Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-27 12:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/japans-hemliga-vapen-infor-os-svenske-magnus-kjellberg/

02:27. Han är Japans hemliga vapen inför OS: "Jag har blivit ombedd att bredda och fördjupa den japanska simningen".
Sport

Japans hemliga vapen inför OS: svenske Magnus Kjellberg

TOKYO. Världens mest avancerade vetenskapliga centrum för elitidrottsmän finns i Tokyo. Det saknades bara en sak i satsningen för att få de efterlängtade medaljerna i Tokyo-OS: En svensk.
Fysiologen Magnus Kjellberg har bytt den svenska OS-stjärnan Sarah Sjöström mot japanska simmare. Dagens Nyheter har som första utländska tidning besökt ”medaljfabriken”.

Om drygt ett år gäller det. Då avgörs sommar-OS i Tokyo för andra gången.

Den japanska olympiska kommittén har satt upp ett mål på rekordmånga guldmedaljer, 30 stycken. Detta ska ske inom många grenar, även de två mest prestigefyllda idrotterna i sommar-OS: friidrott och simning.

Så var det inte när sommar-OS gick första gången i Tokyo. Den 10 oktober 1964 sprang Yoshinori Sakaï in på Olympiastadion i Tokyo med den olympiska facklan. Den 19-årige 400-meterslöparen var född den 6 augusti 1945, samma dag som atombomben fälldes över Hiroshima.

Tokyo-OS var ett skyltfönster för det moderna Japan. Mindre än två decennier efter andra världskrigets slut var landet återuppbyggt, även om minnet av atombomberna som skördat över 200.000 dödsoffer i Hiroshima och Nagasaki präglade spelen.

Bild 1 av 3 I fredsparken i Hiroshima, som invigdes i samband med sommar-OS 1964, tändes en eld som fortfarande brinner. Den släcks den dag som det inte finns några atomvapen i världen längre.
Foto: Ryosuke Ozawa
Bild 2 av 3 Den olympiske fackelbäraren Yoshinori Sakaï, som föddes i Hiroshima samma dag som atombomben fälldes, var 19 år när han sprang in på olympiastadion i Tokyo den 10 oktober 1964 när sommar-OS invigdes.
Foto: AP
Bild 3 av 3 Den 6 augusti 1945 fällde det amerikanska bombplanet Enola Gay den första atombomben över Hiroshima. Mellan 90.000 och 120.000 människor dödades.
Foto: Stanley Troutman/AP

Samma år tändes en låga i fredsparken i Hiroshima. Den lågan brinner fortfarande. Den ska släckas först när några atomvapen inte längre finns på jorden.

När spelen avslutades hade Japan tagit 16 guld, fem silver och åtta brons och hamnat på tredje plats i medaljligan efter USA och Sovjet. Av de 29 medaljerna kom de allra flesta i gymnastik, i de lättaste klasserna i brottning, i den nya OS-grenen judo och i tyngdlyftning – grenar där japanernas fysiska storlek inte innebar någon nackdel, utan i vissa fall en fördel.

I friidrotten och simningen fick Japan däremot nöja sig med två brons: ett i maraton och ett i lagkappen på 4x100 meter frisim.

Magnus Kjellberg utanför Japan Institut of Sports Sciences som DN som första utländska tidning fått besöka. Foto: Jonas Lindkvist

Sedan dess har mycket hänt. Och det är nu, 55 år senare, som Magnus Kjellberg kommer in i bilden.

När Tokyo-OS ägde rum 1964 var han sju år. Simning och vatten stod inte högt i kurs hos pojken som växte upp i Markaryd i de småländska skogarna.

– När jag var liten vägrade jag att bada och simma. Jag tyckte det var för kallt. Men jag intresserade mig ändå för simning på många sätt. Varför vet jag faktiskt inte.

En sommar kom en kusin på besök.

– Hon tog mig till simhallen. Sedan jag lärt mig fortsatte jag att simma.

Varje simpass föregås av landträning där specifika muskelgrupper för olika simsätt tränas med gummiband och andra redskap. Foto: Jonas Lindkvist

Själv var han en ”väldigt medioker” simmare. Men intresset för sporten var desto större. Kanske var Magnus Kjellberg den ende elvaåring som prenumererade på Swimming World Magazine, en prestigefull tidskrift om simning avsedd för elitsimmare, tränare och ledare.

