Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-03 01:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/jenny-fransson-stangs-av-i-fyra-ar-kommer-att-overklaga/

Sport

Jenny Fransson stängs av i fyra år – kommer att överklaga

Brottaren Jenny Fransson fälls för dopningsbrott och stängs av i fyra år.
Brottaren Jenny Fransson fälls för dopningsbrott och stängs av i fyra år. Foto: Ludvig Thunman/Bildbyrån

Brottaren Jenny Fransson fälls för dopningsbrott och stängs av i fyra år, men sista ordet i fallet är inte sagt.

– Vi kommer givetvis att överklaga, säger Mats Larsson, Franssons ombud.

Jenny Fransson testades positivt för en anabol steroid i januari. På torsdagen kom Dopingnämndens dom. Den tidigare världsmästaren stängs av i fyra år, det strängaste straffet för en idrottare som fälls första gången.

Ombudet Mats Larsson, som yrkat på att den 32-åriga brottaren skulle frikännas, säger sig inte vara överraskad över domen.

– Det blir så här när Dopingnämnden inte är fristående från idrotten, säger Larsson, professor i fysik vid Stockholms universitet, som anser att nämndens ledamöter inte tillräckligt satt sig in fallets tekniskt komplicerade frågor.

Det var den 3 februari som DN avslöjade att ett av Sveriges största OS-hopp testats positivt. Analysen som gjordes av Huddingelaboratoriet visade att det handlade om mycket små mängder av den i dopningssammanhang inte särskilt vanliga substansen metyltestosteron. Halten i de två metaboliter, restprodukten som återfanns i urinprovet, var två respektive sex nanogram per milliliter. 

I sitt försvar av Fransson har Larsson hävdat att laboratoriet inte följt alla de 40 punkter i ett analysprotokoll, utfärdat av Wada, den internationella antidopningsbyrån. Eftersom mängden av den förbjudna substansen var så liten och ligger så nära gränsvärdet anser Larsson att minsta oklarhet i mätproceduren kan innebära att det positiva utfallet av analysen kan ifrågasättas.

– Hade det varit så att Jenny administrerat metyltestosteron några dagar före dopningsprovet hade det handlat om oerhört mycket högre nivåer. Då hade det här inte spelat någon roll, säger Larsson.

Han menar att Franssons dopningsprov på grund av temperaturskillnader kan ha utsatts för en mikrobiologisk process under den tid som gick från att det togs till att det kom fram till laboratoriet. Av den anledningen hävdar han att laboratoriet borde använt sig av en så kallad elektronisk bakgrund i stället för kemisk bakgrund vid analysen, även om detta inte är reglerat i Wadas föreskrifter.

– Däremot säger Wada att man särskilt ska beakta det som talar till den anklagade idrottarens fördel. Då menar jag att när man inte kan få vägledning av Wadas tekniska dokument, så ska man använda den metod som gynnar idrottaren, säger Larsson.

Påståendena om tveksamheter i analysen har bemötts av laboratoriets tillförordnade chef, Anton Pohanka. Dopingnämnden anser inte att det inte finns någon anledning att ifrågasätta Pohankas uppgifter och pekar på att laboratoriet är Wada-ackrediterat.

”Ackrediteringen måste, om inget annat framkommit, innebära att laboratoriet har den kompetens som krävs för att utföra det komplicerade analysarbetet inom antidopingsverksamheten”, står det i domen.

Här slås också fast:

”Jenny Fransson har inte förmått visa att det förekommit någon avvikelse från det regelverk och de riktlinjer som dopinglaboratoriet har att följa.”

Nämnden konstaterar att Fransson nekat till att avsiktligt ha tagit anabola steroider, men att hon som alla idrottare är ansvarig för det hon har i sin kropp. Man anser inte att det föreligger några förmildrande omständigheter och att det därför inte kan bli tal om nedsättning av straffet.

Jenny Fransson hävdade inledningsvis att hon utsatts för ett sabotage och att någon preparerat hennes vattenflaska, en teori hon senare övergav. Men på något sätt visar ändå provsvaret att den anabola steroiden har hamnat i hennes kropp. 

Hur har det gått till?

– Jag vill avvakta med att besvara den frågan, säger Mats Larsson.

Samtidigt pekar han på fall där idrottare fått i sig små mängder av förbjudna substanser genom att äta kött eller genom kroppsvätskor från en annan person.

Jenny Fransson själv har inte kommenterat domen men Expressen uppger att hon på sitt privata Instagramkonto skriver: ”Lärde mig ett nytt ord i dag – justitiemord.”

Jenny Fransson, som vann VM-guld 2012 och OS-brons 2016, hade OS i Tokyo som sitt slutmål i karriären. Det ser nu än mer avlägset ut, men eftersom mästerskapet skjutits upp på grund av coronapandemin behöver brottaren inte ge upp.

Larsson säger att Fransson kommer att överklaga sitt fall till Riksidrottsnämnden, som är svensk idrotts högsta juridiska instans.

– Skulle vi inte få rätt där har Jenny även möjligheten att gå till Cas (idrottens skiljedomstol), säger Larsson.

Åke Andrén Sandberg, ordförande i Dopingkommissionen, är nöjd med utslaget i Dopingnämnden, men poängterar att domen kan komma att överklagas.

– Tills vidare har det här gått vår väg och vi tycker att den utredning som vi har gjort är väldigt tillfredsställande, säger Andrén Sandberg.

Samtidigt håller han med Mats Larsson om att fallet Fransson skapar svåra tekniska frågor. Andrén Sandberg medger att han som läkare har svårt att förstå alla de tekniska beskrivningar som ingår i de inlagor som Franssons ombud och laboratoriet skickat in.

– Det här handlar om små delar, men jag tycker inte att det förändrar den stora bilden. Samtidigt är det förstås en försvarsadvokats rättighet och kanske till och med skyldighet att påpeka det här, säger Andrén Sandberg.

Mats Larsson menar att domen visar att Dopingnämnden är för starkt kopplad till idrotten och att man inte kunnat sätta sig in i de komplicerade frågorna. Andrén Sandberg håller inte med.

– Dopingnämnden fungerar som en domstol. De ska kunna det mesta, men i specialfall kallar man alltid in experter, säger han.

Riksidrottsförbundet (RF) beslutade tidigare i år att Svensk antidoping och därmed även Dopingnämnden från den 1 januari 2021 ska göras oavhängig från RF för att harmoniera med Wadas nya reglemente. 

Läs mer: Brottningsförbundet: Svårt att säga var vi felat

Läs mer: Jenny Franssons ombud anmäler dopningslabbet

Ämnen i artikeln

Brottning

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt