet med rapporten är att vara konstruktiv och komma med konkreta förslag.

– Under åren har det begåtts misstag, och skridskosporterna har i många år haft låg prioritet bland beslutsfattarna i Stockholms stad. Riktigt varför förstår jag inte. Men från hockeyns sida ska vi också vara självkritiska och säga att ett skäl säkert är att vi inte har stått på oss mer, säger Göran Tidström.

– Men även om man alltid kan lära av historien är det bättre att blicka framåt än bakåt. Syftet med den här rapporten är att ge politikerna och tjänstemännen ett underlag att förhålla sig till.

I rapportens sammanfattning skriver de också att de med glädje noterar nya och goda initiativ från staden:

”Den planerade moderniseringen av Globen till att åter bli en modern och flexibel arena för ishockey och evenemang, tillsammans med en dubbelhall som ersätter den utdömda Hovet för träning är en sådan.”

I rapporten går man igenom område för område i Stockholm stad för att kartlägga behoven fram till 2030.

Vid en sammanräkning slutar det på tio nya ishallar, vilket betyder en ny ishall per år, och 20 nya isytor som möjliggör spontan skridskoåkning.

Hur har er nyrekrytering påverkats av ishallsbehovet?

– Tillströmningen till våra hockeyskolor är fortsatt väldigt bra, men vi har problem när det gäller möjligheterna att skapa förutsättningar för att de ska vilja fortsätta när de är 12–13 år. En väl fungerande förening måste kunna erbjuda olika lagsteg, och som situationen ser ut i dag räcker isytorna inte till, säger Göran Tidström.

– Det är också där någonstans som det har blivit lite fel. När politiker och tjänstemän tittade på LOK-stödet (som bygger på hur många aktivitetstillfällen föreningarna har) visade det sig att de för hockeyns del har varit konstant under flera år. Då drog man slutsatsen att barn och ungdomar hade börjat intressera sig för andra idrotter.

– Men utmaningen var ju att hockeyskolorna var fulla, och vi kunde helt enkelt inte ta emot flera barn eftersom det inte fanns någon plats för dem. Då går det ju inte att växa.

Hovet ska rivas. Enligt den anläggningsrapport som Svenska ishockeyförbundet tillsammans med Stockholms ishockeyförbund gjort behöver arenan ersättas av en dubbelhall varav en ishall bör ha kapacitet för matchspel i Svenska damhockeyligan, SDHL. Foto: Andreas Sandström/Bildbyrån

Ser ni ett eventuellt OS i Stockholm som en möjlighet att få fart på byggnationen  – eller som en risk att pengarna då i stället kommer att används till andra typer av hallar?

– Vi har följt arbetet och är säkra på att ett OS inte negativt skulle påverka vårt långsiktiga arbete med att få flera ishallar utan snarare tvärtom, säger Göran Tidström.

– Värt att påpeka är dock hur viktigt det är att man inte fuskar bort moderniseringen av Globen, utan att den blir av i en sådan omfattning och kvalité att den är värdig internationella mästerskap. Där får man inte tulla på ambitionen.

– Får Sverige hockey-VM 2025 tycker vi självklart att det ska läggas i Stockholm, men som det ser ut i dag skulle det inte ske.

Hockeyn är inte den enda idrotten i Stockholmsområdet som har problem med bristen på anläggningar, och även om hockeyn har gjort sin egen rapport finns det numera ett samarbete mellan flera specialförbund.

– Tillsammans med innebandyns ordförande har jag tagit initiativ till att försöka samla de stora idrotterna, i stället för som tidigare när varje förbund förde sin egen dialog med beslutsfattarna, säger Göran Tidström.

– Målet är att vi tillsammans ska hjälpa politikerna att ta fram prioritering som i rimlig utsträckning tillgodoser de olika idrotternas behov så att det blir någon form av rättvisa.

– Förhoppningsvis kan vi tillsammans på ett ännu tydligare sätt visa för de som ansvarar för investeringsbudgeten att ramarna som finns är otillräckliga.

Läs mer: Politikern lovar en ny ishall: ”Men jag vågar inte säga när”