– Jag har fortfarande gamla nummer kvar av den.

Efter att ha utbildat sig till idrottslärare och varit simtränare i olika klubbar tog han 2007-2008 som ansvarig för forskning och utveckling inom simning i Svenska olympiska kommittén ett initiativ till att ändra inriktning.

Men när arbetet några år senare mynnade ut i Nationellt elitcenter på Eriksdalsbadet för världsstjärnan Sarah Sjöström och de andra svenska landslagssimmarna var resurserna begränsade.

– Det startade inte på den nivån som jag bedömde att man behövde göra, säger han.

I samma veva hörde Japanska simförbundet av sig. Koji Ueno, tidigare huvudtränare och numera vice ordförande i Japanska simförbundet, och den nuvarande huvudtränaren Norimasa Hirai bad honom att flytta till Tokyo för att internationalisera japansk simning.

Svensken Magnus Kjellberg filmar de japanska toppsimmarna med en egen uppfinning. Han har satt en filmkamera på ett spö och går längs kanten med raska steg. Foto: Jonas Lindkvist

Sex år senare sitter vi i JISS – Japan institute of sports sciences – som är ett statligt finansierat OS-centrum för det allra senaste inom teknik och vetenskap. I en glasmonter i entrén ligger facklorna från vinterspelen i Sapporo 1972 och Nagano 1998.

Från Tokyo-OS 1964 finns några av medaljerna som Japan tog och den röda OS-klädseln som bars av de japanska olympierna under invigningsceremonin.

När DN – tillsammans med Magnus Kjellberg – tas emot av chefen Yasuyuki Kubo är det första gången som dörren öppnas för utländska journalister. Han visar något ovant runt och ger några exempel på vad som troligen är världens mest avancerade teknikcentrum för sport.

Yasuyuki Kubo, chef för Japan Institute of Sports Science, öppnar dörren till höghöjdsrummet där kommande OS-deltagare även kan träna på cyklar och löpband med en viss temperatur och luftfuktighet. Foto: Jonas Lindkvist

Först får vi se ett gym, stort som en halv ishall. DN-fotografen Jonas Lindkvist ombeds vänligen men bestämt att bara ta bilder när inga idrottsmän syns på bild.

Därefter: en jättelik lokal anpassad enbart för den nya OS-grenen klättring. Två parallella klätterväggar i OS-storlek har byggts upp. I en ände av salen finns tiotals olika greppträningsredskap. Två manliga klättrare ser ut att mäta spänst mot en tv-skärm.

Varje idrott har en särskild sal i det vetenskapliga sportkomplexet. Ett exempel är den nya OS-grenen klättring. Foto: Jonas Lindkvist

Vi passerar en läkarmottagning enbart öppen för elitidrottarna, därefter landets anti-dopningsbyrå och kommer till slut till en gigantisk friidrottshall med inbyggda kameror och elektronik i golvet. Från våningen ovanför dånar ljudet av tyngdlyftare som släpper skivstängerna mot golvet.

– Det är starka killar där uppe, konstaterar Yasuyuki Kubo på något bruten engelska.

I ett annat rum kan lufttryck, temperatur och luftfuktighet ställas in så att en maratonlöpare till exempel kan träna i den hetta som väntas under maratonloppen nästa sommar.

Bild 1 av 2 Dessa kamrar mäter kroppssammansättningen på elitidrottare som kommer för att träna på Japan Institute of Sports Sciences.
Foto: Jonas Lindkvist
Bild 2 av 2 Yasuyuki Kubo, chef för Japan Institute of Sports Sciences, visar kroppsscannern där de främsta japanska OS-medaljhoppen regelbundet får mäta alla kroppens muskler för att se om de utvecklats.
Foto: Jonas Lindkvist

Till slut tar han oss till några av de utrustningsmässigt mest avancerade rummen. I en sal som påminner om ett sjukhus står en kroppsskanner som används för att exakt jämföra de bästa idrottarnas muskelutveckling. Man ställer sig och blir avfotograferad rakt igenom i helfigur, precis som på vissa flygplatser.

Så ni anpassar idrottsutövarna till ett varmare klimat?

– Naturligtvis!

