Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-22 14:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/jens-littorin-dopningsfallen-smutsar-bilden-av-rena-sverige/

Sport

Jens Littorin: Dopningsfallen smutsar bilden av ”rena” Sverige

Dopningsfall som Jenny Franssons är få i Sverige, men ger bilden av ”rena” Sverige en törn, skriver Jens Littorin.
Dopningsfall som Jenny Franssons är få i Sverige, men ger bilden av ”rena” Sverige en törn, skriver Jens Littorin. Foto: Heiko Junge/NTB

Högprofilerade dopningsfall ger bilden av Sverige som ett ”rent” idrottsland en törn. Risken finns att vi aldrig får veta varför metaboliterna från den anabola steroiden hamnade i Jenny Franssons dopningsprov.

Antalet dopningsförseelser i Sverige är internationellt sett relativt få. Riksidrottsförbundets (RF:s) statistik visar att av de 3.348 tester som gjordes 2018 föranledde 26 bestraffning. Det var visserligen fyra mer än året före och lika många fler än snittet för 2000-talet, men siffran innebär inte någon allvarlig ökning.

Nio av fallen 2018 rör elitidrottare, vilket enligt RF:s definition är personer som tävlar i individuella idrotter internationellt eller i landslagssammanhang i lagsporter. Åtta fall handlar om aktiva på lägre tävlingsnivå och de övriga nio klassas som motionsidrottare.

Tyngdlyftning och styrkelyft står för en stor majoritet av bestraffningsärendena, men dessa skapar sällan några större rubriker. Det gör det däremot när högprofilerade OS-deltagare och mästerskapsmedaljörer åker fast.

Det är därför som fallen med friidrottaren Meraf Bahta och brottaren Jenny Fransson ger bilden av Sverige som ett i dopningssammanhang ”rent” idrottsland en törn. När OS-deltagare och världsmästare åker fast väcker det internationell uppmärksamhet och frågor.

Nu är de svenska synderna väldigt långt ifrån statskontrollerad rysk dopning och ”Operation Aderlass”. Bahta åkte dit på tre prickningar i sin vistelserapportering och Fransson är än så länge bara misstänkt för dopningsbrott.

Utredningen kommer förhoppningsvis att visa vad som har hänt, men det är inte alls säkert. Fransson säger att vid sidan av risken för en lång avstängning och ett missat OS är det ovissheten som plågar henne mest. Risken är stor att vi aldrig får veta varför metaboliterna från den anabola steroiden fanns i hennes urinprov.

Många idrottare som testats positivt har genom åren skyllt på sabotage. Få av dessa har varit lyckosamma när juryn avkunnat sin dom. Sabotageteorin ger samtidigt en intressant inblick i en elitidrottares vardag, som innehåller en ständig fruktan för att någon ska blanda något förbjudet i din mat eller vattenflaska. 

Som idrottare är du alltid ansvarig för substanserna som du har i din kropp. Det är den grundregel som allt antidopningsarbete vilar på och den ställer höga krav på idrottaren. Ett enda misstag och ett ögonblicks slarv kan ödelägga en hel karriär.

Fallen Bahta och Fransson visar att svenskt antidopningsarbete fungerar. Samtidigt riktar de på nytt ljuset på kravet om att detta arbete ska frikopplas från idrotten. Både antidopningsbyrån Wada och de nationella antidopningsorganisationerna Nado kräver att verksamheten ska göras oberoende så den harmonierar med Wadakoden. I dag är risken att idrotten sätts att döma sina egna aktiva. Det är onödigt att bjuda omgivningen på misstankar om att allt inte fungerar som det ska.

Läs mer:

Svenskt OS-medaljhopp fast i dopningstest

Fransson förnekar att hon medvetet dopat sig: ”Någon har gjort det här mot mig”

Jenny Franssons OS-plats indragen – tills vidare

Jenny Fransson utsatt för hat: ”Folk tycker att jag ska dö”

Detta är metyltestosteron – strikt kontrollerat preparat 

Från Liljenvall till Bahta – tidigare svenska dopningsfall