Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-22 23:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/johan-esk-himlen-ar-bla-men-kanslan-ar-gra/

SPORT

Johan Esk: Himlen är blå – men känslan är grå

DN:s sportkrönikör Johan Esk jublade inte direkt när han fick se ryssen Alexander Legkov på startlinjen i Davos.
DN:s sportkrönikör Johan Esk jublade inte direkt när han fick se ryssen Alexander Legkov på startlinjen i Davos. Foto: Jonas Lindkvist

Jag fruktar att den ryska skandalen tar spåret in i en snårskog av juridik.

Där ingen fuskare straffas. Ingen fälls. Mardrömmen är att det som hände i Sotji var det perfekta dopningsbrottet.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Det kan mycket väl ha gått till så här:

En rysk idrottare lämnar under oberoende övervakning ett dopningsprov under OS i Sotji. Idrottaren godkänner att flaskan med provet är okej och skriver på kontrollantens protokoll.

Provet innehåller dopningsmedel. Kanske vet idrottaren det, kanske inte.

Någon natt innan provet analyseras så manipuleras det på ett laboratorium. Urinet byts ut. Provet klarar testet.

Klarar ni nu den här frågan:

Hur ska man kunna fälla idrottaren för dopning så att det håller juridiskt om man inte kan bevisa att idrottaren haft med provbytet att göra?

Med andra ord:

Välkommen till världscupen i Davos.

Marken var grön, konstsnön vit, himlen blå och solen sken över skidtävlingarna. Samtidigt gör Sotjis dopningssörja att känslan är grå. När ryske Alexander Legkov startade starkt i Davos var läget på gränsen till svart.

Det var dagen efter del två av McLaren-rapporten om det systematiska dopningsfusket i Ryssland med över 1.000 inblandade idrottare. Alla ville ha svar, alla ville ha namn.

Det läskiga är att det kanske inte hjälper.

Vem ett prov tillhör kanske inte säger vem som ska straffas.

För skandalen handlar inte bara om dopningsprovens resultat utan ännu mer om vad som hänt med proven. Vem som gjort vad. Och när.

Att under OS-nätterna manipulera och byta ut prov genom hål i väggen var en del av planen som fungerade så bra att Ryssland sopade hem medaljligan och ingen åkte fast.

Enligt McLaren-rapporten har dopningsprov från tolv ryska medaljörer manipulerats.

Men enligt Grigorij Rodtjenkov skedde bytet från dopad till ren urin genom ett hål i väggen på antidopningslabbet i Sotji nattetid. Långt från alla idrottare.

Rodtjenkov var chef för antidopningslabbet i Moskva och enligt egen berättelse i New York Times en huvudperson i den systematiska dopningen under OS.

Internationella olympiska kommittén, IOK, kommer på nytt att analysera alla 254 urinprov som ryska idrottare lämnade under OS. I Sotji OS gick alla prov igenom.

Alla 63 blodprov från OS har redan analyserats på nytt. Samtliga var återigen negativa.

McLaren-rapporten visar att den här statsorganiserade dopningen inte bara gick ut på att skapa segrare. Att vinnarna inte skulle avslöjas var något man jobbade lika hårt med.

Att under OS-nätterna manipulera och byta ut prov genom hål i väggen var en del av planen som fungerade så bra att Ryssland sopade hem medaljligan och ingen åkte fast.

Allt det här låter som en spionthriller. Den är på väg att gå över till en obehaglig rysare med mycket oklart slut.

Att fuska med provet är ett dopningsbrott. Det har i historien gjorts genom att idrottare haft rent blod eller urin tillgängligt vid testtillfället.

Nu verkar manipulerandet skett efter att testet lämnat idrottaren och då är frågorna:

Vem kan straffas? Idrottaren vars prov utan dennes inblandning bytts ut? Håller det juridiskt? Knappast.

Åke Andrén-Sandberg är medicinsk expert på Riksidrottsförbundets dopningkommission. Han bekräftar att det kan bli en juridisk mardröm om mitt scenario – med prov som fixats utan idrottarens delaktighet – är verklighet:

– Om exempelvis en rysk skidåkare har manipulerat eller fått någon annan att manipulera med proven då kan man straffa honom. Annars kan man inte döma honom för det, säger Sandberg när jag ringer honom.

Och om kan man inte döma honom för inblandning i manipulerandet av proven, hur ska man kunna döma idrottarens förbund?

– Då är det nästan en omöjlighet att fälla någon, om inte någon erkänner något.

Kan man fälla någon på labbet?

– Tja…det ska vara om man har kameror eller vakter som kan avslöja något.

Men vad ska man då göra om man kan bevisa att det fuskats på labbet men man inte får några positiva dopningsprov?

– Man får väl stänga av Ryssland som land.

Alla vet hur lätt det är. Rio-röran, någon? Några sporter stoppade Ryssland, andra ryssar fick åka till OS.

Utredaren Richard McLaren säger att han har lämnat över sina uppgifter till respektive idrotter. Nu är det upp till dessa förbund att ta tag i saken. Det blir inte lätt.

I Davos fristilslopp blev för svårt att göra något åt Norge. Ingvild Flugstad Östberg och Martin Johnsrud Sundby vann.

Och det kom ett svenskt genombrott. Jens Burman vann i februari U23-VM. I världscupen har han aldrig varit bland de 20 bästa. Nu blev han sexa.

– Det var riktigt kul att det gick så bra, sade Jens Burman. Det visar att man gjort bra och rätt i träningen. Vad jag gjort? Det är hård träning som gäller, det är ganska enkelt.

Det här var första gången Jens var riktigt intressant när han passerade journalisterna i mixed zone, han fick stanna på flera ställen.

Det gjorde inte de ryska åkarna. De gick förbi alla. Utom Alexander Legkov. Han var inte ens där. Efter målgång tog han några ord med landslagschefen Jelena Välbe och stack bakvägen.

Det är ett regelbrott. Han lär knappast straffas.