Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-02 00:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/johan-esk-en-skarsgard-vore-perfekt-i-rollen-som-nils-van-der-poel/

Sport

Johan Esk: En Skarsgård vore perfekt i rollen som Nils van der Poel

Bild 1 av 2 Nils van der Poels karriär har alla förutsättningar att bli en feelgood-film…
Foto: Erik Pasman/Bildbyrån
Bild 2 av 2 …och Bill Skarsgård borde spela världsmästaren på film.
Foto: Nicklas Thegerström

Kanske kan Nils van der Poel bli förmögen på sin karriär. Annars skulle han kunna bli det på sin historia.

Filmfabriken i Trollhättan borde göra en film om skridskomästaren från samma stad och en Skarsgård ska spela huvudrollen.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Fotbollsstjärnan Zlatan Ibrahimovics makalösa liv och karriär ska bli film.

Fotbollstalangen Martin Bengtssons ångestfyllda försök att nå stjärnorna blev en bok som ska bli film.

Det har gjorts filmer om Björn Borg och formel 1-föraren Ronnie Peterson och nyligen kom en tv-dokumentär om Frank Andersson. Den stora profilen på och utanför brottarmattan kom från just Trollhättan.

Det finns en hel del andra svenska idrottshjältar med en historia som håller för ett filmmanus. Här är bara några:

● Anja Pärson. En historia om det tidiga genombrottet, tvivlen inför och gulden under VM på hemmaplan, kraschen i OS 2010 och hur hon fann sitt livs kärlek i Filippa.

● Ludmila Engquist. Från dopad ryska till älskad svenska till föraktad, dopad ryska igen. En resa som gick via byte av medborgarskap, guldmedaljer, bröstcancer och en bobsatsning som mest gick ut på att hålla varumärket vid liv.

● Anna Holmlund. Världsmästaren skadades svårt under en träning i skicross, överlevde mirakulöst men fick ett annat liv.

● Patrik Sjöberg. Höjdhopparen hoppade högre än någon annan hade gjort men bar hela tiden på de svarta minnena från att ha utsatts för sexuella övergrepp av sin tränare i sin ungdom.

● Susanne Gunnarsson och Agneta Andersson. De gamla vännerna blev fiender men fortsatte att tävla och vinna tunga titlar ihop i kanoten.

Nils van der Poels historia och karriär kan bli en feelgood-film. En dubbel juniorvärldsmästare lägger av, kommer tillbaka och tar en tävlingspaus igen. Under pausen gör han värnplikten som fjälljägare och tränar upp sig med extremsporter innan han återvänder till skridskoisarna och blir dubbel världsmästare och världsrekordhållare.

En film behöver svärta. Vad skulle den om Nils van der Poel kunna bjuda på?

Kanske de där insinuanta frågorna som jag själv får i min mejlkorg. Kan man verkligen dyka upp så där utan att det är något skumt inblandat?

Inför VM skrev jag:

”Det där var något som jag tog upp när jag bevakade och skrev mycket om skidåkaren Johan Olsson. Om en åkare från ett land med större dopningshistorik tävlat så lite och varit borta så länge som Johan Olsson kunde vara för att sedan dyka upp och göra succé – då skulle misstankarna väckts.”

Jag kan lägga till det jag skrivit om världens snabbaste man Usain Bolt när folk undrade varför just han av alla sprintermästare skulle vara ren. Bolt var stor stjärna redan som junior och utvecklades sedan stadigt.

Nils van der Poel var också juniorstjärna. Om han hade kört på som alla andra med tävlingar och skridskoträningar år efter år – var hade han då varit i dag?

Det är möjligt men knappast troligt att han nått de resultat och de tider han uppnått 2021, vintern när den svenska idrottspubliken plötsligt pratade om skridskosporten igen.

Den såg man inte komma.

Historien om Nils van der Poels knockoutartade popularitet står på många ben. Segrarna och rekordet, så klart. Bakgrunden och karisman, givetvis. Sättet att prata och självklarheten i rampljust, visst.

Men också kombinationen av nostalgi och nörderi.

Nostalgin har jag tagit upp tidigare. Vi som är runt 50 blir alldeles till oss i trasorna när vi får se, höra eller prata om idrott som har med vår ungdom att göra.

Nils van der Poel får en hel generation som var ung och hungrig på Tomas Gustafsons 1980-tal att vakna till.

Dessutom. Glöm det där att nörden av i dag är en yngling med finnig hy och kombinationen av en chipspåse och en pet-flaska läsk bredvid datorn.

Det är vi runt 50 som tagit över och vi kan nörda ner oss i det mesta.

Under pandemin har vi hur mycket tid som helst att grotta ner oss i allt från heminredning, kommande trädgårdsarbete, naturviner, skidutrustning, coronastatistik, brödbak till extrem motionsträning eller vad som helst.

Skridskosporten öppnar många luckor för härligt nörderi. Antalet skär i kurvorna, tiondelarna av en sekund i varvschemat, Eric Heiden, kroppslutningen, skridskoslipningen, holländska skridskoåkares släkttavlor.

När vi är framme vid Niels van der Poels glödheta start i OS 2022 kommer det inte att gå att räkna hur många skridskoexperter det här landet har.

Och där och då kan vi få slutscenerna till filmen om hans karriär. När han tagit sitt andra OS-guld på några dagar kliver han ned från prispallen och vandrar ut i den stora ovissheten.

Skådespelaren som kommer att sätta den scenen är så klart Bill Skarsgård.

Ämnen i artikeln

Skridsko

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt