Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-20 16:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/klirr-i-kassan-har-ar-vm-stjarnorna-som-dragit-in-mest-prispengar/

Sport

Klirr i kassan – här är VM-stjärnorna som dragit in mest prispengar

Klirr i kassan. Längdstjärnorna Stina Nilsson och Charlotte Kalla, och slalomstjärnorna Frida Hansdotter och André Myhrer, tog alla OS-guld i fjol. Men det är en annan OS-etta som i vinter har dragit in mest prispengar. Foto: Petter Arvidson/Bildbyrån

VEMDALEN. Prispengarna i alpina världscupen är tre gånger högre än längdåkarnas.

Därför har Frida Hansdotter inför medaljjakten i Åre-VM redan kört in en halv miljon kronor i vinter.

Ändå leder hon inte ”svensktoppen”. 

Det gör en skidskyttestjärna: Hanna Öberg.

Lisa Edwinsson
Rätta artikel

Tre vintersporter, tre VM.

Men vardagen för de svenska stjärnorna i längdskidor, skidskytte och alpint kan vara skilda världar.

Inte minst när det gäller prispengarna i världscupen. 

Inför fjolårssäsongen sänktes prispengarna för toppnamnen i längdskidåkarnas världscup.

En del av summan som tidigare hade gått till ettan och tvåan i ett lopp omfördelades till åkare på plats 10-20. 

Det gick inte obemärkt förbi. 

– Det här måste vara det enda yrket som har gått ned i lön från 1995 till i dag, sade norske längdstjärnan Martin Johnsrud Sundby till VG.

– Det är ju en fin ”Robin Hood-tanke” att ta från de rika och ge till de fattiga. Men jag tycker det är fel sätt att tänka, tillade Sveriges Calle Halfvarsson för Expressen.

Men när vinterns säsong är i gång har systemet satt sig.

Enkelt förklarat ser det ut så här:

En världscupseger i längdskidor, som tidigare innebar runt 140.000 svenska kronor, ger nu ”bara” 92.000. Och totalt fördelas knappa 400.000 kronor i varje världscuplopp.

Med de summorna ligger en längdskidåkare långt efter kollegor i skidskytte och alpint.

I skidskyttet ökade i stället prispengarna inför vinterns säsong. En världscupseger ger runt 157.000 kronor, och i alpint – där gäller miljonregn. 

Nästan 1,1 miljoner kronor är totalsumman i varje världscuptävling på alpinsidan – och en vinnare får mer pengar in på kontot (minst 412.000 kronor) än prispengasumman för en hel skidtävling.

– Jag kan väl tycka att det egentligen borde vara lika för alla, men det kanske säger att vår sport är större, säger slalomstjärnan Frida Hansdotter om skillnaderna.

– Ute i Europa är det ju väldigt många fler som utövar alpint än längd och där är alpint större medialt.

Det är en dryg vecka till Hansdotters medaljjakt i hemma-VM i Åre när DN träffar OS-ettan efter en träning i Vemdalen.

– Jag åker ju skidor för passionen och skulle hålla på med det här även om jag inte fick en krona, säger hon. 

– Men däremot är det ju en trygghet att veta att den dagen jag slutar behöver jag inte ha panik.

I fjol toppade Hansdotter statistiken över svenska vinteridrottare som dragit in mest prispengar.

Men i år har hon fått konkurrens. Av en annan OS-guldmedaljör.

Efter flera toppresultat under ett tajt schema – där chanserna är fler än för Hansdotter – kan skidskyttestjärnan Hanna Öberg konstatera att hon den här säsongen har dragit in mest prispengar av alla svenska VM-åkare (i alpint, längdskidor, skidskytte).

– Det är lite förvånande, skrattar Öberg på telefon från sin VM-uppladdning, hemma i Östersund. 

 – Det är inget som jag hade räknat med.

Visserligen har vintersportens affischnamn andra intäkter än bara prispengar, exempelvis från sponsorkontrakt. Men i rena prispengar, utifrån vinterns världscuptävlingar, ser topp-tre i ”svensktoppen” ut så här:

1) Hanna Öberg, skidskytte: 642.000 kronor.

2) Frida Hansdotter, alpint: 562.000 kronor.

3) Ebba Andersson, längd: 461.000 kronor.

– Så kul med någon ung och lovande i topp, säger 33-åriga Hansdotter när hon får se DN:s sammanställning. 

– Det är ju inte pengarna som är huvudfokus, säger tio år yngre Öberg.

– Men det är så klart alltid trevligt att det finns möjlighet att kunna leva på det man gör.

Inför VM har skidskytten Hanna Öberg bara den här säsongen tävlat till sig 642.000 kronor i prispengar. Foto: Johanna Lundberg/Bildbyrån

Vad betyder det för dig att det genomslag som du har fått i resultatlistan även ger genomslag i plånboken?

– Det betyder att jag verkligen kan slappna av ekonomiskt. Det är ganska stor skillnad från tidigare år, då har det alltid funnits en liten osäkerhet för om jag ska gå runt, säger Öberg.

När det i somras blev officiellt att IBU, det internationella skidskytteförbundet, skulle höja prispengarna i världscupen var dubble OS-medaljören Sebastian Samuelsson inte sen att kommentera saken på Twitter.

”En världscupsseger i skidskytte ger nu nästan dubbelt så mycket pengar jämfört med en seger i längdskidor”, skrev Samuelsson. 

”Ändå finns det fortfarande svenskar som tror att längdskidor är den större sporten.”

Hanna Öberg är inne på samma spår. 

På frågan vad prispengarna säger om de olika sporternas status svarar 23-åringen:

– I Sverige har vi i skidskyttet nästan varit lite lillebror jämfört med längskidor, om man ser till popularitet.

– Men så är det inte riktigt ute i Europa. Det är nog därför det skiljer så mycket i prispengar. Jag misstänker att vårt internationella förbund får in mer sponsorpengar än motsvarande för längden.

Ni har även andra intäkter, hur viktiga är prispengarna för en idrottare?

– Målsättningen är väl att man inte ska behöva vara beroende av prispengar eftersom det inte är någon säker inkomst, säger Öberg. 

– Men sen är det klart att de gör skillnad, absolut. Och i nuläget är de ändå en ganska stor del av mina intäkter.

Läs mer:

* Alpina VM i Åre 2019 – allt du behöver veta 

* Skid-VM i Seefeld 2019 – allt du behöver veta 

* Skidskytte-VM i Östersund 2019 – allt du behöver veta 

 

Läs mer : Kvinnorna har dominerat i världscupen – upplagt för damernas VM-vinter