Omkring 180 personer arbetar i sportvetenskapliga komplexet. Av dessa är ett hundratal forskare och andra experter.

Men hur stor årsbudgeten är vill Yasuyuki Kubo inte berätta.

– Det är hemligt, svarar han på japanska och förtydligar på engelska: ”Top secret”.

Magnus Kjellberg undervattensfilmar medleysimmerskan Rika Oomoto på träning med en liten filmkamera fäst längst ner på ett utfällbart stativ. Foto: Jonas Lindkvist

Yasuyuki Kubo tycker att målet på 30 guldmedaljer som den olympiska kommittén satt är högt ställt.

– Det kan bli svårt. Men jag tror att vi kan klara det.

Han ser sitt center som det mest avancerade i världen. Många enskilda delar kan man hitta på andra håll, som i Kina och USA, men sammansättningen och storleken på resurserna är enligt honom unik.

– Vi stöttar eliten i alla olympiska grenar, både sommar- och vinteridrottare. Hit kan de komma och sova över och träna under några dagar eller veckor. Allt finns här för dem.

Världens bästa simmare tillbringar en hel del tid i gymmet, så också i Japan. Japanska landslagets tekniktränare Magnus Kjellberg besöker den största simklubben i Tokyo. Foto: Jonas Lindkvist

Några enstaka utlänningar har anställts sedan starten 2001. Det ska vara särskilda skäl om en icke-japan ska få förtroendet.

– Många av simmarna ville ha Magnus, så därför anställde vi honom, berättar Yasuyuki Kubo och ler brett mot Magnus som sitter i andra änden av rummet.

Magnus Kjellberg arbetar i en simnation som under de senaste decennierna tagit stora kliv internationellt.

– Vi japaner är ofta fysiskt mindre i storlek. Tekniken i de olika simsätten har blivit vårt sätt att kunna konkurrera internationellt, säger Sayaka Muramatsu, teknisk direktör på Japanska simförbundet.

Svenske tekniktränaren Magnus Kjellberg rekryterades av det japanska landslagets huvudtränare Norimasa Hirai. Foto: Jonas Lindkvist

I början på 2000-talet talades det om det japanska bröstsimsundret. Dess främste företrädare är Kosuke Kitajima, som vann dubbla OS-guld både i Aten 2004 och Peking 2008.

Den fyrfaldige OS-mästarens tränare Norimasa Hirai är numera huvudtränare för det japanska landslaget. DN träffar honom på en av många 50-metersbassänger i Tokyo som enbart används för simträning. Blandningen av motionssimmare och elit som man ser i svenska simhallar förekommer inte här.

Varje simmare tränar på en egen bana. På en av dem tränar det största kvinnliga OS-hoppet, Yui Ohashi. Hon toppar världsrankingen på 400 meter medley.

Svenske tekniktränaren Magnus Kjellbergs filmkamera på ett utfällbart spö ger undervattensvinklar på simstjärnor som det största kvinnliga OS-guldhoppet Yui Ohhashi – som fasta kameror i bassängen inte kan fånga. Foto: Jonas Lindkvist

Men den allra största kvinnliga stjärnan saknas. I början av året kom ett bakslag när det stora guldhoppet Rikako Ikee drabbades av blodcancer. Den 18-åriga simmerskan, som såg ut att bli det svåraste hindret för Sarah Sjöström på 100 meter fjärilsim, är inlagd på sjukhus.

– Det blir mycket svårt för henne att kunna delta nästa år. Men vi hoppas på OS 2024, säger Norimasa Hirai som räknar bort henne när han räknar upp sina hopp om japanska OS-guldmedaljer i bassängen.

Vid sidan om Yui Ohashi är landslagscoachens största guldhopp Ippei Watanabe som toppar världsrankingen på 200 meter bröstsim på herrsidan och därmed för arvet av superstjärnan Kosuke Kitajima vidare.

Världsrekordhållaren och största japanska OS-guldhoppet Ippei Watanabe skojar med Magnus Kjellberg efter ett morgonpass i hemmabassängen på Waseda-universitetet i Tokorosawa. Foto: Jonas Lindkvist

Watanabe är både världsrekordhållare och innehavare av det olympiska rekordet på 200 meter bröstsim som han satte i semifinalen i OS i Rio för tre år sedan. I finalen blev han sexa. Nu vill han ha revansch på hemmaplan.

