Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-19 19:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/kula-en-annan-sport-efter-jarnridans-fall/

Sport

Kula en annan sport efter järnridåns fall

Fanny Roos misslyckades i VM:s kvaltävling. Foto: Joel Marklund/Bildbyrån

DOHA. En besviken Fanny Roos försvann redan i kvaltävlingen. Hon var långt ifrån sitt nysatta svenska rekord på 19,06, ett resultat som gör henne till världsåtta i år, man som bara är den 2.513:e längsta kulstöten av en dam genom tiderna.

– Jag jämför mig bara med dagens konkurrenter, säger hon.

Det blev inget roligt VM för Fanny Roos. 18,01 var en dryg meter från hennes kapacitet och betydde att hon försvann redan i kvalet.

– Jag är väldigt besviken. Jag hade verkligen högre förhoppning är så här, sade Roos.

Få friidrottsgrenar är så präglade av dopning som damernas kulstötning. Dagens utövare är inte i närheten av de resultat som presterades när dopningskontrollerna var få och inte särskilt sofistikerade. 

Även om få av de bästa fällts för dopning är det ingen hemlighet att det fuskades – inte minst bakom järnridån. Kulorna flög långt i Sovjet och DDR.

De 99 längsta stötarna genom tiderna gjordes under förra seklet.

De 15 bästa på världsbästalistan kulstöterskorna genom alla tider presterade sina resultat 1990 eller tidigare.

Endast två damer har varit över 21 meter sedan 2000, bara Nya Zeelands Valery Adams sedan 2011, när hon vann VM-guld i Daegu.

För Fanny Roos, som strax före VM passerade sin drömgräns 19 meter och tagit plats i dagens världselit, blir Internationella friidrottsförbundet statistik än mer absurd. Hennes svenska rekord på 19,06 ger henne 161:a plats på världslistan.

Hennes stöt är den 2.513:e längsta genom tiderna.

Men ser man till årets säsong blir siffrorna annorlunda. 19,06 är stöt nummer 33 i år och småländskan åttonde bästa kvinnliga kulstötare.

Roos säger att hon inte bryr sig om jättestötarna från förr.

– Jag kan bara koncentrera mig på de motståndare jag har i dag, säger hon.

Ryskan Natalia Lisovskajas 22,63 från Moskva 1987 står sig fortfarande som världsrekord. Det är långt ifrån de enda gamla världsrekordet inom friidrotten som står sig. Frågan om de ska strykas dyker upp med jämna mellanrum.

Malmökillen Wictor Petersson, svensk deltagare i herrarnas kula, tycker inte det.

Han konstaterar att herrarna är mycket närmare de gamla resultaten än man är på damsidan och spekulerar i att det kan ha att göra med att anabola steroider har mer verkan på kvinnor.

– Det är bättre att vi tvättar bort de gamla rekorden genom att slå dem, säger 21-åringen, som liksom Roos har framtiden för sig.

Med sitt nysatta personliga rekord på 20,70 är han nummer 242 genom alla tider och nummer 43 i år. Men kvalitén på herrarnas kula är hög i år med åtta män över 22 meter.

USA:s Ryan Crouser är bäst i år med 22,74, Nya Zeelands Tomas Walsh stötte 22,62 i fjol. Det är betydligt kortare kvar till världsrekordet på herrsidan, som innehas av amerikanen Randy Barnes på 23,12 och sattes 1990, samma år som han testades positivt för en anabol steroid vid en tävling i Malmö.

– Konkurrensen är brutal i år och alla pushar varandra. Jag tror faktiskt att faktiskt att världsrekord kommer att slås, säger Petersson, som kvalar på torsdagen. 

Läs mer: Tregaro tvingades fråga åklagare om VM-resan