Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sport

Johan Croneman: Johaug-dokumentären handlar bara om att rentvå Norges skidjänta

I dokumentären ifrågasätts inte Therese Johaugs bild av dopningshistorien, anser Johan Croneman.
I dokumentären ifrågasätts inte Therese Johaugs bild av dopningshistorien, anser Johan Croneman. Foto: Terje Bendiksby/NTB Scanpix

Alla i dokumentären ”Therese Johaug: Dopningsdomen” berättar samma version: Therese Johaugs. Varför är det så kolossalt viktigt för SVT att ständigt försvara Therese Johaug? undrar Johan Croneman i veckans Sport i tv-krönika.

Det är ingen hemlighet att jag varit skeptisk till särskilt SVT-sportens tassande kring avslöjandet om att Therese Johaug ertappats med rester av en anabol steroid i kroppen.

Från första sekund sedan detta blev känt har deras skidexperter hävdat - till och med långt innan man med säkerhet visste någonting – att Therese Johaug självklart inte dopat sig medvetet, att allt rörde sig om ett olyckligt misstag, att det aldrig fanns något enda litet skäl till att misstro hennes egen historia. Det var salvan. Det var doktorns fel. Det var klantigt gjort.

Vi som inte låste oss i att tro på något över huvud taget som vi inte bestämt kunde veta, kom i skenet av denna sympativåg att betraktas som värsta drevet. Det var uppochnervända världen.

Jag har inte förflyttat mig en tum i frågan, jag vet fortfarande ingenting med säkerhet – och jag förhåller mig avvaktande. Dopningshistorien har egentligen med bestämdhet bara lärt oss en enda sak: Dopade idrottare erkänner aldrig att de medvetet tagit något otillåtet – inte förrän de är så överbevisade om motsatsen att ingen annan utväg finns.

Listan över dessa idrottsstjärnor kan göras mycket lång. Listan över de sjukaste bortförklaringarna kan göras lika lång.

Varför SVT valt att visa norska TV2:s ”dokumentärfilm” ”Therese Johaug: Dopningsdomen” kan jag i skenet av deras kollektiva övertygelse begripa - men samtidigt inte alls förstå. (Den har visats ett par gånger på SVT, finns att se på SVT Play.)

Det är i mina ögon helt enkelt en rak promotionfilm gjord i nära samarbete med teamet bakom Johaug (producerad av mediabolaget Globus), den låtsas i det längsta att den har den dokumentära ambitionen att söka efter sanningen – men allt handlar bara om att tvätta ren bilden av hela norska folkets älskade lilla skidjänta. Bilderna och musiken och urvalet och intervjuerna är tillrättalagda, fixade, sminkade, och berättar alla exakt samma version. Den enda versionen. Therese Johaugs.

Therese Johaug är en mångmiljonindustri, och den måste givetvis till varje pris skyddas – vi pratar nog förresten om en hundramiljonersindustri – att i det här läget lägga några mille på en film av den här karaktären betraktas nog som den bästa av investeringar. Och det har lönat sig, och det kommer att löna sig.

Jag skulle verkligen vilja se siffror på hur den här filmen har finansierats. Norska TV2 står som beställare, under alla omständigheter är den ett journalistiskt moras, som så mycket annat i den här cirkusen. Man går på känsla, och den pekar entydigt åt ett håll.

Den här filmen berättar historien om en oskyldigt dömd, en felaktigt dömd, ett oskyldigt offer. En enda man har gjort fel, orsakat hela detta tumult: landslagsläkaren Fredrik Bendiksen, och han har bara uttalat sig offentligt en gång, på den första presskonferensen, därefter i förhören med Johaug i Norge och under förhandlingarna i Cas förra veckan. I övrigt: tystnad.

Han är förresten friad från att ha gjort något formellt fel.

Vad skulle SVT sagt om någon hade kommit med en film från exakt det andra hållet – som lika tendentiöst utpekade Therese Johaug som eventuellt skyldig, dömd på goda grunder, och där det enda offret var sanningen?

De hade givetvis benhårt vägrat att visa filmen, ty den redovisade bara den ena sidan av saken. Jo, precis så är det. Om SVT:s dokumentärfilmsansvariga konsulterat SVT-sporten, har de förmodligen sin vana trogen försäkrat att detta är den enda sida som behöver exponeras. Therese Johaugs sida av saken.

Det är en på många sätt rent vämjelig film, så uppenbart ute i syfte att tvätta både henne och hennes pengar. Att den inte har en enda ambition att söka efter hela sanningen, eller att försöka sätta in den här historien i ett större sammanhang, är så uppenbart redan från start.

Jag frågar mig för fyrtiosjunde gången: Varför är det så kolossalt viktigt för SVT att ständigt försvara Therese Johaug? Har de en enda gång tittat åt något annat håll, letat i en enda annan riktning?

Nej, det kostar på för mycket. Det är ju ett så hiskeligt trist ämne också, eller hur? Förstör bara stämningen!

Läs mer: Jens Littorin: Johaugs motanmälan en provokation

Lista. Tre tv-ord i veckan

Varför säger alla …
… att Sveriges fotbollsdamer spelar bra fotboll när de inte gör det? 10.000-kronorsfråga.

Ansträngt mig …
… för att ogilla fotbollsfrun Maja Nilsson – det går bara inte. Hon är rent objektivt rolig! När hon inte är plump alltså.

Anna Brolin måste …
… snart få ur sig något annat än att det är bra stämning och festligt och häftigt och roligt. Vi väntar spänt.