Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ishockey

Planer på lönetak i SHL: Vi arbetar med frågan

01:30. DN har granskat ekonomin inom SHL.

Över en miljon kronor. Så mycket kostade varje poäng Karlskrona i lönekostnader förra säsongen.

En ny rapport visar att höga löner pressar SHL-klubbarna allt mer och nu reses krav på ett lönetak.

– Jag är positiv till någon typ av reglering när det gäller själva lönekostnaderna, säger Jonas Bergqvist, tidigare klubbdirektör i Leksand.

Hälften av SHL-klubbarna gick med förlust förra året. Den främsta anledningen till klubbarnas ekonomiska problem är de höga personalkostnaderna, visar den genomgång av säsongen 2015/2016 som revisionsbyrån EY gjort och som DN presenterade på tisdagen.

För hela ligan står lönekostnaderna för 62 procent av de totala kostnaderna. Och trenden de senaste säsongerna har varit att lönekostnaderna ökar i relation till de totala kostnaderna.

Sedan flera år råder spelarnas marknad. Konkurrensen från NHL, KHL och schweiziska ligan tvingar SHL-klubbarna att betala allt högre löner för att få bra spelare.

Läs mer: Ishockeyn affärsmodell är inte frisk

Dessutom är det en ekonomisk katastrof för de klubbar som ramlar ur. Modo, som förlorade ett spektakulärt kval till Leksand, tvingades söka miljonstöd hos Örnsköldsviks kommun för att klara sig från konkurs.

För den här säsongen får klubbarna ett bidrag från SHL centralt på 28,5 miljoner kronor. Pengarna kommer från det medieavtal ligan slutit med TV4 och C More.

I höstas slöts ett nytt avtal som enligt uppgift ger SHL fyra miljarder kronor för tv-rättigheterna under sex säsonger med start 2018/2019.

Det nya lukrativa tv-avtalet innebär att bidraget till klubbarna kommer att höjas till 40 miljoner kronor.

Nu visar EY:s rapport att de tidigare höjningarna av SHL-bidraget nästan uteslutande gått till höjda spelarlöner.

”Konsekvensen av allt mer lukrativa tv-avtal är alltså högre lönekostnader i ligan”, skriver rapportförfattarna och tillägger:

”Det är inte troligt att högre lönekostnader ökar ligans kvalitet på kort tid då utbudet av arbetskraft är väldigt begränsat.”

Foto: Erich SteringChalle Berglund.

Den förre stjärnspelaren och tränaren/sportchefen i Djurgården, Challe Berglund, håller med om resonemanget.

– De bästa spelarna, de som drar publiken, de ska ha bra betalt. Men när lönerna på forwardar i tredjekedjan är för höga, tror jag man skulle kunna kontrollera det lite bättre.

Challe Berglund vill införa ett lönetak i SHL:

– Ja, jag skulle föredra det. Jag tror det skulle bli mer kontrollerat. Nu blir det en huggsexa om spelarna, vilket gör att medelmåttiga spelare tjänar för mycket, säger han.

Även förre Leksandsikonen och Tre Kronor-kaptenen Jonas Bergqvist är inne på den linjen. I dag arbetar hans som kontorschef på en storbank, men var tidigare klubbdirektör i Leksand under sju år.

– Det är osunt om alla pengar går till att köpa spelare för då tappar man utvecklingen på andra saker, säger han.

– Någonstans är vi där man måste fråga sig: vad är nästa steg nu, frågar sig Jonas Bergqvist och ger själv ett svar:

– Om alla legala saker på den svenska arbetsmarknaden skulle vara tillgodosedda, och med det nya tv-avtalet som kommer, så tror jag att om vi inte hittar någon form av reglering så kommer det att se precis likadant ut som det alltid gjort.

– Jag är positiv till att man tittar över någon form av reglering när det gäller själva lönekostnaden, säger Jonas Bergqvist som ändå varnar för att ett lönetak kan få negativa konsekvenser:

– Jag är jätteglad för att Frölunda köper hem Joel Lundqvist på ett långtidskontrakt och ger honom bra betalt, för han förgyller ju ligan.

– Hade Frölunda haft en begränsning i sin lönebudget hade det aldrig kunnat hända.

Foto: Michael Erichsen/BildbyrånChristian Lechtaler.

Men Frölundas klubbdirektör Christian Lechtaler är positiv till ett lönetak. I en enkät som DN skickat ut till SHL-klubbarnas vd:ar och klubbdirektörer finns frågan om ett lönetak skulle kunna vara en fördel för klubbarna.

– Det skulle innebära att den totala lönekostnaden per lag och säsong skulle vara överskådlig i förtid, vilket planeringsmässigt skulle vara en fördel, samt att lönekonkurrensen skulle försvinna, skriver Lechtaler i enkätsvaret.

Enligt vad DN erfar är medellönen i SHL den här säsongen 95.000 kronor i månaden. De totala spelarlönerna är inte offentliga och de löner som spelarna skattar för är bara en del av ersättningspaketet till spelarna.

Läs mer: Skellefteås finanser sticker ut

En stor del utgörs av pensionsavsättningar som inte behöver redovisas.

Inom SHL diskuteras frågan om lönetak.

– Eftersom vi vet att det är den största utgiftsposten i en klubb är det klart vi arbetar med frågan. Mot bakgrund av att klubbarna sammantaget spenderar mer än de får in, får det så klart stor påverkan om man kan ändra den utgiftsposten, säger SHL:s vd Jörgen Lindgren.

För två år sedan diskuterade SHL-klubbarnas sportchefer lönetak på en konferens i Chicago. Och enligt SHL:s sportchef Johan Hemlin fortsätter diskussionerna.

– Men kanske inte om lönetak, utan det handlar mer om hur man kan hitta en sund och bra lönesättning för truppen, säger Johan Hemlin.

 

Jag är jätteglad för att Frölunda köper hem Joel Lundqvist på ett långtidskontrakt och ger honom bra betalt, för han förgyller ju ligan. Hade Frölunda haft en begränsning i sin lönebudget hade det aldrig kunnat hända.

Frågan om lönetak är känslig. Färre än hälften av SHL-direktörerna svarade på DN:s enkätfråga.

– Vi tycker det är våra interna angelägenheter. Det är inte för medier, utan det för vi inom SHL själva, säger Växjös vd Stefan Norberg till DN.

Men flera av hockeydirektörerna är försiktigt positiva till ett lönetak:

– Vi välkomnar debatten om lönetak, dock vet vi att det inte är helt okomplicerat. Kräver samsyn bland alla klubbar, skriver Brynäs Johan Stark.

– Givetvis skulle kostnaderna stabiliseras, men samtidigt är det de bästa spelarna som säljer biljetter – i alla arenor, skriver Linköpings Anders Mäki.

– Beroende på hur det konstrueras vore det förstås ett bidrag till att alla klubbar har en sund ekonomi, men hur det konstrueras har jag ingen idé om, säger Skellefteås ekonomichef Hans Nordlöf och tillägger:

– Knuten är nog att hålla i hatten när man diskuterar med spelarna och inte gå med på för höga avtal.

Spelarfacket, Sico, är av naturliga skäl helt emot ett lönetak:

– Jag tror inte att lönetak är rätt väg att gå, jag tror inte det gynnar svensk hockey, säger ordföranden, advokat Kristoffer Sparring.

– Vår utgångspunkt är att det ska vara en fri lönesättning uppåt och att det ska vara en reglerad miniminivå och så har vi det i dag.

Men Challe Berglund menar att något måste göras.

– Det är inte någon som missunnar någon att tjäna pengar, men finns det ingen hållbarhet i verksamheterna är det ingen som tjänar pengar till slut, säger han om framtiden.

Foto i texten: Erich Stering, Michael Erichsen/Bildbyrån

Fakta. Så mycket hade klubbarna i eget kapital 2015/2016

Brynäs 5,1 milj kr
Djurgården 5,2 milj kr
Frölunda 22,8 milj kr
Färjestad 69,8 milj kr
HV 71 25,3 milj kr
Karlskrona 9,3 milj kr*
Linköping 5,0 milj kr**
Luleå 13,6 milj kr
Malmö 5,7 milj kr
Rögle 4,1 milj kr
Skellefteå 70,9 milj kr
Växjö 48,8 milj kr
Örebro 4,2 milj kr

*Flyttade elitverksamheten till aktiebolag. Om inte det hade gjorts skulle Karlskrona egna kapitalet varit förbrukat.
**Enligt revisionsbyrån EY uppgår LHC:s egna kapital bara till 600.000 kronor.