Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-20 22:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/jens-littorin-hur-kan-det-vara-tillatet-att-satsa-en-kvarts-miljon-pa-tennisens-bakgard/

Sport

Jens Littorin: Hur kan det vara tillåtet att satsa en kvarts miljon på tennisens bakgård?

Tennissporten har stora problem med matchfixning
Tennissporten har stora problem med matchfixning Foto: Paul Bradbury/Caia Image

Den totala prissumman i Futuretävlingens dubbelturnering var 140.000 kronor. Den unge stockholmaren vann drygt 800.000 genom att satsa en kvarts miljon på en match på tennisens bakgård. Det säger en hel del om varför sporten har enorma problem med matchfixning.

Varningsklockorna ringer högt och ljudligt. En lokal spelare som i sista stund hittar en dubbelpartner och som har svårt att hålla serven.

En man i 20-årsåldern som beslutar sig för att gå ”all in” på livebetting på en match på tennisen bakgård.

Det kan förstås vara så att alla inblandade parter är helt oskyldiga i det här fallet och att den som slagit vad genomskådat en dålig oddssättning, men ni hör själva hur absurt det låter:

Det går att satsa en kvarts miljon på vem som ska vinna nästa boll, på hur många dubbelfel någon slår och på hur många brutna servegames en tennismatch kommer att innehålla. Och vadslagaren vinner mer än fem gånger så mycket som den totala prissumman i turneringen.

Unibet pausade utbetalningen av vinsten på drygt 800.000 kronor och anmälde händelsen. Den stora frågan är varför inte spelbolaget stoppade spelet redan under matchen, när den attraherade så stora summor. Klickade varningssystemet? Är det kutym att man tar emot så här stora insatser? Hur många sådana här fall går under radarn hos spelbolag som är mindre engagerade i kampen mot matchfixning?

Att ärendet, som hamnat på den svenska polisens bord, inte är avgjort två år senare visar att matchfixningsutredningar har fortsatt låg prioritet. Om inblandade parter inte är förhörda två år efteråt lär bevisen bli svåra att hitta, särskilt om man enbart utreder fallet som mutbrott.

Spelbranschen används inte sällan som en penningtvättmaskin av den organiserade brottsligheten. Det har DN visat i flera reportage. Matcherna behöver inte alltid vara riggade. Med hjälp av säkra spel till låga odds tvättas stora, svarta belopp vita.

Både idrotten, spelbolagen och politiker säger sig vilja tackla problemet, men samarbetet gnisslar betänkligt, särskilt efter att Spelinspektionen utfärdat föreskrifter som bland annat förbjuder licensierade spelbolag i Sverige att anordna spel på fotbollsmatcher i serier under division 2 och dubbelfel i tennis.

Frågan är varför det ska vara tillåtet med spel på tennisens lägre divisioner, men inte fotbollens.

Unibet, som är en part i det aktuella tennisfallet, är ett av de bolag som hävdar att de nya reglerna lämnar spelplanen öppen för de olicensierade bolagen och tillåter oseriösa aktörer att runda den svenska lagstiftningen.

Framtiden får utvisa om de har rätt.

Nutiden kräver att spelbranschen frågar sig om det är rimligt att någon tillåts satsa en kvarts miljon på en dubbelmatch på tennisens bakgård.

Läs mer: Svenskmatch utreds av polisen – spelinsatser för en kvarts miljon

Ämnen i artikeln

Matchfixning
Tennis
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt