Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-23 18:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/ishockey/om-tio-ar-ar-damhockeyn-en-del-av-nhl/

Ishockey

”Om tio år är damhockeyn en del av NHL”

Damhockeyn i Nordamerika kan bli en del av världens bästa liga NHL – om inte alltför lång tid. Foto: Jason Franson/AP

De amerikanska och kanadensiska landslagsspelarnas inbjudan till NHL:s All Star-turnering var en början.

Damkronornas tidigare förbundskapten Peter Elander är säker på att slutmålet är att damhockeyn ska bli en del av världens bästa liga NHL.

– Om tio år – om det ens tar så lång tid – är jag säker på att NHL också har en damhockeyliga under sina vingar, säger Elander.

Malin Fransson
Rätta artikel

USA:s landslagsspelare Kendall Coyne Schofield och Brianna Decker, samt Kanadas Renata Fast och Rebecca Johnston var inbjudna till All Star-helgen i San José.

Kendall Coyne Schofield deltog dessutom i snabbhetstävlingen, och blev den första kvinnan i historien att få mäta sina krafter med männen under NHL-jippot.

– All den positiva uppmärksamhet som Kendall Coyne Schofields insats genererat under och efter All Star kanske skyndar på det med något år. För pr-mässigt har nog NHL insett att det vore bra för dem, säger Peter Elander.

USA och Kanada är damhockeyvärldens dominanter i landslagssammanhang, men på hemmaplan kämpar de med små resurser när det gäller klubblagsverksamheten.

För närvarande finns det två stora ligor, kanadensiska CHWL och amerikanska NWHL, men publikintresset för ligorna är begränsat och bara ett fåtal spelare har en lön som de kan leva på.

– Nästa steg för damhockeyn måste bli att vi får en liga som påminner om WNBA (amerikanska dambasketligan), och vi ser gärna att det sker under NHL:s ledning, säger Kendall Coyne Schofield i en intervju till den amerikanska sportkanalen ESPN.

Basketligan WNBA, som startade 1996, samarbetar med sin manliga motsvarighet NBA och får ekonomiskt stöd.

Damkronornas tidigare förbundskapten Peter Elander, som under många år jobbat med collegehockey i USA, håller med Kendall om att den rätta – ja, den enda – vägen framåt är en damhockeyliga under NHL:s vingar.

– Ska damhockeyn kunna växa ordentligt är det ett måste. Bland de nordamerikanska spelarna vet jag att intresset för att NHL ska ta över är jättestort, och jag tror NHL är intresserade, säger han.

– Sedan kan man självklart diskutera vad det skulle innebära för europeisk hockey. Det är inte självklart att det skulle gynna Europa.

Bortsett från att inkludera damerna i NHL:s All Star-turnering, har ligan även gett ekonomiskt stöd till damhockeyn, något som nyhetsbyrån AP kunde avslöja i slutet av förra året.

En stor summa pengar från NHL hjälpte till att lösa konflikten mellan landslagsspelarna och det amerikanska förbundet och avblåsa bojkotthotet inför VM 2017.

Problemet är hur NHL ska hantera de två existerande ligorna.

Skulle NHL köra över dem i kraft av mer ekonomiska muskler, skulle de omedelbart tappa en del av den goodwill som de självklart är ute efter. Därför är det scenariot inte aktuellt.

Ett övertagande måste med andra ord ske i samråd.

Hur skört just goodwill är fick NHL en försmak av under All Star-helgen förra veckan. 

Efter att först ha fått beröm för att Kendall Coyne Schofield som första kvinna fick delta i en tävling, fick de dagen efter rejält med kritik.

Det visade sig nämligen att Brianna Decker i sin roll som ”föråkare” i precisionstävlingen var snabbare än samtliga åtta NHL-spelare som deltog i tävlingen.

Men eftersom hennes tid inte redovisades officiellt fick hon inte ta del av prispengarna.

I sociala medier dök snabbt filmer upp som visade hur snabb Brianna Decker hade varit, och det startade en storm av kritik.

Kritiken ledde till att en sponsor meddelade att de skulle skänka ungefär 228.000 svenska kronor till henne. 

En summa som närapå fördubblade Deckers inkomster från hockeyn under ett år.