– Jag hoppas och tror att jag kan ta guld och slå mitt eget världsrekord, säger han när han sitter på bassängkanten efter ett av dagens två träningspass.

Intill går Magnus Kjellberg med en egen uppfinning i jakten på den perfekta simtekniken: ett spö med en Go pro-kamera längst ner. Men den kan han filma simmarna underifrån genom att gå längs kanten i samma takt som simmarna tar sig fram. Bilderna blir bättre än de fasta kameror som finns inbyggda i bassängkanten.

Magnus Kjellberg instruerar den japanska landslagssimmerskan Rika Oomoto. Foto: Jonas Lindkvist

– Vi kan se våra egna simtag så att vi själva kan fundera på vad vi gör rätt och fel. Det är till stor hjälp. Magnus är den viktigaste personen för det japanska landslaget, säger Ippei Watanabe.

Som de yngre simmarna med internationell erfarenhet förstår han engelska, men talar helst japanska. I kommunikationen mellan den 1,93 långe Watanabe och den nästan lika långe Magnus Kjellberg blir det en blandning av engelska, japanska, kroppsspråk – och rörliga bilder på datorn eller i mobilen.

– Med mobilerna filmar simmarna ibland varandra. Det är ofta ett väldigt bra hjälpmedel, säger Magnus Kjellberg.

 

Filmer och bilder analyseras. Simmarnas lopp bryts ner i femmetersintervaller och jämförs med de utländska konkurrenterna. Magnus Kjellberg går igenom materialet med assisterande tränaren Mayuko Okada (i mitten) och tränaren Shouko Mizuouchi. Foto: Jonas Lindkvist

Simning en idrottsgren känd för att ständigt slå rekord. Segertiden på 400 meter löpning förbättrades med knappt 5 procent mellan OS 1964 och 2016, medan motsvarade förbättring på 100 meter frisim är 11 procent.

Och ännu större är förbättringen på 200 meter bröstsim: hela 14 procent. Utvecklingen av människans förmåga att snabbare ta sig fram i vatten är inte över, även om rekordutvecklingen stannade till 2010 när de så kallade superdräkterna förbjöds.

– Bröstsimmet är mest komplicerat. Det är störst toppar i kraftutveckling, och därför kan man göra de största misstagen i bröstsimmet. Det är också störst variation i hastighet, vilket öppnar stora möjligheter för topprestationer när man väl hittar sin personliga tajmning genom idogt teknikarbete, säger Magnus Kjellberg.

Hakans position är viktig för att kroppen ska ligga rakt i vattnet och motståndet minimeras. Svenske simtekniktränaren Magnus Kjellberg instruerar medleyspecialisten Rika Oomoto som tränar inför sommar-OS på hemmaplan i Tokyo nästa år. Foto: Jonas Lindkvist

Ippei Watanabe, vars världsrekord är 2.06,67, tror att det inom en inte alltför snar framtid kommer vara möjligt att simma 200 meter bröstsim i 50-metersbassäng under 2.05.

– Det handlar om att hålla samma fart under ett helt lopp. Då är det fullt möjligt, tror 22-åringen som kan ha många år framför sig i världseliten.

De bästa japanska simmarna är heltidsproffs. Ippei Watanabe tränar i en badmössa med arbetsgivaren Toyotas logotyp. Bilföretaget ger honom lön varje månad, men han behöver inte jobba.   

Spetsigare kan ingen vara. OS-guldhoppet Ippei Watanabe visar hur han försöker få en spetsigare ”streamline” än sina konkurrenter genom att få upp skuldrorna mot axlarna. Foto: Jonas Lindkvist

-I stället slipar han på de tekniska detaljerna som ska ge honom OS-guld på hemmaplan nästa sommar. För DN visar hur han lärt sig en unik kroppshållning: en ”superstreamline”.

Han lyfter skuldrorna ett hack högre än alla andra för att bli ännu mer pilformad i vattnet, något som ökar hastigheten i vattnet efter starter och vändningar och vinner tid. Magnus Kjellberg ler roat och nickar uppmuntrande.

– Jag försöker förklara helhetsbegreppet och den process som krävs för att utveckla sig. Sedan handlar det till syvende och sist om att de aktiva tar sitt ansvar.

