Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-23 00:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/johan-esk-ett-dopningsfall-skulle-forstora-allt-for-skidlandslaget/

Sport

Johan Esk: Ett dopningsfall skulle förstöra allt för skidlandslaget

Foto: Jonas Lindkvist

ÖSTERSUND. Ingenstans i svensk idrott skulle en dopningsskandal slå lika hårt som här.

I det svenska längdlandslaget.

Det är dagen före premiären av senaste påhittet i skidvärlden. Ski Tour 2020. Från Östersund till Trondheim, med etapper på vägen.

Svenska landslagets säsong har haft organisationskaos, vallastrul, sjukdomar och skador. På fredagen kom det väntade beskedet att det inte blir någon comeback i vinter för Stina Nilsson. Det kunde ha varit mycket värre. Det kunde ha briserat en dopningsbomb.

Åkarna tränar på skidstadion i Östersund. Där är Frida Karlsson som hoppar av touren efter helgen, där är Ebba Andersson som är ute efter sin första seger, där är Charlotte Kalla som varit en av svensk idrotts allra största profiler i mer än tio år.

Och jag tänker på scenen landslagets förre läkare Per ”Pliggen” Andersson berättade kvällen före.

Nyheten om att ett dopningsprov stoppat Tre Kronors Nicklas Bäckström från att spela OS-finalen i Sotji 2014 hade skakat om hela svenska OS-truppen.

– Då kom en av ledarna i (skid)landslaget fram till mig och sade: ”Skulle det där hända oss skulle vi gå i konkurs.”

Jag ringde ”Pliggen” för att testa min teori att ett dopningsfall skulle slå extra hårt mot skidlandslaget. Jag hann knappt klart med teorin innan han sade:

– Det skulle vara förödande. Inget landslag i Sverige skulle få motsvarande konsekvenser som skidlandslaget av ett dopningsfall. 

Att ett positivt provsvar skulle slå så hårt just mot Kalla & Co beror på att det är ett landslag som inte varit dopningsdrabbat i ett land som haft en hel del skandaler genom åren.

Det beror också på att laget tävlar i en sport som flera gånger kämpat för att inte drunkna i dopningssörjan.

Träning dagen före starten av Ski Tour 2020.
Träning dagen före starten av Ski Tour 2020. Foto: Jonas Lindkvist

På damsidan domineras sporten av norska Therese Johaug som varit avstängd. På herrsidan är Ryssland minst lika starkt som före den statsstyrda dopningen inför Sotji. Sverige är än så länge den vita fläcken på dopningskartan.

Det finns en annan orsak till att ett positivt prov skulle sänka sporten.

Jag märkte det på reaktionerna när Frida Karlsson av hälsoskäl stoppades från att träna och tävla. Massor av välmenande mejlare antog att om hon bara ätit lite mer skulle allt vara bra, som om det vore så enkelt. 

De här idrottarna håller på med extremskidåkning. De tränar och lever långt bortom det som kan kallas normalt. Och ändå hänger bilden kvar som Per ”Pliggen” Andersson beskriver så här:

– Någonstans förknippas svensk längdåkning fortfarande med hälsa, natur, fair play, hårt arbete och havregrynsgröt. Det är liksom en del av varumärket.

När jag pratade med ”Pliggen” hade jag just avslutat ett samtal med Bo Berglund. Han är medicinskt ansvarig på Sveriges olympiska kommitté, SOK, och har jobbat med antidopningsfrågor i många, många år.

Varken Andersson, Berglund eller jag kan veta att en svensk skidåkare inte dopat sig.

Jag frågar Berglund hur det var med de höga blodvärdena i skidsporten i skiftet 80-90-tal. Han säger att det fanns tre svenska elitidrottare som hade onormalt höga värden, en var skidåkare. Trion undersöktes för dopning och friades. Förklaringen kan ha varit att de här idrottarna tillhör de två procent av befolkningen som har naturligt höga blodvärden.

Jag frågar Per ”Pliggen” Andersson hur vi skulle se på exempelvis Johan Olssons karriär om han varit ryss. Olsson missade många tävlingar men fick ofta till det på mästerskap.

– Jag kan förstå det utifrånperspektivet men jag vet att det funnits orsaker till att våra svenska åkare inte startat.

Fast så lägger han till:

– Vi får inte vaggas in i självsäkerheten att dopning inte någonsin kan hända. Den etiska och moraliska debatten måste hållas levande. För mig handlar det inte om att allt som är tillåtet kan vi köra med.

”Inget landslag i Sverige skulle få motsvarande konsekvenser som skidlandslaget av ett dopningsfall”, säger det svenska skidlandslagets före detta läkare Per ”Pliggen” Andersson.
”Inget landslag i Sverige skulle få motsvarande konsekvenser som skidlandslaget av ett dopningsfall”, säger det svenska skidlandslagets före detta läkare Per ”Pliggen” Andersson. Foto: Jonas Lindkvist

Både Andersson och Berglund tror att den etiska debatten är en orsak till att Sverige inte haft ett sånt fall som Norges Martin Johnsrud Sundby. Han åkte fast för otillåtet bruk av astmamedicin.

Berglund berättar att i slutet av 80- och början av 90-talet fanns en trend bland friska åkare att inhalera före lopp. Debatten kring användandet som då uppstod fick ner det.

Och Andersson berättar hur Johaug-skandalen (hon hade fått i sig anabola steroider genom en läppsalva) påverkade Sveriges arbetssätt.

– Vi skapade ännu tydligare rutiner. En konsekvens var att inga läkemedel får tas om de skrivits ut i utlandet.

Vi har alla fått telefonsamtal vi aldrig glömmer. Per ”Pliggen” Andersson fick ett sånt i oktober 2016. Therese Johaug var dopad. 

– Jag fick ett samtal från Rikard (Grip, dåvarande landslagschef). Jag var hemma i Leksand och stod på balkongen, jag minns exakt var jag stod. Det var det värsta som kunde hända skidsporten eftersom historien kring Sundby nyss varit. Jag tänkte: ”Inte en sån här sak till.”

Han tror på hennes förklaring att det var en enskild misstagsdopning men egentligen spelar det mycket mindre roll hur man åker fast. Bilden av en idrottare påverkas för alltid av att man åker fast.

Per ”Pliggen” Andersson och Bo Berglund säger att det som talar mot att svenska åkare dopat sig är att dopning kräver att fler än den dopade är inblandade och i den svenska truppen är det stor öppenhet och diskussion mellan åkare, ledare och läkare om sånt här. Man vet mycket om varandra. 

Men man kan så klart inte veta allt.

Per ”Pliggen” Andersson jobbar nu för SOK och säger att kosttillskott är ”ett av de största problemen” när det gäller idrott och dopning, eftersom risken är stor att kosttillskott som ska vara rena kan smittas av andra mediciner i tillverkningen.

Därför är det anmärkningsvärt att längdlandslaget har en hälsokostkedja som sponsor.

– Det är klart att det diskuterades, säger Andersson.

Jag frågar Bo Berglund vad han tror om läget i skidvärlden nu. Han säger att dopningstrenden inom exempelvis uthållighetssporter är mikrodoser. De är ännu svårare att upptäcka.

De doserna ger små effekter. I idrott är det ofta små marginaler som avgör.

Guide: Allt du behöver veta inför Ski Tour 2020