Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-18 23:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/jakten-pa-det-perfekta-loppet-drev-henne-in-i-vaggen/

Sport

Jakten på det perfekta loppet drev henne in i väggen

Alexandra Engen har lämnat karriären och kraven bakom sig. Nu vill hon hjälpa unga mountainbikecyklister att känna glädjen i sporten. Foto: Nicklas Thegerström

Hon ville göra det perfekta loppet och hade svårt att säga nej. För fem år sedan gick mountainbikestjärnan Alexandra Engen in väggen – nu vill hon lära ungdomarna att det finns viktigare saker än att vinna.

– Ibland blir man så sorgsen över att man har haft sönder sig själv på det viset jag haft.

Alexandra Engen blev världsmästare i sprint i Österrike 2012 och i Sydafrika 2013.

Redan 2010 hade hon vunnit VM-guld i U23-klassen i crosscountry i Kanada.

Hon får frågan om det var viktigt att vinna.

– Nej och ja. Jag förklarade en gång för min tränare att jag inte måste vinna, jag vill bara vara snabbare än de andra tjejerna. Konsekvensen blir en vinst men det var inte drivkraften. Jag ville göra det perfekta loppet, det var inte medaljen som var målet. 

Det var inte bara jakten på det perfekta loppet som fick Engeln att hamna i ett tidigare okänt mörker.

Hon ville ta hand om familj och vänner, ställa upp när hon fick förfrågningar och vara alldeles för många till lags.

– Det var drivkraften som drev mig att bli utbränd som också gjorde att jag blev bäst i världen.

Till slut höll det inte längre. 

Veckan som gick var hon ledare på ett sommarläger för ungdomar. Hon lärde dem bromsa, sladda och välja rätt väg i den för dagen blöta slingan i skogen.

– Här handlar det inte om att jag ser dig om du kör snabbast uppför backen, det är andra saker man uppmuntrar. Det gäller att bygga upp en kultur där man är värd något även om man inte ligger med i topp. 

Ungdomarna får lära sig grunderna, men också att inte bara prestationen räknas. Foto: Nicklas Thegerström

Även om hon inte tar upp sina egna problem så vill Alexandra att ungdomarna ska se på sitt sportande med glädje och inte som en press.

– På ett vis jobbar vi förebyggande för vi pratar inte om resultat utan om att ha roligt och göra det man tycker om. Många är för unga, några kanske man skulle kunna ta upp problemen med utmattning med om man ser att det är ett problem men hittills har vi inte gjort det. 

I dag inser Alexandra, 31 år, att det hade gått ganska långt innan hon förstod att hon var på fel väg.

– Jag tyckte ju bara att jag hade mycket att göra, inga problem. Det hade redan börjat 2013 men det ville man ju inte inse.

Säsongen 2014 höll det inte längre.

Hon ledde sprintvärldscupen och låg också med i toppen av crosscountry.

– Men jag mådde ju fruktansvärt dåligt och tog timeout. Jag sov mest hela tiden de första veckorna. Jag kanske orkade prata i 20 minuter med min mamma, sedan blev det för mycket. 

Dessutom kände hon sig ledsen och trött.

– Alla ljud var jobbiga, jag fick tryck i bröstet, kunde inte gå ned i varv, hade humörsvängningar. Det är som att allt bara tar slut. Man vill gärna göra något men det var bara att gå och lägga sig. Har man inte varit med om det kan man fullt ut inte förstå det, jag hade inte gjort det om jag inte varit med om det. Energin tar slut och det går inte att fylla på.

Alexandra fick kontakt med Rune Gustafsson som är mental coach och bland annat hjälper längdstjärnan Stina Nilsson. 

– Han talar sällan om vad man ska göra utan är mer som en vägledare så att man själv får börja fundera. 

Alexandra Engen vill dela med sig av sina erfarenheter. Foto: Nicklas Thegerström

Hon gjorde comeback och kom på trettonde plats i sin sista världscupstävling innan hon 2018 avslutade karriären.

– Jag hade varit på pallen och vet hur det livet ser ut och det är fantastiskt kul men det är inte värt det priset, den tiden var förbi. Jag hade inte energi att vara med familjen, hade träffat min blivande man och mina syskonbarn började växa upp.

I dag mår hon bättre men inte helt bra.

– Det har gått fem år nu och jag har kommit superlångt. Jag ser frisk ut i dag men jag jobbar fortfarande med det här. Men om man tittar tillbaka ett eller två år så ser jag ju att det går framåt. 

För att få lugn och ro efter en lång dag med ungdomarna på sommarlägret har Alexandra valt att sova på annan ort.

– Jag kan gå undan om det blir för mycket och jag har valt att äta mat i tältet där det inte är för stökigt.

Jenny Rissved, som vann OS-guld i mountainbike i Rio 2016, har nyligen gjort comeback efter depression och ätstörningar.

Alexandra Engen, som är uppvuxen i Jönköping och läser till lärare i Växjö, ser hur kraven både inom och utanför sporten hela tiden ökar.

– I samhället vi byggt upp ska man lyckas med allt. Man jämför sig och allt är så lättillgängligt, det är så lätt att tro att alla andra är supermänniskor och att man själv ska vara det. Jag tror att det mer handlar om vad är man värd i ett samhälle som bygger på prestation?