Pinnen med kameran längst ner under vattnet finns med Magnus Kjellberg vid bassängkanten på tidiga morgonpass. Foto: Jonas Lindkvist

Redan i unga år tas talanger till det sportvetenskapliga centrumet. De yngsta simmarna är 8-9 år när de kommer dit på sitt första läger.

– Det görs inte alls på det här sättet någon annanstans i världen. Det är en fokuserad högprestationsmiljö, säger Magnus Kjellberg.

Han ser sitt internationella kontaktnät och en utveckling av sprintgrenarna som sina främsta bidrag till japansk simning. Det handlar inte minst om distanserna 50 och 100 meter, som Japan hittills haft minst framgångar i.

— Den tekniska utvecklingen pekar på att atleter med kroppskontroll kan omdefiniera vad vi tror är möjligt att prestera. I Japan har jag mött många simmare i olika åldrar med väldigt god kroppskontroll och många tränare med starkt sinne för detaljer och detaljkrav.

Den japanska simfabriken. På den största simklubben i Tokyo drillas talanger från tidig ålder. De bästa av dem får träffa svensken Magnus Kjellberg redan från 8-9 års ålder när de bjuds in till sitt första läger. Foto: Jonas Lindkvist

Under några dagar på min och fotografen Jonas Lindkvists stipendieresa från Japanstiftelsen guidar han oss runt bland skyskraporna i världens största stad. I idrottsshorts och t-shirt ser han ut som något av en främmande fågel bland kostymklädda japaner med trådlösa hörlurar i öronen, på väg hem efter ännu en lång arbetsdag.

På fötterna har han bekväma löparskor. Ibland går han i flera timmar, det personliga rekordet på en dag är ett par mil.

Han håller kontakt med svensk simning, bland annat med Sarah Sjöström och hennes tränare Johan Wallberg, gift med Therese Alshammar som fortfarande har världsrekordet på 50 meter fjärilsim i 25-metersbassäng. Johan Wallberg är också chef för Nationellt elitcenter i Stockholm.

Den japanska maten med mycket fisk och skaldjur passar en icke-köttätare som Magnus Kjellberg. Foto: Jonas Lindkvist

Men Magnus Kjellbergs arbetsgivare är japansk. Och uppdraget är att få fram medaljer till hemma-OS i Tokyo som för andra gången står värd för sommarspelen om drygt ett år.

Hur kommer det att kännas för dig om Japan vinner guld i simningen, men inte Sverige?

– Det blir lite delat, förstås...

Målet har satts av den japanska olympiska kommittén till inte mindre än 30 guldmedaljer. Det är en rejäl höjning från det hittills bästa resultatet i Aten 2004 med 16 guld. Bara USA och Kina ska komma före, hoppas OS-kommittén.

Det viktigaste verktyget för att för första gången nå positionen som sportslig stormakt är det stora vetenskapliga center som Magnus Kjellberg är en av få utlänningar som arbetar på. 

Utanför byggs ytterligare två liknande komplex. Det enda invigs inom kort.

Sedan Magnus Kjellberg kom till Tokyo för sex år sedan har utlänningarna fler med ökad arbetskraftsinvandring fler turister, som inte märks vid Shibuyakorset där tusentals människor samtidigt korsar ett X-format övergångställe. Foto: Jonas Lindkvist

Ett 20-tal tunnelbanestationer därifrån pågår ett ännu större byggprojekt. Där byggs den nya olympiastadion på samma plats som den numera rivna OS-arenan från 1964.

Även den här gången blir sommarspelen en symbol för vad Japan kan åstadkomma efter en katastrof. Drygt åtta år har gått sedan jordbävningen, tsunamin och kärnkraftshaveriet i Fukushima som inträffade den 11 mars 2011. Cirka 19 000 människor dog i jordbävningen och ytterligare nästan 16 000 i tsunamin.

Som symbol för det nya hållbara OS har elektronik samlats in för att alla medaljer i guld, silver och brons ska göras av återvunnen metall.

Ett nytt Japan ska visa upp sig för världen – igen.

Bild 1 av 18 Magnus Kjellberg utanför Japan Institut of Sports Sciences som DN som första utländska tidning fått besöka.
Foto: Jonas Lindkvist
Bild 2 av 18 Varje simpass föregås av landträning där specifika muskelgrupper för olika simsätt tränas med gummiband och andra redskap.
Foto: Jonas Lindkvist
Bild 3 av 18 Svensken Magnus Kjellberg filmar de japanska toppsimmarna med en egen uppfinning. Han har satt en filmkamera på ett spö och går längs kanten med raska steg.
Foto: Jonas Lindkvist
Bild 4 av 18 Yasuyuki Kubo, chef för Japan Institute of Sports Science, öppnar dörren till höghöjdsrummet där kommande OS-deltagare även kan träna på cyklar och löpband med en viss temperatur och luftfuktighet.
Foto: Jonas Lindkvist
Bild 5 av 18 Varje idrott har en särskild sal i det vetenskapliga sportkomplexet. Ett exempel är den nya OS-grenen klättring.
Foto: Jonas Lindkvist
Bild 6 av 18 Magnus Kjellberg undervattensfilmar medleysimmerskan Rika Oomoto på träning med en liten filmkamera fäst längst ner på ett utfällbart stativ.
Foto: Jonas Lindkvist
Bild 7 av 18 Världens bästa simmare tillbringar en hel del tid i gymmet, så också i Japan. Japanska landslagets tekniktränare Magnus Kjellberg besöker den största simklubben i Tokyo.
Foto: Jonas Lindkvist
Bild 8 av 18 Svenske tekniktränaren Magnus Kjellberg rekryterades av det japanska landslagets huvudtränare Norimasa Hirai.
Foto: Jonas Lindkvist
Bild 9 av 18 Svenske tekniktränaren Magnus Kjellbergs filmkamera på ett utfällbart spö ger undervattensvinklar på simstjärnor som det största kvinnliga OS-guldhoppet Yui Ohhashi – som fasta kameror i bassängen inte kan fånga.
Foto: Jonas Lindkvist
Bild 10 av 18 Världsrekordhållaren och största japanska OS-guldhoppet Ippei Watanabe skojar med Magnus Kjellberg efter ett morgonpass i hemmabassängen på Waseda-universitetet i Tokorosawa.
Foto: Jonas Lindkvist
Bild 11 av 18 Magnus Kjellberg instruerar den japanska landslagssimmerskan Rika Oomoto.
Foto: Jonas Lindkvist
Bild 12 av 18 Filmer och bilder analyseras. Simmarnas lopp bryts ner i femmetersintervaller och jämförs med de utländska konkurrenterna. Magnus Kjellberg går igenom materialet med assisterande tränaren Mayuko Okada (i mitten) och tränaren Shouko Mizuouchi.
Foto: Jonas Lindkvist
Bild 13 av 18 Hakans position är viktig för att kroppen ska ligga rakt i vattnet och motståndet minimeras. Svenske simtekniktränaren Magnus Kjellberg instruerar medleyspecialisten Rika Oomoto som tränar inför sommar-OS på hemmaplan i Tokyo nästa år.
Foto: Jonas Lindkvist
Bild 14 av 18 Spetsigare kan ingen vara. OS-guldhoppet Ippei Watanabe visar hur han försöker få en spetsigare ”streamline” än sina konkurrenter genom att få upp skuldrorna mot axlarna.
Foto: Jonas Lindkvist
Bild 15 av 18 Pinnen med kameran längst ner under vattnet finns med Magnus Kjellberg vid bassängkanten på tidiga morgonpass.
Foto: Jonas Lindkvist
Bild 16 av 18 Den japanska simfabriken. På den största simklubben i Tokyo drillas talanger från tidig ålder. De bästa av dem får träffa svensken Magnus Kjellberg redan från 8-9 års ålder när de bjuds in till sitt första läger.
Foto: Jonas Lindkvist
Bild 17 av 18 Den japanska maten med mycket fisk och skaldjur passar en icke-köttätare som Magnus Kjellberg.
Foto: Jonas Lindkvist
Bild 18 av 18 Sedan Magnus Kjellberg kom till Tokyo för sex år sedan har utlänningarna fler med ökad arbetskraftsinvandring fler turister, som inte märks vid Shibuyakorset där tusentals människor samtidigt korsar ett X-format övergångställe.
Foto: Jonas Lindkvist